Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

För att utforska pedagogernas uppfattningar och arbetsmetoder kring att främja flerspråkighet i förskolan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett urval av pedagoger. Intervjuerna syftade till att få en djupare förståelse för deras uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Genom en diskursiv analys samt av intervjuerna kunde olika tolkningar och förståelser av förskolans läroplan lyftas fram. Det framkom att vissa pedagoger betonade vikten av att följa läroplanens riktlinjer noggrant, medan andra uttryckte att flexibilitet och anpassning var nödvändigt för att möta barnens individuella behov. Studiens resultat indikerar att det finns utmaningar i att främja flerspråkighet i förskolan, särskilt när det gäller att kommunicera och involvera vårdnadshavare. För att möta dessa utmaningar är det viktigt att pedagogerna har en positiv inställning och nyfikenhet gentemot barnens olika språk och kulturer. Stöttning från pedagogerna spelar också en viktig roll i barnens flerspråkiga utveckling. Sammanfattningsvis visar studien att pedagogernas uppfattningar och arbetsmetoder kring att främja flerspråkighet i förskolan är komplext, men att det finns en gemensam förståelse av värdet och betydelsen av detta arbete.  Det framhålls att detta arbete är viktigt för att stärka barnens självkänsla och identitet, vilket betonar vidare betydelsen av att inkludera och synliggöra alla språk och kulturer i förskolan. Det finns utmaningar i att kommunicera med vårdnadshavare och tolka förskolans läroplan, men pedagogernas inställning, nyfikenhet och stöttning spelar en viktig roll i att främja barnens flerspråkiga utveckling. Högläsning och musik är vanliga strategier som används för att integrera olika språk i förskolan. Denna studie bidrar med kunskap om pedagogers uppfattningar om flerspråkighet samt hur pedagogerna beskriver sitt arbete med flerspråkighet i förskolan. / To explore the pedagogues' perceptions and working methods regarding promoting multilingualism in preschool, qualitative interviews were conducted with a selection of pedagogues. The interviews aimed to gain a deeper understanding of their views and experiences of working with multilingual children. Through a discursive analysis of the interviews, different interpretations and understandings of the preschool curriculum could be highlighted. It emerged that some educators emphasized the importance of following curriculum guidelines closely, while others expressed that flexibility and adaptation were necessary to meet children's individual needs. The results of the study indicate that there are challenges in promoting multilingualism in preschool, especially when it comes to communicating and involving guardians. To meet these challenges, it is important that the educators have a positive attitude and curiosity towards the children's different languages and cultures. Support from the teachers also plays an important role in the children's multilingual development. In summary, the study shows that the teachers' perceptions and working methods regarding promoting multilingualism in preschool is complex, but that there is a common understanding of the value and importance of this work. It is emphasized that this work is important for strengthening the children's self-esteem and identity, which further emphasizes the importance of including and making all languages and cultures visible in the preschool. There are challenges in communicating with guardians and interpreting the preschool curriculum, but the teachers' attitude, curiosity, and support play an important role in promoting the children's multilingual development. Reading aloud and music are common strategies used to integrate different languages in preschool. This study shed light on discourses on multilingualism to the knowledge of how pedagogues can work to promote multilingualism in preschool.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka effekter transspråkande undervisning har på flerspråkiga elevers kunskaps- och identitetsutveckling utifrån svensk och internationell forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har elva vetenskapliga artiklar valts ut och analyserats. Resultatet av studien visar att transspråkande kan förbättra elevernas förståelse och hjälper dem förmedla sina kunskaper genom användning av både sitt förstaspråk och målspråk i klassrummet. Att tillåta användning av förstaspråken visar sig öka elevernas motivation eftersom de känner sig mer benägna att aktivt delta i undervisningen. Detta framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med varandra. Samtliga studier visar att transspråkande är meningsfullt eftersom det gynnar elevernas kunskaps- och identitetsutveckling genom att förstärka deras språkliga och kulturella identiteter.

