Translanguaging (Transspråkande) har det senaste åren blivit väldigt omtalat och ses som ett effektivt verktyg i engelska undervisning i ett flerspråkigt klassrum. Translanguaging innebär att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur engelsklärare ställer sig till användning av translanguaging i flerspråkiga klassrum i åk 4–6. Studiens ansats är kvalitativ och valet av metod föll på semistrukturerade intervjuer. De medverkande sex lärarna i studien undervisade i engelska i årskurserna 4–6. Resultatet kan presenteras på detta vis: (1) Lärarnas inställning till translanguaging är positivt. (2) De ser på translanguaging som en möjlighet, då det förbättrar skolresultat och identitet. (3) Lärarna är medvetna om vad translanguaging innebär. (4) Erfarenheten av att använda translanguaging i ett flerspråkigt engelskt klassrum är litet och begreppet är mindre talad i skolan. (5) Det råder en osäkerhet kring implementeringen av translanguaging, det saknas även relevanta läromedel.(6) Uppmuntran till att använda translanguaging i engelska undervisningen från skolan saknas (7) Eleverna kan ha negativ syn på deras flerspråkighet pga. konflikter i världen. (8) Samarbetet lärare emellan saknas. / Translanguaging has grown in popularity in recent years as a useful tool for teaching English in a multilingual classroom. Translanguaging means allowing multilingual learners to use all of their languages as a learning resource. The purpose of this research is to add to understanding of English teachers' attitudes toward the use of translanguaging in multilingual classrooms in grades 4-6. The study takes a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted to aid in the development of methodology for this study. The six teachers who took part in the study taught English in grades 4-6. The findings are presented as following: (1) Teachers have positive attitudes toward translanguaging. (2) Teachers see translanguaging as an opportunity because it improves school performance and identity. (3) Teachers understand what translanguaging entails (4) There is little experience with translanguaging, and the concept is rarely discussed in schools. (5) There is considerable uncertainty about implementation, as well as a scarcity of teaching materials. (6) There is lack of encouragement from schools in translanguaging. (7) Due to global conflicts, students may have a negative perception of their multilingualism. (8) A failure to collaborate with other teachers.

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

Studiens syfte var att undersöka varför flerspråkiga barn lämnar förskolan med otillräckliga kunskaper i svenska samt hur den fysiska miljön och undervisningen påverkar flerspråkiga barns språkutveckling. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor använde vi oss av kvalitativ metod med semistrukturerad intervju som verktyg och en innehållsanalys där kategoriseringsmetoder tillämpades. Åtta förskollärare och två specialpedagoger på fyra förskolor intervjuades i studien. I analysarbetet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och viktiga begrepp i perspektivet: den proximala utvecklingszonen, mediering, scaffolding och appropriering. Resultat visade att kunskaper om modersmålet betydelse för barns språkinlärning saknas i organisationen och pedagoger är osäkra kring hur undervisningen anpassas till flerspråkiga barn. Barnen exponeras för lite för det svenska språket och gruppsammansättningen där annat språk än svenska dominerar påverkar också språkinlärningen. Språkpolicy saknas på alla förskolor vilket skapar osäkerhet kring arbetssätt. Den fysiska miljön är anpassad utifrån tillgänglig pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men dessa anpassningar ses inte som språkutvecklande. Samverkan mellan specialpedagoger och arbetslaget är betydelsefull men tydligheten behövs kring hur organisationen ska anpassas utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. Specialpedagogiska kunskaper bidrar till tydliggörande pedagogik och tillgängliga lärmiljöer men enligt förskollärare bidrar inte dessa till flerspråkiga barns språkutveckling vilket betyder att kunskaper som specialpedagogen bidrar med tas inte till vara.

