Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande.  Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.

I den svenska skolan går många elever med annat modersmål än svenska och tidigare forskning har visat att elevernas undervisning förbättras genom att eleverna får tillgång till hela sin språkliga förmåga (se exempelvis García &amp; Wei, 2018; Svensson et al., 2018). Därför bör elevernas samtliga språk ges utrymme i undervisningen. Det här självständiga arbetet belyser hur svensklärare i den svenska grundskolan förhåller sig till flerspråkighet i sin undervisning och vilka skillnader som kan identifieras beroende på var lärarna är verksamma och deras ålder. Undersökningen har genomförts genom en enkät besvarad av 107 lärare undervisande i svenska, svenska som andraspråk eller båda ämnena. Studien visar att svensklärarna generellt ser elevernas flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och som något som ska värnas. Vidare framgår det också att en stor del av svensklärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker på olika sätt i undervisningen. Vidare visar studien också på att skillnader mellan äldre och yngre svensklärares förhållningssätt kan identifieras där det framstår som att de äldre lärarna i något större utsträckning än de yngre lärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Studien visar också på att det finns skillnader mellan på vilka sätt flerspråkigheten blir inkluderad i undervisningen i och utanför större tätortsområden. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vad tidigare forskning kommit fram till angående hur lärare kan arbeta för att hjälpa andraspråkselevers språkutveckling på bästa sätt i de tidiga skolåren. Litteraturstudien kommer dessutom att belysa vad forskningen framhåller som bra och effektiva arbetssätt när det kommer till andraspråkselevers språkutveckling. Den frågeställning denna litteraturstudie utgår från är: Hur kan läraren utforma undervisningen för att främja andraspråkselevers språkutveckling?   Denna studie är baserad på tio artiklar och resultatet har vuxit fram genom att tidigare forskning har valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån frågeställningen. Att producera språk i tal och skrift kommer från ett behov av kommunikation samt en önskan om interaktion och inkludering. Idag är den svenska skolan enspråkig, undervisningsspråket är svenska och detta gynnar inte andraspråkseleverna och kan skapa en känsla av exkludering. Flerspråkighet i skolan skapar däremot inkludering och kan bidra till att elever ser sig själva som flerspråkiga och kunniga individer. Det finns olika framgångsrika arbetssätt för läraren att använda; språklig stöttning, interaktion och transspråkande. Att använda sig av dessa arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att själva producera språk i tal och skrift samt kunna lyssna och på så vis förstå att språk har olika funktioner beroende på situation men även hur ord och uttryck uttalas. Många lärare känner en viss osäkerhet kring en flerspråkig undervisning, men genom kollegialt samarbete och diskussioner kan detta förändras. För att en flerspråkig undervisning ska lyckas behöver lärare ha ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot flerspråkighet.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

När flerspråkiga/nyanlända elever saknar förståelse för viktiga vetenskapliga begrepp i  NO- texter blir det svårt för dem att ta till sig kunskaper i NO- ämnen. En del elever som kom till Sverige i senare ålder har inte hunnit utveckla svenska språket i grundskolan, vilket leder till att de inte kan nå målen bland annat i No-ämnen. Under de senaste åren förändrades lärarutbildning i samband med att många elever med utländsk bakgrund kom till svenska grundskolor. Det har lett fram till stora utmaningar i klassrummet när eleverna inte kan förstå undervisningsspråket. Ytterligare utmaningar är att det inte sker något samarbete mellan ämneslärare och pedagoger som stödjer flerspråkiga elever på sitt förstaspråk.  Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka strategier som gynnar flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i No-ämnen.  Till teorin väljer jag sociokulturell syn på lärande av Lev Vygotskij. Metoden jag använder mig av är litteraturstudie, datainsamling genom att söka olika artiklar/andra källor via databaser: Swepub, ERC, ERIC och Google Scholar samt andra fria sökningar på Skolverkets hemsida.  Resultatet visade att skolor använder olika strategier bland annat studiehandledning på elevens modersmål, användning av transspråkande och kodväxling, användning av multimodalitet och kamratinlärning men vid en del av strategier fanns det utmaningar som minskar kvaliteten i dem. Mina slutsatser är att med hjälp av dessa strategier kan flerspråkiga elever delvis nå språk och kunskapsutveckling om andra förutsättningar samtidigt uppfylls.

Svensk skola är mångkulturell och flerspråkig. För att ta till vara på de språkliga resurser somfinns ute i klassrummen har flera forskare utvecklat undervisningsmetodiken transspråkande.Inom forskningsfältet hävdas att transspråkande kan bidra till ökade skolresultat, men ocksåstärka elevernas egenmakt. Detta har hävdats av bland andra Jim Cummins och GudrunSvensson. Jag har i min undersökning intervjuat sex elever som undervisats transspråkadeom de upplever att metodiken stärker deras egenmakt. Mina resultat pekar mot att elevernasegenmakt stärks av transspråkande. Detta baserat på att eleverna upplever sig stärkta avmetodiken, men också en språksociologisk hypotes om språk och identitet. Studiens resultatmåste stärkas av vidare större studier för att kunna vara tillförlitliga med tanke på denbegränsade mängden intervjuer.

I examensarbetet har vi arbetet med frågeställningarna ”Vilket förhållningssätt tilltransspråkande har lärare i de samhällsorienterande ämnena?” och ”Vad har lärare i desamhällsorienterande ämnena för erfarenhet kring ett transspråkande förhållningssätt iundervisningen?”. Syftet med denna studie var att ta reda på i vilken utsträckninggrundskollärare arbetar med transspråkande i det flerspråkiga klassrummet med inriktning påde samhällsorienterande ämnena. Studien syftade även till att ta reda på vilken inställning lärarehar till transspråkande och vilka erfarenheter de har av det. Detta genomfördes med enenkätundersökning som besvarades av grundskollärare som undervisar i desamhällsorienterande ämnena. Enkätundersökningen skickades ut via sociala medier ochslumpmässigt utvalda rektorer i hela landet. Lärarna fick svara på frågor om deras erfarenheterav flerspråkighet och transspråkande. De fick redogöra för hur de arbetar med flerspråkighet iegen undervisning och vad de har för kunskaper om transspråkande. Resultatet visar på attlärarna arbetar med flerspråkiga elevers språkliga resurser men att begreppet transspråkandeinte är så väletablerat hos dessa lärare. Dock finns där en vilja och en god attityd till att arbetamed elevernas alla språkliga resurser i det flerspråkiga klassrummet.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.