I den svenska skolan går många elever med annat modersmål än svenska och tidigare forskning har visat att elevernas undervisning förbättras genom att eleverna får tillgång till hela sin språkliga förmåga (se exempelvis García &amp; Wei, 2018; Svensson et al., 2018). Därför bör elevernas samtliga språk ges utrymme i undervisningen. Det här självständiga arbetet belyser hur svensklärare i den svenska grundskolan förhåller sig till flerspråkighet i sin undervisning och vilka skillnader som kan identifieras beroende på var lärarna är verksamma och deras ålder. Undersökningen har genomförts genom en enkät besvarad av 107 lärare undervisande i svenska, svenska som andraspråk eller båda ämnena. Studien visar att svensklärarna generellt ser elevernas flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och som något som ska värnas. Vidare framgår det också att en stor del av svensklärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker på olika sätt i undervisningen. Vidare visar studien också på att skillnader mellan äldre och yngre svensklärares förhållningssätt kan identifieras där det framstår som att de äldre lärarna i något större utsträckning än de yngre lärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Studien visar också på att det finns skillnader mellan på vilka sätt flerspråkigheten blir inkluderad i undervisningen i och utanför större tätortsområden. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vad tidigare forskning kommit fram till angående hur lärare kan arbeta för att hjälpa andraspråkselevers språkutveckling på bästa sätt i de tidiga skolåren. Litteraturstudien kommer dessutom att belysa vad forskningen framhåller som bra och effektiva arbetssätt när det kommer till andraspråkselevers språkutveckling. Den frågeställning denna litteraturstudie utgår från är: Hur kan läraren utforma undervisningen för att främja andraspråkselevers språkutveckling?   Denna studie är baserad på tio artiklar och resultatet har vuxit fram genom att tidigare forskning har valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån frågeställningen. Att producera språk i tal och skrift kommer från ett behov av kommunikation samt en önskan om interaktion och inkludering. Idag är den svenska skolan enspråkig, undervisningsspråket är svenska och detta gynnar inte andraspråkseleverna och kan skapa en känsla av exkludering. Flerspråkighet i skolan skapar däremot inkludering och kan bidra till att elever ser sig själva som flerspråkiga och kunniga individer. Det finns olika framgångsrika arbetssätt för läraren att använda; språklig stöttning, interaktion och transspråkande. Att använda sig av dessa arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att själva producera språk i tal och skrift samt kunna lyssna och på så vis förstå att språk har olika funktioner beroende på situation men även hur ord och uttryck uttalas. Många lärare känner en viss osäkerhet kring en flerspråkig undervisning, men genom kollegialt samarbete och diskussioner kan detta förändras. För att en flerspråkig undervisning ska lyckas behöver lärare ha ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot flerspråkighet.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

När flerspråkiga/nyanlända elever saknar förståelse för viktiga vetenskapliga begrepp i  NO- texter blir det svårt för dem att ta till sig kunskaper i NO- ämnen. En del elever som kom till Sverige i senare ålder har inte hunnit utveckla svenska språket i grundskolan, vilket leder till att de inte kan nå målen bland annat i No-ämnen. Under de senaste åren förändrades lärarutbildning i samband med att många elever med utländsk bakgrund kom till svenska grundskolor. Det har lett fram till stora utmaningar i klassrummet när eleverna inte kan förstå undervisningsspråket. Ytterligare utmaningar är att det inte sker något samarbete mellan ämneslärare och pedagoger som stödjer flerspråkiga elever på sitt förstaspråk.  Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka strategier som gynnar flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i No-ämnen.  Till teorin väljer jag sociokulturell syn på lärande av Lev Vygotskij. Metoden jag använder mig av är litteraturstudie, datainsamling genom att söka olika artiklar/andra källor via databaser: Swepub, ERC, ERIC och Google Scholar samt andra fria sökningar på Skolverkets hemsida.  Resultatet visade att skolor använder olika strategier bland annat studiehandledning på elevens modersmål, användning av transspråkande och kodväxling, användning av multimodalitet och kamratinlärning men vid en del av strategier fanns det utmaningar som minskar kvaliteten i dem. Mina slutsatser är att med hjälp av dessa strategier kan flerspråkiga elever delvis nå språk och kunskapsutveckling om andra förutsättningar samtidigt uppfylls.

Svensk skola är mångkulturell och flerspråkig. För att ta till vara på de språkliga resurser somfinns ute i klassrummen har flera forskare utvecklat undervisningsmetodiken transspråkande.Inom forskningsfältet hävdas att transspråkande kan bidra till ökade skolresultat, men ocksåstärka elevernas egenmakt. Detta har hävdats av bland andra Jim Cummins och GudrunSvensson. Jag har i min undersökning intervjuat sex elever som undervisats transspråkadeom de upplever att metodiken stärker deras egenmakt. Mina resultat pekar mot att elevernasegenmakt stärks av transspråkande. Detta baserat på att eleverna upplever sig stärkta avmetodiken, men också en språksociologisk hypotes om språk och identitet. Studiens resultatmåste stärkas av vidare större studier för att kunna vara tillförlitliga med tanke på denbegränsade mängden intervjuer.