Detta är en retrospektiv undersökning med syfte att bidra till en fördjupad förståelse av hur kropp och rörelse kan ses som kommunikativa resurser i en lärande miljö, främst då det gäller klassrummet och elevernas möjligheter att bearbeta och förmedla innehåll kopplat till skolans ämnen och styrdokument. Studien initierades av mig som ett utvecklingsarbete utifrån min erfarenhet att kroppen och rörelsen ofta är en outnyttjad resurs ur ett lärande perspektiv i klassrummet. Undersökningen är avgränsad till den klass och den handledare jag mötte under min avslutande vfu, verksamhetsförlagda utbildning. Detta skedde i en klass på grundskolans tidigare år där jag under fyra veckors hade huvudansvaret för så gott som alla lektioner med eleverna i matematik, svenska, so, idrott, musik och bild. Ett sammanhållet fokus var från min sida att i varje ämne, utifrån ämnets styrdokument med kunskapsmål och centrala innehåll, koppla ett moment till en aktivitet där rörelsen och kinestetiskt lärande stod i fokus. Jag hade ingen färdig metod att utgå från utan prövade i dialog med klassläraren som också var min handledare för vfun, ett arbetssätt som jag själv kom att utforma. Genom teori och praktisk erfarenhet från ett komplementärt lärande där den kinestetiska kommunikationen står i fokus visar jag här på alternativa sätt att finna vägar till meningsskapande processer genom fysisk daglig aktivitet i klassrummet. Studien är retrospektiv i den mening att min empiri baseras dels på intervjuer kring arbetssättet som helhet med sex av de elever som deltog i studien samt med deras klasslärare/min handledare och att den insamlade datan relateras till aktuell forskning inom området. Mina ledande frågeställningar har varit: Vilka betydelser tillmäter läraren rörelse i klassrummet?  Vilka betydelser tillmäter eleverna rörelse i klassrummet? I litteraturgenomgången skildras inledningsvis rörelsens plats i klassrummet utifrån ett möte mellan logocentrism, didaktisk design och transspråkande. Resultatet visar på möjligheterna till meningsskapande genom rörelse. Resultatet visar även på lusten till rörelse jämte svårigheterna att införliva ett nytt arbetssätt i en målstyrd skola. Samt att synen på rörelsens värde möjligen vidgats de senaste åren inom ett transspråkande perspektiv.

Dagens svenska samhälle innefattar ett stort kulturellt kapital och en omfattande språkflora. Den språkrikedom som finns i vår omgivning kan direkt avspeglas i klassrummet där nästintill alla landets klassrum är flerspråkiga. Studien ämnar undersöka vilka hjälpmedel flerspråkiga och nyanlända elever i mellanstadiet har tillgång till i det naturvetenskapliga klassrummet som har direkt betydelse för sin språk- och kunskapsutveckling. Studien syftar även till att belysa dessa elevers egna perspektiv på naturvetenskapsundervisningen i ordinarie klasser. Dataunderlaget består av elevsamtal och genomgångar under elevernas möten med artefakter från två olika klasser inom samma område norr om Stockholm. Dessa videoinspelade observationer kompletterades med fokusgruppsintervjuer där eleverna reflekterade över sin undervisning. I studien möter eleverna i den ena klassen ett naturvetenskapligt innehåll rörande kemiförsök medan den andra klassen möter ett naturvetenskapligt innehåll rörande ett skolgemensamt tema om kropp och hälsa. Dataunderlaget analyserades utifrån ett praktiskt epistemologiskt perspektiv och kring begreppen artefakt, translanguaging och kontinuitet. Resultatet visar att de kommunikativa artefakterna såsom filmer, bilder och gestikulerande, men även andra hjälpmedel såsom digitala lexikon ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att föra informella samtal med samspråkiga och olikspråkiga elever. Detta leder till ett meningsskapande inom naturvetenskap och bidrar till en såväl språklig som kunskapsmässig utveckling. Sammantaget har detta en viktig roll i utformandet av en språkinriktad naturvetenskapsundervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra med upptäckter som uppmuntrar lärare att anpassa sin undervisning och följaktligen höja kvalitéten på flerspråkiga elevers undervisning i naturvetenskap.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet. Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet.Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.