Many studies show that language learners see the benefits of using their first language in order to learn second or subsequent languages, while they also see some disadvantages. This reflects dominant ideas in language learning about the importance of keeping languages separate. The present study examines translanguaging, a strategy in which learners are encouraged to use their entire linguistic repertoires during language learning. To this aim, data are examined from Swedish learners (n= 168) in grades 7-9 to investigate their attitudes and perceptions towards translanguaging in the EFL classroom, and to shed light on the roles of age and proficiency in constraining them. The data was collected by means of a questionnaire and a proficiency test in order to measure the participants’ proficiency in English. Unlike the mixed views reported in previous studies, the learners investigated here had a positive view of translanguaging and perceived it as beneficial to their learning. Furthermore, the findings suggest that learners often used Swedish for specific functions, especially explaining grammar and vocabulary, clarifying tasks and instructions, comparing the languages and asking questions. This was even more so for low proficiency learners, who used translanguaging more for both practical and social purposes. On the other hand, higher proficiency learners used less Swedish and viewed translanguaging as less helpful. These learners also reported that their teachers used more Swedish in the classroom compared with their less proficient peers. It was also found that learners showed a greater tendency to use translanguaging with increasing age, although this might have been due to differences between teachers and their individual practices. / Många studier visar att elever ser fördelarna med att använda sitt förstaspråk för att lära sig andra eller efterföljande språk, medan de också ser några nackdelar. Detta återspeglar dominerande idéer i språkinlärningen om vikten av att hålla språken åtskilda. I den här studien undersöks transspråkande (translanguaging), en strategi där eleven uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar under språkinlärningen. För detta ändamål undersöks data från svenska elever (n = 168) i årskurs 7-9 för att undersöka deras attityder och uppfattningar kring transspråkande i det EFL-klassrummet och för att belysa hur faktorerna ålder och färdighet påverkar dem. Uppgifterna samlades in med hjälp av en enkät och ett färdighetstest för att mäta deltagarnas färdigheter på engelska. Till skillnad från de blandade åsikter som rapporterats i tidigare studier hade de studenter som undersöktes i denna studien en positiv syn på transspråkande och uppfattade det som fördelaktigt för deras lärande. Dessutom tyder resultaten på att eleverna ofta använde svenska för specifika funktioner; särskilt att förklara grammatik och nya ord, klargöra uppgifter och instruktioner, jämföra språk och ställa frågor. Detta var ännu mer för elever med låg färdighet, som använde transspråkande mer för både praktiska och sociala ändamål. Å andra sidan använde elever med högre kompetens mindre svenska och betraktade transspråkande som mindre användbart. Dessa elever rapporterade också att deras lärare använde mer svenska i klassrummet jämfört med sina kamrater med lägre färdighet. Studien pekar också på att eleverna visade en större tendens att använda transspråkande med ökande ålder, även om detta kan ha berott på skillnader mellan lärare och deras individuella metoder.

This study aims to investigate four English teachers’ perspectives on teaching English to students with a limited proficiency in Swedish. The study was conducted through interviews with four English teachers in secondary and upper secondary school.  The study reveals that the teachers rely much on the Swedish language in their teaching, in textbooks, translation and explanations, for instance. However, the teachers in the study show awareness of the fact that some of their students do not always follow the Swedish instructions and explanations. Therefore, the four teachers solve this issue in different ways, such as translanguaging, letting the students help each other, picture support, etc. Moreover, the study reveals an ongoing tension between English and Swedish for newly arrived students. These students need to focus on the Swedish language. Therefore, the English lessons sometimes function to support the Swedish acquisition as much as learning English. The study also shows that the teachers find it important to have a functioning first language to learn other languages, and that languages can support each other in language acquisition.

