Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om transspråkande arbetssätt. Studien tar avstamp i den fenomenografiska ansatsen som innebär att människors olika uppfattningar undersöks om ett ämne, i det här fallet transspråkande arbetssätt. Dessutom utgår studien ifrån en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare med erfarenheter av transspråkande arbetssätt. Resultatet synliggjorde förskollärarnas gemensamma syn på transspråkande som en viktig del i barns språkutveckling. Resultatet synliggör förskollärarnas olika arbetssätt med transspråkande, exempelvis med hjälp av olika digitala läromedel. Resultatet visar också att det transspråkande arbetssättet anses som en förutsättning för barns utveckling och lärande.

I Sverige talas det många olika språk utöver svenskan och officiellt råder det en flerspråkig norm där också Skolverkets styrdokument betonar vikten av att tillvarata elevens alla kompetenser. Trots det råder det i praktiken ibland en enspråkig norm inom svenskt utbildningsväsende.  Sfi är en utbildning för vuxna invandrare där alla elever har flerspråkiga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka hur sfi-lärare uttrycker sin inställning till transspråkande undervisning och sin syn på förstaspråkets betydelse och funktion för undervisning. Studien utgick från en fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer av åtta sfi-lärare på samma kommunala sfi-skola och som också var kollegor till mig. Analysen av intervjuerna undersökte olika aspekter av sfi-lärarnas utsagor om elevers förstaspråk som resurs i undervisningen. Studien sökte efter uppfattningar och synsätt som visade sig i lärarnas tal om ämnet. De viktigaste resultaten i studien visade att utsagorna från lärarna pekade på en positiv syn på transspråkande undervisning. Aspekter som framkom var att lärarna ansåg att flerspråkigheten hade positiv inverkan vid inlärning av ett andraspråk och att lärarnas tal beskrev en tro på elevernas personliga studieansvar. Men analysen av lärarnas utsagor kring deras egen flerspråkiga undervisning visade att lärarna lade in olika betydelser av begreppet flerspråkighet. Det vill säga att det skiljde sig mellan lärarnas utsagor hur man talade om vad flerspråkighet var och vilka kvaliteter som måste vara infriade för att undervisningen skulle uppfattas som transspråkande. / In Sweden, many different languages are spoken in addition to Swedish and officially there is a multilingual norm. The National Agency for Education´s governing documents emphasizes how important it is to utilize all competencies that students possess. Despite this, there is at times a monolingual norm present in the Swedish education system in practice. SFI (Swedish for Immigrants) is an education for adult immigrants where all students have multilingual knowledge. The purpose of this thesis was therefore to investigate how SFI teachers express their attitude to translingual teaching and their view of the significance and function of the first language for teaching.  The study was based on a phenomenological approach with qualitative interviews of eight SFI teachers from same municipal SFI school. These SFI teachers were also my colleagues. The analysis of the interviews examined various aspects of the SFI teachers’ statements about their students’ first language as a resource in teaching. The study looked for perceptions and perspectives that were reflected in what the teachers had to say about the subject.  The most important results in the study showed that the statements from the teachers pointed towards a positive view on translingual teaching. Aspects that emerged were that the teachers considered that multilingualism had a positive impact when learning a second language and that the teachers’ statements expressed a belief in their students’ personal study responsibilities. However, the analysis of the teachers’ statements about their own multilingual teaching showed that the teachers added different meanings to the concept of multilingualism. There was a difference between the teachers’ statements regarding how they talked about what multilingualism was and what qualities must be met in order for teaching to be perceived as translingual.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are:  What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children. / Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.