Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om transspråkandets användning i svenskundervisningen i årskurs F-3. Med stor sannolikhet kommer vi i vår framtida yrkesutövning möta elever som talar olika språk. För att kunna bemöta alla elever utifrån deras behov och språkliga resurser behöver vi ha rätt kunskap om hur vi kan utforma en undervisning som tar detta i beaktning. Syftet med denna litteraturstudie är därför att bidra med kunskap om transspråkande praktiker i ämnet svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Hur påverkas undervisningen och elevernas språkutveckling av olika perspektiv på transspråkande? Vilka transspråkande metoder anses framgångsrika för att alla språk ska ses som en källa för utveckling och lärande? Materialet som undersöktes var tio vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att transspråkande arbetssätt får positiva effekter både vad gäller elevers identitet och kunskapsutveckling. Däremot visar resultatet att detta inte alltid tillämpas i praktiken på grund av exempelvis okunskap och rådande normer i såväl läroplan som i samhället.

Transspråkande är ett arbetsätt som flerspråkiga elever kan använda i undervisningen och betyder att man använder mer än ett språk i syfte att lära sig något. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser om att använda transspråkande i svenska som andraspråk. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra ungdomar intervjuades. I intervjun fick eleverna redogöra för sin inställning till begreppet flerspråkighet och sin användning av transspråkande. Resultaten visar att deltagarna är positiva till begreppet flerspråkighet och sällan använder sina språk i sva klassrum. Ett annat resultat visar att möjligheterna att använda sina språk i undervisningen är större än utmaningarna. Deltagarna upplever bättre bemötande från sina sva-lärare och mindre av andra lärare i andra ämnen som uppvisar negativa bemötande. Slutligen är transspråkande ett känt begrepp av deltagarna och eleverna har olika upplevelser av att använda eller inte använda sina språk i undervisningen.

This is a qualitative study with the pupose of investigating preschool teachers'views on the work with multilingualism, in order to make visible whether themultilingual children are given the conditions to use their linguistic resourcesin the preschool's activities. The study was conducted through semi-structuredinterviews with eight working preschool teachers. The collected empirical evidence was analyzed through a content analysis with central concepts from thesocio-cultural perspective as a starting point. The theoretical concepts thatbecame the starting point for the analysis were tools, mediation, the proximaldevelopment zone and scaffolding.The results of the study demonstrate that the participating preschool teacherswork with multilingualism at each preschool. They have a positive view ofmultilingualism where the children's linguistic resources are seen as assets inthe group of children. In the work with multilingualism, the preschool teachersdescribe several different ways of working that are relevant for language development and that can create conditions for the multilingual children.The results also show challenges with the work in the preschool, where multilingualism can make it difficult to understand each other and misunderstandings can take place. There are also challenges in challenging all mother tongues in the group of children, even those languages that only one or a fewchildren have as their mother tongue. This becomes relevant to carry on discussions about in the work team or with their principal in order to find formsof cooperation that enable the multilingual children to develop all their linguistic resources. / Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka förskollärares syn påarbetet med flerspråkighet, för att synliggöra om de flerspråkiga barnen fårförutsättningar att använda sina språkliga resurser i förskolans verksamhet.Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksammaförskollärare. Den insamlade empirin analyserades genom en innehållsanalysmed centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.De teoretiska begrepp som blev utgångspunkten för analysen var redskap,mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffoldingResultatet i studien påvisar att de deltagande förskollärarna arbetar medflerspråkighet på respektive förskola. Dem innehar en positiv syn påflerspråkighet där barnens språkliga resurser ses som tillgångar i barngruppen.I arbetet med flerspråkighet beskriver förskollärarna flera olika arbetssätt somblir relevanta för språkutveckling och som kan skapa förutsättningar för deflerspråkiga barnen.I resultatet framgår också utmaningar med arbetet i förskolan, därflerspråkigheten kan göra det svårt att förstå varandra och missuppfattningarkan äga rum. Det finns också utmaningar i att utmana alla modersmål ibarngruppen, även de språk som endast ett eller ett fåtal barn har sommodersmål. Detta blir relevant att föra vidare diskussioner kring i arbetslageteller med rektorer för att hitta samverkansformer som gör det möjligt för deflerspråkiga barnen att utveckla alla sina språkliga resurser.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.