Denna studie utgår från perspektivet att alla elever i den svenska gymnasieskolan på ett eller annat sätt är flerspråkiga. Den virtuella kontexten och globalisering har bidragit till att ungdomar i gymnasieåldern möter och engagerar sig i sociala kontexter där engelskan fyller ett viktigt kommunikativt syfte. Det teoretiska underlaget för studien är sociolingvistisksuperdiversitet vilket är en vidareutveckling av Vertovecs (2007) teori om hur migration påverkar och utvecklar språket. Data samlades in genom en videoinspelning omfattande ungefär två timmar när deltagarna spelade spelet It Takes Two, ett co-op spel som bygger påatt spelarna samarbetar. Data bearbetades via en teoridriven innehållsanalys som fokuserade på att identifiera och analysera funktionen av engelska i kommunikationen mellan två svensktalande personer. Resultatet av studien visar att kommunikationen sker genom ett transspråkande där deltagarna fritt varierar och blandar och använder sig av alla sina tillgängliga språkliga resurser. Detta resultat är viktigt för driva frågan om språkundervisning enbart ska drivas på målspråket. Digitaliseringen och globaliseringen har bidragit till att engelskan blir ett allt mer vardagligt språk för elever i 2020-talets svenska skola. Detta är en resurs som skolan inte tillvaratar. På så vis måste frågan lyftas om vilket språk som ska tillåtas i svenskundervisningen då språkanvändarna fortsatt, som alltid, skapar språket som de behöver. / Tämän tutkimuksen perustana toimii näkökulma, jonka mukaan jokainen ruotsalainen lukiolainen on tavalla tai toisella monikielinen. Tutkimus perustuu teoreettiseen käsitteeseen sosiolingvistinen superdiversiteetti, joka on jatko Vertovecin (2007) teoriaan siitä miten muuttoliike vaikuttaa ja kehittää kieltä. Tiedot kerättiin noin kaksi tuntia kestävän videotallenteen kautta, jossa osallistujat pelasivat yhteistyöhön perustuvaa ja vaativaa videopeliä It Takes Two. Tietoja käsiteltiin teorialähtöisellä sisältöanalyysillä, joka keskittyi tunnistamaan ja analysoimaan englannin kielen käyttöä kahden ruotsinkielisen lukiolaisenvälisessä viestinnässä. Tutkimuksen tulokset viittaavat siihen, että englannin kielen käyttö on suuri osa kommunikaatiota. Se joka tulee esiin limittäiskielisyydessä jossa osallistujat vapaasti vaihtelevat ja sekoittavat kieliä, ja käyttävät kaikkia saatavilla olevia kieliresurssejaan kommunikoidakseen. Tämän tutkimuksen tulos kyseenalaistaa näkemyksen, jonka mukaan kielenopetus pitäisi aina tehdä kohdekielellä. Yhteiskunnan digitalisoituminen ja globalisoitumen on johtanut siihen, että englannin kieli on tullut oppilaille enemmän ja enemmän arkikäyttöön 2020-luvun koulussa Ruotsissa. Tämä on resurssi, jota koulu ei hyödynnä. On siis nostettava esiin kysymys siitä, kieli pitäisi sallia ruotsin äitinkielenopetuksessa, kun kielenkäyttäjät jatkavat tarvitsemansa kielen luomista myös jatkossa. / This study is based on the perspective that each student attending the Swedish upper-secondary education is bilingual. This bilingualism stems from the fact that young in the digitalized world of the 2020s spend more time in social activities, such as videogames, or other forms of media with English as the primary language. Based on the theoretical framework of sociolinguistic superdiversity which is an evolution of the theory first introduced by Vertovec in 2007. Data was collected through a two-hour-long video recording when the participants played the video game It Takes Two, a co-op game that requires cooperation and teamwork to progress. The data were analyzed through theory-driven content analysis which focused on identifying and analyzing the function of English in communication between two Swedish-speaking students. The results suggest that the use of English constitutes a large part of the communication, this takes its form through translanguaging as the participants used all of their available linguistic resources to create meaning. The result of this study challenges the view that language education should always be conducted in the target language. In the digitalized and globalized society of the 21st century, the use of English is becoming more widespread and is already an integral part of most students’ everyday vocabulary. Therefore, it is important to question the current, mostly negative, views on translanguaging in first language education (L1 education).