I examensarbetet har vi arbetet med frågeställningarna ”Vilket förhållningssätt tilltransspråkande har lärare i de samhällsorienterande ämnena?” och ”Vad har lärare i desamhällsorienterande ämnena för erfarenhet kring ett transspråkande förhållningssätt iundervisningen?”. Syftet med denna studie var att ta reda på i vilken utsträckninggrundskollärare arbetar med transspråkande i det flerspråkiga klassrummet med inriktning påde samhällsorienterande ämnena. Studien syftade även till att ta reda på vilken inställning lärarehar till transspråkande och vilka erfarenheter de har av det. Detta genomfördes med enenkätundersökning som besvarades av grundskollärare som undervisar i desamhällsorienterande ämnena. Enkätundersökningen skickades ut via sociala medier ochslumpmässigt utvalda rektorer i hela landet. Lärarna fick svara på frågor om deras erfarenheterav flerspråkighet och transspråkande. De fick redogöra för hur de arbetar med flerspråkighet iegen undervisning och vad de har för kunskaper om transspråkande. Resultatet visar på attlärarna arbetar med flerspråkiga elevers språkliga resurser men att begreppet transspråkandeinte är så väletablerat hos dessa lärare. Dock finns där en vilja och en god attityd till att arbetamed elevernas alla språkliga resurser i det flerspråkiga klassrummet.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

För att hitta relevant material till vår kunskapsöversikt har vi utgått från lämpliganyckelbegrepp som vi haft användning av i undersökningen. De sökord som legat till grundför vår kunskapsöversikt har bland annat varit ”bilingual”, ”språkutveckling”,”transspråkande” och ”modersmål”. Denna studie grundar sig på artiklar skrivna avforskare, samt avhandlingar. Med hjälp av det valda materialet har resultatet kunnat besvaravår frågeställning: ”Hur påverkar modersmålet och modersmålsundervisningenandraspråkselevers utveckling i det svenska språket?” I undersökningen har tio olikavetenskapliga artiklar använts och resultatet av undersökningarna har visat vilken storpåverkan modersmålet och modersmålsundervisning har för inlärning av ett andraspråk.Det som skiljer de olika artiklarna åt, är att de använder sig av olika tillvägagångssätt för attfå fram resultat. Det har handlat om intervjuer, longitudinella studier och enkäter. I dennakunskapsöversikt har både nationella och internationella studier använts, för att få enbredare uppfattning av hur modersmålet och modersmålsundervisning påverkarspråkinlärningen, i Sverige såväl som i andra länder än Sverige.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers skrivutveckling i ämnet svenska. Syftet med studien är att genom forskning belysa effektiva undervisningsaktiviteter som stödjer flerspråkiga elevers skrivutveckling. Studien undersöker även hur transspråkande skrivundervisning påverkar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den pågående debatten om svenska som andraspråk ska integreras med ämnet svenska eller helt tas bort har tagits i beaktande i utformningen av litteraturstudien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används litteraturstudie som metod. Forskningen består av både nationella och internationella artiklar och forskningsrapporter. Resultatet visar på att effektiva undervisningsaktiviteter som lärare använder sig av inriktar sig både generellt på undervisning men även specifikt inriktat på skrivundervisning. Resultatet visar även på två olika perspektiv, ett lärarperspektiv samt ett elevperspektiv för att visa en bredare syn på flerspråkiga elevers skrivutveckling. Elevers problemlösningsstrategier i skrivandet tas upp i resultatet för att påvisa hur elever kan arbeta med alla sina språk i sitt skrivande för att komma vidare i skrivprocessen. Identitetsutveckling är framträdande då det är nära förknippat med när flerspråkiga elever får möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar i undervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika vetenskapliga texter ställer sig till hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan ur ett andraspråksperspektiv. För att stödja vår frågeställning sökte vi efter relevant forskning i olika databaser med hjälp av våra sökord, vilket resulterade i att vi fann olika vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som vi använde oss av. Kunskapsöversiktens resultat visar att om man arbetar aktivt med språkutveckling i SO-undervisningen, resulterar det till en positiv språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. SO-undervisning är beroende av texter, lärarens genomgångar samt diskussioner i grupper. Forskning har visat att samspel mellan lärare och elev samt samspel elever mellan är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Dessutom krävs det rätt lärarledd stöttning för att eleverna ska kunna utvecklas. Om andraspråkselever får använda alla sina språkliga resurser bidrar det till en ökad utveckling under förutsättningar att läraren har tillräcklig kompetens och en stark ledarroll.