Translanguaging (Transspråkande) har det senaste åren blivit väldigt omtalat och ses som ett effektivt verktyg i engelska undervisning i ett flerspråkigt klassrum. Translanguaging innebär att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur engelsklärare ställer sig till användning av translanguaging i flerspråkiga klassrum i åk 4–6. Studiens ansats är kvalitativ och valet av metod föll på semistrukturerade intervjuer. De medverkande sex lärarna i studien undervisade i engelska i årskurserna 4–6. Resultatet kan presenteras på detta vis: (1) Lärarnas inställning till translanguaging är positivt. (2) De ser på translanguaging som en möjlighet, då det förbättrar skolresultat och identitet. (3) Lärarna är medvetna om vad translanguaging innebär. (4) Erfarenheten av att använda translanguaging i ett flerspråkigt engelskt klassrum är litet och begreppet är mindre talad i skolan. (5) Det råder en osäkerhet kring implementeringen av translanguaging, det saknas även relevanta läromedel.(6) Uppmuntran till att använda translanguaging i engelska undervisningen från skolan saknas (7) Eleverna kan ha negativ syn på deras flerspråkighet pga. konflikter i världen. (8) Samarbetet lärare emellan saknas. / Translanguaging has grown in popularity in recent years as a useful tool for teaching English in a multilingual classroom. Translanguaging means allowing multilingual learners to use all of their languages as a learning resource. The purpose of this research is to add to understanding of English teachers' attitudes toward the use of translanguaging in multilingual classrooms in grades 4-6. The study takes a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted to aid in the development of methodology for this study. The six teachers who took part in the study taught English in grades 4-6. The findings are presented as following: (1) Teachers have positive attitudes toward translanguaging. (2) Teachers see translanguaging as an opportunity because it improves school performance and identity. (3) Teachers understand what translanguaging entails (4) There is little experience with translanguaging, and the concept is rarely discussed in schools. (5) There is considerable uncertainty about implementation, as well as a scarcity of teaching materials. (6) There is lack of encouragement from schools in translanguaging. (7) Due to global conflicts, students may have a negative perception of their multilingualism. (8) A failure to collaborate with other teachers.

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

Studiens syfte var att undersöka varför flerspråkiga barn lämnar förskolan med otillräckliga kunskaper i svenska samt hur den fysiska miljön och undervisningen påverkar flerspråkiga barns språkutveckling. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor använde vi oss av kvalitativ metod med semistrukturerad intervju som verktyg och en innehållsanalys där kategoriseringsmetoder tillämpades. Åtta förskollärare och två specialpedagoger på fyra förskolor intervjuades i studien. I analysarbetet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och viktiga begrepp i perspektivet: den proximala utvecklingszonen, mediering, scaffolding och appropriering. Resultat visade att kunskaper om modersmålet betydelse för barns språkinlärning saknas i organisationen och pedagoger är osäkra kring hur undervisningen anpassas till flerspråkiga barn. Barnen exponeras för lite för det svenska språket och gruppsammansättningen där annat språk än svenska dominerar påverkar också språkinlärningen. Språkpolicy saknas på alla förskolor vilket skapar osäkerhet kring arbetssätt. Den fysiska miljön är anpassad utifrån tillgänglig pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men dessa anpassningar ses inte som språkutvecklande. Samverkan mellan specialpedagoger och arbetslaget är betydelsefull men tydligheten behövs kring hur organisationen ska anpassas utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. Specialpedagogiska kunskaper bidrar till tydliggörande pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men enligt förskollärare bidrar inte dessa till flerspråkiga barns språkutveckling vilket betyder att kunskaper som specialpedagogen bidrar med tas inte till vara.

