Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka verktyg som används i två olika skolor i undervisningen, för att andraspråkselever ska tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklassen. Kopplat till syftet har vi det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin som ett analysverktyg, där vi jämför och letar efter skillnader och likheter skolorna emellan.  Genomförandet avsåg att undersöka lärares tankar, erfarenheter och tillvägagångssätt för att få reda på vilka verktyg och arbetssätt dessa informanter har i undervisningen för andraspråkselever. Informanterna i intervjuerna är två förskoleklasslärare och två sva-lärare på två olika skolor inom samma kommun. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka detta.  Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan de två utvalda skolorna. En olikhet är tid som andraspråkselever i förskoleklassen spenderar hos svenska som andraspråksläraren för att tillgodogöra sig det svenska språket. Dessutom skiljer det sig åt i antalet andraspråkselever som finns på skolorna samt att många ramfaktorer (till exempel ekonomi och politiska beslut) skiljer skolorna åt. Lärarens förhållningssätt är också ett av de verktyg som är viktigt för en andraspråkselev och om inte förutsättningarna finns för att skapa goda relationer till alla elever på skolan, är chansen låg att kvaliteten i undervisningen blir bra.  Vår slutsats är att beroende på vilket område skolan ligger i så finns det olika förutsättningar och resurser som påverkar skolans verksamhet att bedriva språkutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.

Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande.  Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.