Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Denna litteraturstudie tar avstamp i Skolinspektionens granskning från 2010 som visar att lärare i stor utsträckning saknar kunskap om flerspråkiga elevers bakgrunder och erfarenheter. Studien syftar således till att granska hur forskning beskriver att samhällskunskapslärare kan arbeta, för att utveckla begreppsförståelse hos flerspråkiga elever, på ett språk som de ännu inte behärskar till fullo. Främst ämnar studien bidra med didaktiska insikter för samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurs 4–6. Studien är en litteratur-översikt som inkluderar elva forskningsartiklar och en doktorsavhandling, vilka behandlar begreppsförståelse och flerspråkighet i samhällskunskapsämnet. Resultatet synliggör hur lärare kan möta och tillvarata flerspråkiga elevers varierande bakgrunder och erfarenheter, genom arbetssätt som inkluderar kontextualisering, multimodalitet, transspråkande och inlärningsstrategier, samt genom arbetsformer som innefattar gemensamt lärande. Därutöver indikerar resultatet att ett inkluderande och transspråkande klassrumsklimat är avgörande, för att dessa arbetssätt och arbetsformer ska utveckla flerspråkiga elevers förståelse för samhällsvetenskapliga begrepp.

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.

Studiens syfte är dels att undersöka hur lärare och skolor arbetar med hemläxor i ämnet svenska för flerspråkiga elever i årskurs 4–6, dels att tolka hur arbetet med hemläxor förhåller sig till sociokulturell teori. Materialet är insamlat med semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare och därefter analyserats utefter innehållet. Resultatet visar att läxorna anpassas till de flerspråkiga eleverna genom att de får stöd från flera olika lärarkategorier men också genom att de får kortare och enklare läxor som de kan översätta till sina förstaspråk. Kontakten med vårdnadshavare tas huvudsakligen på samma sätt som med hem med svenska som förstaspråk och begränsar sig till föräldramöten, utvecklingssamtal och veckobrev. Vidare visar studien att läxorna följs upp för att eleverna ska motiveras till att fortsätta genomföra sina hemläxor men också för att ge en inblick i hur eleverna presterat. Den görs ofta i grupparbeten för att eleverna ska ta del av det svenska språket genom diskussion. Resultatet tolkat med sociokulturell teori visar att lärarna uppfattar att eleverna får för stora kognitiva utmaningar om de ska göra samma läxor som eleverna med svenska som förstaspråk och att eleverna erbjuds såväl flera olika aktiviteter där mer kunniga personer kan ge stöttning till läxläsningen som materiella och språkliga redskap som ska hjälpa eleverna att bättre förstå svenska ord och läsning på svenska. Läxorna individualiseras för att nå elevernas proximala utvecklingszoner.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid. / In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

Flerspråkig litteratur är långt ifrån ett nytt fenomen, men forskningsområdet är fortfarande mycket underutforskat. Syftet med studien är att studera språkväxling i flerspråkig lyrik sett ur ett translanguaging-perspektiv. Metoden utgörs av en analysmodell för flerspråkig skönlitteratur som är inspirerad av såväl språkvetenskapliga som litteraturvetenskapliga studier. Materialet består av totalt nio diktutdrag från tre diktsamlingar av tre olika författarskap. Resultatet visade att språkväxlingarna fyller mångahanda funktioner såsom att göra dikterna flerdimensionella, att deras form särskilt genom sina oklara språkgränser har betydelse för diktinnehållet, och att flera paralleller kan dras till tankar inom translanguaging-konceptet i fråga om effektiv kommunikation, språklig kreativitet och skapandet av ett utrymme för translanguaging. Slutsatsen är att flerspråkig lyrik är mångfacetterad med många tolkningsmöjligheter och att ett translanguaging-perspektiv gav resultatet en djupare innebörd.

Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt. Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter. Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.