Detta är en retrospektiv undersökning med syfte att bidra till en fördjupad förståelse av hur kropp och rörelse kan ses som kommunikativa resurser i en lärande miljö, främst då det gäller klassrummet och elevernas möjligheter att bearbeta och förmedla innehåll kopplat till skolans ämnen och styrdokument. Studien initierades av mig som ett utvecklingsarbete utifrån min erfarenhet att kroppen och rörelsen ofta är en outnyttjad resurs ur ett lärande perspektiv i klassrummet. Undersökningen är avgränsad till den klass och den handledare jag mötte under min avslutande vfu, verksamhetsförlagda utbildning. Detta skedde i en klass på grundskolans tidigare år där jag under fyra veckors hade huvudansvaret för så gott som alla lektioner med eleverna i matematik, svenska, so, idrott, musik och bild. Ett sammanhållet fokus var från min sida att i varje ämne, utifrån ämnets styrdokument med kunskapsmål och centrala innehåll, koppla ett moment till en aktivitet där rörelsen och kinestetiskt lärande stod i fokus. Jag hade ingen färdig metod att utgå från utan prövade i dialog med klassläraren som också var min handledare för vfun, ett arbetssätt som jag själv kom att utforma. Genom teori och praktisk erfarenhet från ett komplementärt lärande där den kinestetiska kommunikationen står i fokus visar jag här på alternativa sätt att finna vägar till meningsskapande processer genom fysisk daglig aktivitet i klassrummet. Studien är retrospektiv i den mening att min empiri baseras dels på intervjuer kring arbetssättet som helhet med sex av de elever som deltog i studien samt med deras klasslärare/min handledare och att den insamlade datan relateras till aktuell forskning inom området. Mina ledande frågeställningar har varit: Vilka betydelser tillmäter läraren rörelse i klassrummet?  Vilka betydelser tillmäter eleverna rörelse i klassrummet? I litteraturgenomgången skildras inledningsvis rörelsens plats i klassrummet utifrån ett möte mellan logocentrism, didaktisk design och transspråkande. Resultatet visar på möjligheterna till meningsskapande genom rörelse. Resultatet visar även på lusten till rörelse jämte svårigheterna att införliva ett nytt arbetssätt i en målstyrd skola. Samt att synen på rörelsens värde möjligen vidgats de senaste åren inom ett transspråkande perspektiv.

Dagens svenska samhälle innefattar ett stort kulturellt kapital och en omfattande språkflora. Den språkrikedom som finns i vår omgivning kan direkt avspeglas i klassrummet där nästintill alla landets klassrum är flerspråkiga. Studien ämnar undersöka vilka hjälpmedel flerspråkiga och nyanlända elever i mellanstadiet har tillgång till i det naturvetenskapliga klassrummet som har direkt betydelse för sin språk- och kunskapsutveckling. Studien syftar även till att belysa dessa elevers egna perspektiv på naturvetenskapsundervisningen i ordinarie klasser. Dataunderlaget består av elevsamtal och genomgångar under elevernas möten med artefakter från två olika klasser inom samma område norr om Stockholm. Dessa videoinspelade observationer kompletterades med fokusgruppsintervjuer där eleverna reflekterade över sin undervisning. I studien möter eleverna i den ena klassen ett naturvetenskapligt innehåll rörande kemiförsök medan den andra klassen möter ett naturvetenskapligt innehåll rörande ett skolgemensamt tema om kropp och hälsa. Dataunderlaget analyserades utifrån ett praktiskt epistemologiskt perspektiv och kring begreppen artefakt, translanguaging och kontinuitet. Resultatet visar att de kommunikativa artefakterna såsom filmer, bilder och gestikulerande, men även andra hjälpmedel såsom digitala lexikon ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att föra informella samtal med samspråkiga och olikspråkiga elever. Detta leder till ett meningsskapande inom naturvetenskap och bidrar till en såväl språklig som kunskapsmässig utveckling. Sammantaget har detta en viktig roll i utformandet av en språkinriktad naturvetenskapsundervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra med upptäckter som uppmuntrar lärare att anpassa sin undervisning och följaktligen höja kvalitéten på flerspråkiga elevers undervisning i naturvetenskap.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet. Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.