I denna studie tillämpas translanguaging inom spelbaserad SO- och samhällskunskaps-undervisning. Studien genomfördes i en flerspråkig klass på folkhögskola, där majoriteten av eleverna är emergent flerspråkiga. Syftet är att utveckla elevernas lärande samt att bidra till professionsutveckling genom att utveckla lärarnas praktik, inom flerspråkig vuxenundervisning på gymnasial nivå. I uppsatsen presenteras ett dynamiskt perspektiv på språk där translanguaging används som analytiskt verktyg.  Studien är baserad på aktionsforskning vilken utforskar genomförandet av ett translanguaging-rollspel som har fokus på politik och ideologier. I rollspelet tillämpas ett antal translanguaging-strategier där både modersmål och andraspråksinlärning bidrar till att utveckla elevernas lärande inom samhällskunskap. Analysen visar hur dessa strategier kan hjälpa till att nå olika mål för translanguaging; däribland förmågan att tillägna sig ny kunskap och utvecklandet av nya språkliga praktiker. Genom translanguaging-strategierna förändras elev-lärare relationen så att eleverna även blir språkmäklare och läraren alltmer tar rollen av underlättare av transspråkande moment. Dessutom visar studien på den transformativa aspekten inom translanguaging där undervisningen bidrar till att utmana språkliga hierarkier vilket gett eleverna en ny positionering och sociopolitiskt engagemang.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskollärares och en specialpedagogs upplevelser av och syn på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med särskilt fokus på transspråkande förhållningssätt. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om speciallärarens roll i arbetet med att främja transspråkande i undervisningen för elever i behov av språkligt stöd. De teoretiska ramarna för studien utgörs av sociokulturella perspektiv och interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Studiens ansats är kvalitativ och studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas beskrivningar synliggörs såväl fördelar som utmaningar med transspråkande förhållningssätt i undervisningen. Den enskilt mest framträdande framgångsfaktorn för att transspråkande undervisning kan ske är enligt studiens resultat lärarens förhållningssätt och positiva inställning till alla språk. Resultatet visar vidare att transspråkande förhållningssätt i undervisning kan vara ett sätt att förebygga diskriminering och främlingsfientlighet. Studiens specialpedagogiska relevans synliggörs genom att studien visar att specialläraren kan vara en resurs i att utforma stöttande undervisning för flerspråkiga elever samt i att utbilda och informera lärare kring transspråkande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of some teachers' and a special educator's experiences of and views on language and knowledge development working methods with a special focus on translanguaging approaches. The purpose of the study is also to contribute with knowledge about the role of the special needs teacher in the work of promoting translanguaging in teaching for students in need of language support. The theoretical framework for the study consists of socio-cultural perspectives and intercultural pedagogical perspectives. The study approach is qualitative and the study data were collected through semi-structured interviews. Based on the teachers' descriptions, both advantages and challenges with translanguage approaches in teaching are made visible. According to the results of the study, the single most prominent success factor for translanguaging teaching to take place is the teacher's positive attitude towards all languages. The results also show that translanguaging approaches in teaching can be a way to prevent discrimination and xenophobia. The study's special pedagogical relevance is made visible by the fact that the study shows that the special needs teacher can be a resource in designing supportive teaching for multilingual students and in educating and informing teachers about translanguaging.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

The aim of this study is to find out which conditions for translanguaging second-language learners are provided through two teaching materials in Swedish as a second language. The primary statement question concerned which kinds of expression for translanguaging occurred in the teaching materials. The secondary question statement concerned what signs of scaffolding were present for the second-language learner’s identity development. The study was implemented through a qualitative text analysis of two teaching books for the grades 7-9 in primary school and Swedish high school. The study was based on the theory of translanguaging and the cognitive perspective in language acquisition. The results of the study showed that the teaching material included expressions for translanguaging to a certain extent which also gave an opportunity to preserve one’s identity in their school work. The learners got to work with materials that can be interpreted as translanguaging. On the contrary, it is not assured that learners interpreter it as an opportunity for translanguaging. The most distinguishing in the result is that mother tongue and multilingualism were spoken about on a larger scale. However, the use of the native language was limited.

I dagens skolor är allt fler elever flerspråkiga. De flerspråkiga eleverna bär med sig språket som en resurs i undervisningen och tenderar därmed att utveckla en djupare och bredare kunskap inom andraspråksinlärningen. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur och med vilket resultat grundskollärare med inriktning årskurs 4–6 beskriver att de arbetar transspråkande för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling inom svenskämnet.Följande frågeställningar har besvarats för att uppfylla studiens syfte: • På vilka sätt beskriver lärare att elevers förstaspråk påverkar andraspråksutvecklingen? • På vilka sätt uppger lärare att de använder elevers förstaspråk för att arbeta språkutvecklande? • Vilka resultat anser lärare kunna uppnå med att arbeta transspråkande? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts med sammanlagt fem grundskollärare med inriktning årskurs 4–6. Samtliga lärare undervisar i svenskämnet och arbetar i en flerspråkig skolverksamhet, vilket innefattar erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever. Studien har sin utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga lärare har varierade uppfattningar kring transspråkande som arbetssätt. Det synliggörs att transspråkande implementeras i olika grader och på varierade sätt i klassrummen. Resultatet tyder på att lärarna har olika mycket erfarenheter och de anser att det finns andra sätt att arbeta på för att utveckla andraspråket. En del av lärarna menar att flerspråkiga elevers andraspråksutveckling främjas genom bland annat samspel med andra och digitala verktyg som hjälpmedel. / In today´s schools more pupils are multilingual. The multilingual pupils carry the language with them as a resource in the teaching and thus tend to develop a deeper and broader knowledge in second language learning. The purpose of the study is to increase knowledge about how teachers describe that translanguaging is implemented in the Swedish subject and how it affects the second language development of the multilingual pupils.The following questions have been answered to fulfill the purpose of the study: • In what ways do teachers describe that pupils’ first language affects second language development? • In what ways do teachers use pupils’ first language to work on language development? • What results do teachers think they can achieve by working translingual? A qualitative semi-structured interview study has been conducted with a total of five elementary school teachers with a focus on grades 4-6. All teachers teach the Swedish subject and work in a multilingual school, which includes experience of working with multilingual pupils. The study is based on the sociocultural perspective.The results that emerged in the survey show that all teachers have varied perceptions about translanguaging as a way of teaching. It is visible that translanguaging is implemented in different degrees and in varied ways in the classrooms. The results indicate that the teachers have different amounts of experience and they believe that there are other ways of working to develop the second language. Some of the teachers believe that multilingual pupils’ second language development is promoted through, among other things, interaction with others and digital tools as aids.

