I ett alltmer globaliserat samhälle har den svenska skolan utvecklats till en plats där människor med olika bakgrunder och språkliga erfarenheter möts. I den svenska skolan talas enligt Skolverket (2012) mellan 150–200 språk. Statistik från Skolverket (2022a) visar att 26 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Den svenska skolan har därav ett viktigt uppdrag att ge utrymme för flerspråkighet. Det är ett uppdrag som lärare i den svenska skolan kan uppfatta som svårt då de anser att de i flertal fall saknar kunskap och resurser (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2019). Studiens syfte är att studera hur lärare beskriver sina erfarenheter och arbetssätt i främjandet av flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Studiens syfte besvaras utifrån följande forskningsfrågor:-Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever?-Vilka arbetssätt upplever lärare fungerar bäst för att främja flerspråkiga elevers utveckling i svenska språket? Datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan baseras på fem intervjuer. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet, med utgångspunkt i hur kunskap uppstår i interaktion med andra. Resultatet i studien visar att lärarna har positiva erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever. Lärarna nämner även att det finns eventuella hinder i undervisningen med flerspråkiga elever. Dessutom visar resultaten att lärare använder sig av arbetssätt som möjliggör att eleverna får lära av varandra samt använda samtliga av sina språktillgångar. Det beskrivs att lärarna lägger stor vikt vid att skapa en förförståelse hos flerspråkiga elever samt att det ser ett behov av ett ökat samarbete med studiehandledare och modersmålslärare. / In an increasingly globalized society, the Swedish school has become a melting pot of individuals with diverse backgrounds and linguistic experiences. According to Skolverket (2012) there are today between 150–200 languages spoken in the Swedish schools. Statistics from Skolverket (2022a) indicate that 26% of primary students have a foreign background. Therefore, promoting multilingualism is an essential mission for the Swedish school. However, teachers may perceive this task as challenging due to the lack of knowledge and resources necessary to support multilingual students (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2009). The purpose of this study is to investigate how teachers describe their experiences of teaching multilingual students in Swedish and which working methods they perceive work best to support their linguistic development. The study is answered based on the following research questions: - How do teachers describe their experiences of teaching multilingual students? - Which methods do teachers feel work best to promote multilingual students’ development in the Swedish language? The data collection is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The collected data is based on five interviews. The sociocultural theory serves as the theoretical framework for this study. It emphasizes how knowledge is best acquired through interaction with others. The results of the study demonstrate that the teachers have positive experiences of teaching multilingual students. However, they also cite possible obstacles in teaching multilingual students. Furthermore, the results show that teachers use working methods that enable students to learn from each other and use all their language resources. It is described that the teachers attach great importance to creating an understanding among multilingual students and that there is a need for greater cooperation with study tutors and native language teachers.

Med denna studie har vi undersökt hur läraren kan använda sig av arbetssättet transspråkande, metoden stöttning och hur läraren kan använda sig av stöttning för att tillämpa transspråkande i det svenska klassrummet. Forskningen kring området är baserat på internationell forskning som arbetat med transspråkande. Det beror på att det inte finns tillräckligt med forskning om transspråkande i Sverige. Det är även baserat på litteratur som berör stöttning och transspråkande arbetssätt. Slutligen beskrivs erfarenheten och åsikterna av fyra grundskollärare som arbetar med transspråkande i sitt flerspråkiga klassrum. Resultatet av undersökningen har visat att flerspråkiga elevernas språkkunskaper utvecklas genom att ha gett eleverna möjligheten till att använda sig av sina språk. Modersmålslärare, studiehandledare och klasskamrater bidrar även till språkutvecklingen av flerspråkiga elever.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning  och  Faktorer som styr undervisningen.  I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers  flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det  synliggörs  att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier,  är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de  talar om att de  bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how educators in preschool create an inclusive learning environment for multilingual children. Through interviews and a survey as supplementary methods, the study highlights the educators' own perception of their conditions and strategies for including the multilingual children. The results were analyzed by categorizing and thematizing the results and then letting the teachers' self-perceived image form the basis for the formation of theory and the conclusion of the study. The results show that educators want and have many strategies where they mix digital tools with analogue tools. The primary strategies were shown to be analogue and digital books, fairy tales and poems. Future research regarding the inclusion discourse is suggested to investigate various aspects of inclusion and how a larger sample group could provide an additional picture on the subject.

