Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

Sammandrag Syftet med uppsatsen var att undersöka om en implementerad språkpolicy påverkar lärares arbetssätt och bidrar till förändrade resultat på gruppnivå, vilket genomfördes i form av en fallstudie med hjälp av en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjufrågor. Detta kompletterades med en webbaserad enkät som gav ett bredare underlag, och stärkte studiens validitet. Studiens resultat tyder på att lärarnas arbetssätt har förändrats i takt med implementeringen av språkpolicyn och att den bidragit till en ökad måluppfyllelse på gruppnivå.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket har resulterat i att vi har flerspråkiga klassrum. Undervisningen bör anpassas utifrån detta för att svenska sällan är de flerspråkiga elevers starkaste språk. De samhällsorienterande ämnena har många ämnesspecifika begrepp som är svåra för dessa elever. Teorier om elevers språkutveckling samt transspråkande använder vi som teori genom vårt arbete. Transspråkande är ett synsätt som på senare år har etablerats i skolverksamhet. Transspråkande innebär att elevernas första- och andraspråk används dynamiskt i undervisningen för att utveckla skolspråket. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare förstår samt använder transspråkande i de samhällsorienterande ämnena. Vi har intervjuat tre lärare och projektledaren på den kommunövergripande funktionen. Vi har även observerat lektioner där alla lärare har bedrivit undervisning i de samhällsorienterande ämnena genom transspråkande. Resultatet av studien är att alla tre lärare uppfattar transspråkande på ett liknande sätt, men att lärarna använder transspråkande på olika sätt beroende på var de lägger tonvikten, alltså strategiskt planerat eller som ett naturligt inslag i undervisningen. Genom studien fick vi även en insikt om att det är under mycket specifika tillfällen som transspråkande kan användas på det sätt som teorin och tidigare forskning menar.

I denna systematiska litteraturstudie har begreppet translanguaging undersökts. Translanguaging i skolan innebär i korthet att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Studiens syfte är att undersöka vilka teorier begreppet bygger på och i vilken eller vilka kontexter det har använts. I studien presenteras det hur begreppet har utvecklats och hur det senare har använts i svenska studier. De svenska studierna visar att lärare har använt translanguaging som metod i språkverkstäder för att ge flerspråkiga elever ökade möjligheter att förstå och utveckla kunskaper. Litteraturstudien bygger på centrala internationella referenser som använts inom translanguaging-fältet. I övrigt är arbetet avgränsat till att omfatta enbart svenska studier. I studien framkommer att den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som translanguaging vilar på främst är det sociokulturella perspektivet. Det framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med andra. Samtliga studier ser translanguaging som en meningsfull strategi genom att det gynnar kunskapsutvecklingen när elever utnyttjar sin fulla språkliga repertoar.

Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Denna litteraturstudie tar avstamp i Skolinspektionens granskning från 2010 som visar att lärare i stor utsträckning saknar kunskap om flerspråkiga elevers bakgrunder och erfarenheter. Studien syftar således till att granska hur forskning beskriver att samhällskunskapslärare kan arbeta, för att utveckla begreppsförståelse hos flerspråkiga elever, på ett språk som de ännu inte behärskar till fullo. Främst ämnar studien bidra med didaktiska insikter för samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurs 4–6. Studien är en litteratur-översikt som inkluderar elva forskningsartiklar och en doktorsavhandling, vilka behandlar begreppsförståelse och flerspråkighet i samhällskunskapsämnet. Resultatet synliggör hur lärare kan möta och tillvarata flerspråkiga elevers varierande bakgrunder och erfarenheter, genom arbetssätt som inkluderar kontextualisering, multimodalitet, transspråkande och inlärningsstrategier, samt genom arbetsformer som innefattar gemensamt lärande. Därutöver indikerar resultatet att ett inkluderande och transspråkande klassrumsklimat är avgörande, för att dessa arbetssätt och arbetsformer ska utveckla flerspråkiga elevers förståelse för samhällsvetenskapliga begrepp.

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.