Denna studies syfte är att undersöka lärarupplevelser kring transspråkande inom svenskt skolsammanhang. För att besvara syftet ställdes tre frågor som bidrog med en omfattande resultat baserade på lärarupplevelser. För att besvara frågorna genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och svaren analyserades genom en innehållsanalys och abduktiv ansats. Studiens resultat tyder på att lärare använder transspråkande som en organiserad, omedveten eller osystematisk form i undervisningen. Resultaten visar också att lärarna upplever att transspråkande påverkar elevernas skolutveckling positivt genom meningsfullhet,goda relationer, inkludering och globalisering men också negativt i förhållande till utmaningarna. Utmaningarna är lärarnas och elevernas språkkunskaper, läroplanen, konflikthanteringen och exkludering. Detta innebär även att lärare upplever såväl möjligheter som utmaningar med transspråkande i klassrummen. Lärarnas upplevelser och studiens tidigare forskning samt bakgrund innehar aspekter som går att relatera till varandra beträffande transspråkandes positiva effekter på elevernas skolutveckling, kunskapsutveckling, identiteter och inkludering. Lärarna upplever dock att utmaningarna som de upplever överstiger möjligheterna vilket gör att möjligheterna inte kan betraktas som fördelaktiga enligt lärarnas upplevelser och studiens analys. / The purpose of this study is to investigate teacher experiences around translanguaging within a Swedish school context. To answer the purpose, three questions were asked that contributed to a comprehensive result based on teacher experiences. To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted as a method and the answers were analyzed through a content analysis and abductive approach. The results of the study indicate that teachers use translanguaging as an organized, unconscious, or unsystematic form in teaching. The results also show that the teachers feel that translanguaging affects the students' school development positively through meaningfulness, good relationships, inclusion and globalization, but also negatively in relation to the challenges. The challenges are the teachers' and students' language skills, the curriculum, conflict management and exclusion. This also means that teachers experience opportunities as well as challenges with translanguaging in the classroom. The teachers' experiences and the study's previous research and background have aspects that can be related to each other regarding translanguaging's positive effects on the students' school development, knowledge development, identities and inclusion. However, the teacher’s experiences that the challenges exceed the opportunities, which means that the opportunities cannot be considered beneficial according to the teachers'experiences and the study's analysis.

Lärare reflekterar ofta kring vilket språk av svenska och engelska som ska användas mest i engelskundervisningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares val av språk i engelskundervisningen samt vad de ser för konsekvenser med att använda svenska respektive engelska under engelsklektionerna. Syftet är också att undersöka hur elever tänker kring språkvalet som lärare gör när de har engelska. I denna studie genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med lärare, verksamma eller har varit verksamma i engelska i årskurs 4–6, samt en enkät, utdelad som en survey till elever i årskurs 6 (12 år) och besvarades av 20 elever. Slutsatsen av denna studie visar att lärare vill använda den mängden engelska som är möjligt, men att svenskan behöver användas som ett hjälpmedel, främst till svaga elever i engelska. Konsekvenser med att använda engelskan visar enligt resultatet att svaga elever får svårigheter att förstå vad som ska göras under engelsklektioner. Konsekvenser med att använda svenskan blir enligt lärare att eleverna tappar en del engelska och att de inte får öva på sina språkliga strategier. Majoriteten av eleverna i studien har bekräftat att de är nöjda med lärares språkval på engelsklektionerna. Många elever föredrar också att både svenskan och engelskan används. / Teachers often reflect on which language of Swedish and English should be used mostly in English teaching. The purpose of this thesis is to investigate teachers' choice of language in English teaching and what they see as consequences of using Swedish and English respectively during English lessons. The purpose is also to investigate how students think about the language choice that teachers make when they have English. In this study, three semi-structured interviews were conducted with teachers working or have been working in English in grades 4–6, as well as a questionnaire, distributed as a survey to students in grade 6 (12 years old) and answered by 20 students. The conclusion of this study shows that teachers want to use as much English as possible, but that Swedish needs to be used as an aid, mainly for weak students in English. Consequences of using English shows according to the results that weak students have difficulties in understanding what to do during English lessons. According to teachers, negative consequences of using Swedish are that the students lose some English and that they do not get to practice their linguistic strategies. The majority of the students in the study have confirmed that they are satisfied with the teachers' choice of language in the English lessons. Many students also prefer that both Swedish and English are used.