Studien handlar om flerspråkiga barns språkutveckling och syftet är att undersöka hur sex förskollärare talar om hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling, med fokus på hur förskollärarna främjar en flerspråkighetsnorm i förskolans vardag. För att kunna besvara frågeställningarna bygger studien på en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på fem olika mångkulturella förskolor i två olika kommuner, där sex förskollärare har intervjuats. Som teoretiska och ideologiskt perspektiv har studien sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuats arbetar för att flerspråkiga barn ska känna sig inkluderade, trygga och välkomna i förskolans verksamhet, samt för att skapa en miljö som gynnar lärande och socialiserande.

I takt med samhällsutvecklingen möter och möts allt fler flerspråkiga barn i förskolan och språk- och kunskapsutveckling utgör idag samhällsaktuella debatter. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till flerspråkighet, samt hur de beskriver att de bedriver undervisning i relation till fenomenet – för att medverka till flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling i enlighet med en likvärdig utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av ett normkritiskt perspektiv och en transspråkande teori, vilka används för att analysera semi-strukturerade intervjuer med fyra förskollärare, verksamma i kontexter där flerspråkighet i låg grad finns representerad.  Studien visar att deltagande förskollärare beskriver en positiv syn på flerspråkighet, där det beskrivs som en tillgång – men samtidigt framträder en bild av denna tillgång som präglat av en enspråksnorm där modersmålet främst ses som en rättighet. I avsaknad av gemensam policy eller uttalat förhållningssätt eller arbetsmetod förhåller förskollärarna sig i sitt arbete med flerspråkighet till läroplanen – i vilken formuleringar framkommer som tolkningsbara och tolkningarna påverkade av normativa föreställningar. Förskolansundervisning framträder framför allt som tillägnad svenska språket, och flerspråkighet delvis som en resurs i individens språk- och kunskapsutveckling, men framför allt som en resurs i förskolans värdegrundsarbete. De förhållningssätt och synsätt som framträder i intervjuerna och som förs visioner om, beskrivs visa sig i låg grad i praktiken och förskolans undervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.

I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.

Denna litteraturstudie belyser transspråkandets påverkan på elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling och hur transspråkande kan tillämpas i svenskundervisningen. Som framtida lärare i årskurs F-3 kommer vi med stor sannolikhet möta elevgrupper där en språklig mångfald finns. Vi behöver därmed ha rätt verktyg för att kunna bemöta den språkliga mångfalden och nyttja de språkliga resurser vi möter. Syftet med litteraturstudien är därför att bidra med kunskap om vad tidigare forskning säger om tillämpningen av transspråkande syn- och arbetssätt i praktiken, för att belysa dess betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i ämnet svenska i årskurserna F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Vilka uppfattningar finns om hur transspråkande synsätt på svenskundervisningen påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling i årskurs F-3? Hur kan ett transspråkande arbetssätt tillämpas i svenskundervisningen och vilken är lärarens roll? Den sociokulturella teorin ligger till grund för analysen av det insamlade materialet och ställs i relation till transspråkande. Materialet som undersöktes innehöll något av nyckelorden transspråkande, flerspråkighet och språkliga resurser. Det analyserades sedan i en översiktsmatris och olika kriterier för innehållets relevans för studien tillämpades. Resultatet visar att flerspråkighet ska ses som en resurs och nyttjas i form av transspråkande. Det visar dessutom att lärares uppfattningar om flerspråkighet är grundläggande för att transspråkande ska kunna äga rum. Transspråkande anses ge goda effekter på elevers språkutveckling, men även för utveckling av andra kunskaper och deras identiteter.

Andelen flerspråkiga elever i svensk skola fortsätter att öka. Med detta behöver synen på flerspråkighet och hur lärare på bästa sätt arbetar med dessa barn förändras. Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskaper om hur pedagoger i grundskolans tidigare år tillämpar transspråkande praktiskt i den dagliga undervisningen. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år försökt ringa in hur lärarna arbetar samt vilka möjligheter och utmaningar de ser med den transspråkande praktiken. Resultatet som vi fått fram genom en tematisk analys, visar på många fördelar med den transspråkande praktiken. Lärarna vittnar om fördelar för kunskapsutveckling, språkutveckling och identitetsutveckling och förmedlar exempel på hur de arbetar med den transspråkande praktiken. Resultatet visar även på utmaningar som känslan av att förlora kontrollen om elever tillåts att använda sitt modersmål i undervisningen då läraren kanske inte kan det språk som talas.  De berättar också om bristen på utbildning i arbete med flerspråkiga elever. Vi lyfter även studiehandledaren som en nyckelperson för en transspråkande praktik och problematiserar tillgången till samt den bristande gemensamma planeringen för studiehandledare och undervisande pedagog.