Abstrakt    Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor. Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka verktyg som används i två olika skolor i undervisningen, för att andraspråkselever ska tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklassen. Kopplat till syftet har vi det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin som ett analysverktyg, där vi jämför och letar efter skillnader och likheter skolorna emellan.  Genomförandet avsåg att undersöka lärares tankar, erfarenheter och tillvägagångssätt för att få reda på vilka verktyg och arbetssätt dessa informanter har i undervisningen för andraspråkselever. Informanterna i intervjuerna är två förskoleklasslärare och två sva-lärare på två olika skolor inom samma kommun. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka detta.  Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan de två utvalda skolorna. En olikhet är tid som andraspråkselever i förskoleklassen spenderar hos svenska som andraspråksläraren för att tillgodogöra sig det svenska språket. Dessutom skiljer det sig åt i antalet andraspråkselever som finns på skolorna samt att många ramfaktorer (till exempel ekonomi och politiska beslut) skiljer skolorna åt. Lärarens förhållningssätt är också ett av de verktyg som är viktigt för en andraspråkselev och om inte förutsättningarna finns för att skapa goda relationer till alla elever på skolan, är chansen låg att kvaliteten i undervisningen blir bra.  Vår slutsats är att beroende på vilket område skolan ligger i så finns det olika förutsättningar och resurser som påverkar skolans verksamhet att bedriva språkutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de arbetar för att främja läsförståelseförmågan hos elever som talar svenska som andraspråk i årskurs f-3. För att undersöka detta genomförs en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika kommuner som arbetar i skolor med många andraspråkselever.  Resultatet pekar på att lärarna arbetar strukturerat med att undervisa elever om lässtrategier som kan användas för att förstå en text enligt undervisningsmodellen Reciprocal teaching. Den vanligaste strategin som används enligt lärarna är att reda ut oklarheter, då andraspråkselever ofta har ett bristande ordförråd. Strategierna summera, förutspå och ställa frågor används också men i mindre utsträckning.  Resultatet visar dessutom att lärarna är positiva till att använda elevernas modersmål i undervisningen för att främja deras läsförståelse. Deras resonemang pekar på att de använder en del av de strategier som föreslås i ramverket pedagogiskt transspråkande, dock ofta på ett spontant och oplanerat sätt. Slutsatsen blir således att lärare behöver mer kunskap och utbildning om hur elevernas modersmål kan användas som resurser. Detta för att underlätta för dem att utforma mer planerade, medvetna och varierade arbetssätt och komma bort från den spontana tillämpningen av pedagogiskt transspråkande som för tillfället ofta sker. Studien understryker att strategier för att främja andraspråkselevers läsförståelse i svenska inte är något som enbart SVA-lärare behöver förhålla sig till, utan en viktig fråga för alla lärare i skolan.

Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.