I den här uppsatsen har en lärares och tre elevers åsikter kring kulturell och språklig identitet i klassrumssammanhang undersökts och analyserats i form av en enkät och tre intervjuer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers kulturella och språkliga identitet beaktas i undervisningen i svenska som andraspråk II. Tidigare forskning inom detta område påstår att identitet är en viktig aspekt i elevers utveckling och undervisning då identitet kan betraktas som kunskapsresurser och bör därför utnyttjas istället för att ignoreras. Tidigare studier tar även upp begreppet identity texts som kan ses som ett verktyg för att göra elever mer medvetna om olika värderingar och olikheter som finns emellan dem. Föreliggande studie utfördes på en komvuxskola där en lärare fick svara på en enkät och tre elever blev intervjuade. Resultatet visade att informanterna och läraren hade delvis olika syn på huruvida elevers identitet integreras i klassrumsundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.

I denna empiriska studie har användningen av transspråkande undersökts på tre olikaskolor. Transspråkande innebär i korta drag att flerspråkiga elever ges möjlighet attanvända alla sina språk i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturellaperspektivet, och syftet med studien är att undersöka hur muntlig kommunikationrealiseras i transspråkande klassrum samt hur lärmiljön i dessa klassrum är utformade.Materialet har samlats in genom systematiska observationer i transspråkandeklassrum på tre skolor. Med stöd av ett etablerat schema för observationer av 44språkutvecklande faktorer har lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner studeratsunder tolv lektioner i matematik och svenska. Resultatet visar att lärmiljön i detransspråkande klassrummen var utformade med öppna planlösningar där väggarnautnyttjades för att exponera bildstöd i både svenska och matematik. Vid interaktionenmellan lärare och elev var det särskilt karaktäristiskt att läraren bemötte eleverna medderas förnamn, gick ned till deras ögonhöjd, uppmuntrande turtagande och berömdeelevernas lyssnande. Särskilt utmärkande för lärtillfällen i de transspråkandeklassrummen var att lärarna uppmuntrade användningen av flera språk blandeleverna, såväl i diskussioner som vid skriv- och läsuppgifter. Detobservationsschema som har använts i studien har tidigare inte använts vidobservation av just transspråkande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever genom att besvara forskningsfrågorna: På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i åk 4–6. Studien vilar på teorin om ett transspråkande arbetssätt där elevens modersmål ses som en resurs för språk- och kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. I resultatet framkom det att lärarna upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt med ämnesspecifika ord och begrepp. Lärarna hade gärna arbetat mer stöttande för de flerspråkiga eleverna men menar att det finns varken tid, kompetens eller resurser för det. Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. / The purpose of the thesis was to investigate how teachers experience the education in science for multilingual students with the support of the research questions: In what / which ways does the teacher work to teach science for multilingual students? How do teachers experience that multilingual students' vocabulary in Swedish inhibits the understanding of scientific subjects? The study was based on semi-structured interviews with five active teachers in years 4-6. The study is based on the theory of translanguaging where the student's mother tongue is seen as a resource for language and knowledge development in the natural science subjects. The results showed that the teachers experience that the multilingual students have difficulty with subject-specific words and concepts. The teachers would have liked to have worked more supportively for the multilingual students, but believe that there is neither time, competence nor resources for that. The findings from the data collection suggest that teachers do not have the knowledge required to support multilingual students. Much of the previous research and theory that the work is based on points in the same direction. By this study, I mean that translanguaging can, and should be, used in science teaching to develop the multilingual students' subject knowledge as well as their first and second language.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.