Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet.Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.

En studie om framgångsrika arbetssätt inom andraspråkselevers språkutveckling är vi inte ensamma om att ha gjort. Vi har dock varit nyfikna på hur transspråkande kan stärka och utveckla elevers språkliga repertoar och när vi började leta i forskningen upptäckte vi att begreppet translanguaging, eller transspråkande som vi har valt som översättning, hittills inte i så stor utsträckning har resulterat i svenska studier. Ett transspråkande arbetssätt handlar om att vara öppen och positiv till att elever använder alla sina språk för att kommunicera, att ge alla språk samma status i klassrummet och att förändra organisationen i skolan så att samplanering och nära samarbete med de pedagoger som eleverna möter kan utvecklas. Transspråkande som teori innebär att se till elevens hela språkliga repertoar, och synen på att lärande sker tillsammans med andra delar transspråkande med det sociokulturella perspektivet som denna studie har utgått ifrån. Med transspråkande som utgångspunkt blir det också tydligt att elevers behov av stöd bör ses ur ett relationellt perspektiv, att elevers svårigheter är yttre faktorer som går att lösa med rätt anpassningar. Syftet med studien var att få se hur svenska som andraspråkslärare arbetar med att utveckla elevernas språkliga förmågor, samt vilka erfarenheter och uppfattningar om transspråkande som dessa lärare har. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och observationer samlades empirin in. Studien har en kvalitativ och abduktiv ansats och har använt tematisk analys för att bearbeta empirin. Resultatet visade att begreppsförståelse och pedagogiska modeller, interaktion och samarbete samt höga förväntningar på eleverna är viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för andraspråkselevers språkutveckling. Både tidigare forskning och lärarna som har medverkat lyfte dessa aspekter. Resultatet visade också att arbete med transspråkande som metod kräver mer än bara en positiv attityd till att använda elevernas alla språk i undervisningen. Det krävs en organisation som möjliggör samplanering och samarbete och enspråkighetsnormen som ofta finns på svenska skolor behöver brytas så att alla språk ges samma status.  Vår slutsats är att transspråkande är en metod som gynnar andraspråkselevers språkliga utveckling och som kan användas oavsett ålder på eleverna.

Den här studien hade som syfte att undersöka flerspråkiga elevers uppfattning om hur de använder sina språkliga resurser för meningsskapande i ämnet idrott och hälsa. Eftersom flerspråkiga elever har en bred språklig repertoar var det viktigt att undersöka hur eleverna beskriver att de använder sina språkliga resurser för meningsskapande. I studien intervjuades åtta flerspråkiga gymnasielever om hur de använder sina språkliga resurser i undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visade att språk utöver majoritetsspråket svenska utgjorde en viktig resurs för att kunna uttrycka kunskap, utveckla förståelse och för att kunna stötta varandra i interaktionen. Resultatet visade även att kunskaper i majoritetsspråket svenska är viktigt för att kunna bli delaktig i undervisningen och utveckla lärandet enligt eleverna. Eleverna beskrev även att det är viktigt att få möjlighet att diskutera ämnesinnehållet för att utveckla kunskaper inom idrott och hälsa och att lärarens stöttning är betydelsefull för att skapa förståelse av ämnesinnehållet. En viktig slutsats i studien är att den språkliga repertoaren utgör en viktig resurs för flerspråkiga elevers meningsskapande eftersom de skapar möjlighet för eleverna att använda fler resurser än de som finns tillgängliga i undervisningsmiljön.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur och med vilka syften genrepedagogik, och i synnerhet cirkelmodellen, används av lärare vid undervisning av lågutbildade SFI-elever. För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer till ett antal lärare som datainsamlingsmetod. Från sitt perspektiv ger lärarna tolkningar av den genrepedagogiska undervisning och dess effekter, samt vilken interaktion som finns i klassrummet. Resultaten visar att det finns viss variation bland de undersökta lärarna i hur man kan lägga upp en undervisning enligt cirkelmodellen avseende antal steg och avvikelser i relation till modellens fyra steg. Även om de konstaterar att modellen kräver lärarstyrning förekommer enligt dem en ständig interaktion med stöttningsinsatser eleverna emellan i olika gruppkonstellationer samt mellan lärare och elever i helgrupp under processen. Eleverna verkar enligt lärarna bli tryggare, mer aktiva och delaktiga. De producerar längre och mer kvalitativa texter, vilket tyder på att elevernas litteracitet utvecklas.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte var att genom intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska som andraspråk undersöka hur de arbetar med det centrala innehållet jämförelse mellan svenska och elevens modersmål i kursen Svenska som andraspråk 1. De intervjuade lärarna berörde fyra olika teman: andraspråksutveckling, transspråkande, språktypologi och språksociologi. Språksociologi utgör det område inom vilken lärare aktivt arbetar med språkjämförelse även om språktypologiska övningar förekommer i undervisningen där jämförelse mellan språken är i fokus. Lärarna beskrev transspråkande som ett arbetssätt att arbeta med språkjämförelse samt var elevernas andraspråksutveckling ständigt närvarande vid lärares motivering av sin praktik. Teman analyserades utifrån dimensionen specialisering där lärares beskrivna undervisning tolkas utifrån hur det antingen förekommer högre grad av fokus på kunskapsinnehåll eller högre grad av fokus på eleverna och deras förhållande till sitt modersmål. Resultatet visade att lärarna arbetade med språkjämförelsen i högre grad för att stärka elevernas identitetsskapande samt utifrån ett synsätt där flerspråkighet i klassrummet ses som något naturligt.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse om lärares uppfattningar till ett transspråkande arbetssätt samt om det tillämpas i SO-undervisningen i grundskolan 1–3. Tidigare forskning som presenteras i detta arbete redogör för transspråkandets positiva effekter på elevernas kunskapsinhämtning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer och observationer med öppet förhållningssätt. Studien innefattar fyra lärare som arbetar på två olika skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Resultatet som presenteras i denna studie visar att samtliga lärare har en överhängande positiv attityd till ett transspråkande arbetssätt där detta sker med hjälp av studiehandledare, andra elever, bildstöd och digitala verktyg. Samtidigt uttrycker samtliga lärare att det finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, resursersamt deras egna språkkunskaper, men också antalet språk som finns i klassrummet. Det främsta resultat som presenteras i studien är att samtliga lärare anser transspråkande som extra betydelsefullt inom just SO-undervisningen, detta på grund av det komplicerade och abstrakta ämnesspråket. Det saknas dock forskning inom den språkinriktade SO-undervisningens lägre åldrar i jämförelse med exempelvis svenskdidaktiken vilket resulterar i en forskningslucka där denna studie anses bidra med ny förståelse. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>