Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar av anknytning och trygghet vid introduktion av barn mellan 1–2 år samt att skapa en förståelse för om olika introduktionsmodeller kan påverka deras uppfattningar. Det finns huvudsakligen två introduktionsmodeller som är de mest vanliga i Sverige, föräldraaktiv- och traditionell introduktion. De två modellernas utformning skiljer sig åt vilket visar på vikten av att bidra med kunskap om vilken betydelse anknytning och trygghet har för de yngsta barnen vid introduktion. Studien utgår från anknytningsteorin (Bowlby, 1982) som teoretisk bakgrund samt med dess centrala begrepp som anknytning, inre arbetsmodeller, trygghet, trygg bas och säker hamn samt anknytningsmönster. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod utifrån en fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som forskningsredskap. Sex förskollärare har intervjuats där alla har erfarenhet av de båda introduktionsmodellerna men besitter olika långa arbetslivserfarenheter inom förskola. Analysen av den insamlade empirin grundar i anknytningsteorins centrala begrepp för att kunna urskilja en variation i förskollärarnas uppfattningar kring anknytning och trygghet. I studiens resultat framställs förskollärarnas uppfattningar av hur anknytning och trygghet visas i barns beteenden, vilka hinder som kan påverka introduktionen samt vilka strategier som används för att skapa anknytning och trygghet vid introduktion. Förskollärarna lyfter även fram deras olika uppfattningar av de två introduktionsmodellerna som visar på att en utveckling har skett gällande deras utformning. Resultatet visar hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet till att kunna skapa en anknytningsrelation till en pedagog, där det bli värdefullt att barn får möta lyhörda pedagoger som kan tillgodose barnets individuella behov av närhet och trygghet.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på inskolningsperioden av yngre barn som upplever separationsångest på förskolan. Studien belyser olika faktorer som förskollärare menar kan påverka förutsättningarna för barnens trygga anknytning på förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts med sex förskollärare från sex olika förskolor samt tre olika kommuner. Empiri har sedan analyserats utifrån anknytningsteori och teoretiska begrepp. Utifrån anknytningsteori fungerar en nära och trygg relation med pedagoger som en “trygg bas” eller “säker hamn” för barnet att våga vara nyfiken och utforska sin omvärld (Bolwby,2010; Broberg et all. 2012). Tidigare forskning visar att en orsak till att barn upplever oro eller separationsångest kan främst bero på avsaknad av en trygg anknytning och anknytningsperson (Broberg och Mothander,2015; Klette och Killen, 2018). När barn upplever fara eller blir oroliga, börjar barnens anknytning slås på likadan som en “termostat” för att denna situation ska återgå till viloläge måste barns grundläggande behov besvaras (a.a.).    Resultaten av studien visar en trygg anknytning är grunden för att barn ska utvecklas känslomässigt och denna känslomässiga utveckling lägger grunden för barns fortsatta utvecklingen. Denna trygghet skapas när pedagogerna är både fysiskt och psykiskt närvarande samt är lyhörda och besvarar barns utrycka behov och signaler. Dessutom visar resultaten att pedagogerna underlättar perioden under och efter inskolningen för barnen genom att använda sig av tillvägagångssätt som kan minska oro, stress och ängslan hos barnen. Ett gott tillvägagångsätt för pedagogerna kan vara att uppmärksamma barnens oro genom att se över sitt förhållningssätt, rutiner och verksamheten samt samarbeta med vårdnadshavare.

Syftet med denna studie avser att undersöka förskollärares didaktiska perspektiv på introduktioner, om dessa förändrades under pandemin samt om nya arbetssätt implementerats i nuvarande arbetssätt. För att svara på detta lutar sig studien mot tre frågeställningar; Förändrades förskollärarens arbetssätt vid introduktionen av nya förskolebarn under pandemin och i så fall på vilket sätt? Hur påverkades relationsskapandet mellan dels förskollärare och barn dels mellan förskollärare och vårdnadshavare under pandemin? Innebar pandemin att arbetssättet för att introducera barn till verksamheten har ändrats i nuvarande arbetssätt?För att få en fördjupad förståelse för förskollärares erfarenheter av introduktioner och hur det påverkades av pandemin har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Sammanlagt intervjuades sju respondenter varav alla förskollärare.Anknytningsteorin har valts som ett teoretiskt ramverk i studien. För att få fram ett resultat har den insamlade empiri bearbetats och analyserats utifrån begreppen trygg bas och säker hamn samt primär och sekundär anknytningsperson. Resultatet påvisar vikten av att skapa trygga relationer samt att barnet får en anknytning vid introduktioner till förskolans verksamhet. Vidare framkommer det att relationen till både barn och vårdnadshavare blivit påverkade till följd av det sociala och fysiska restriktioner pandemin medförde. Resultatet lyfter att nya arbetssätt under pandemin tog form såsom introduktioner utomhus.

Denna studie vill undersöka hur svenska och finska pedagoger beskriver anknytning och inskolning samt hur de förbereder och arbetar med inskolning av nya familjer till förskolan och vad pedagogerna anser som hinder i ämnet. Syftet fokuserade på att få kunskap om hur inskolningspraktiker genomfördes, hur pedagogerna resonerade om detta, deras val av pedagogiska metoder vid arbetet kring anknytning. Studien använde sig av fenomenografi för att studera människors uppfattningar om ämnet. Jag ville undersöka ”vad de vet” om ämnet och hur de förstår det. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ta reda på pedagogernas uppfattningar i ämnet dessa intervjuer genomfördes i ett öppet samtal där de fick plats att styra samtalet till vad de menar som viktigt. Intervjuerna genomfördes med totalt sju pedagoger från Sverige och Finland. Resultaten visade att pedagogerna beskriver anknytning på ett liknande sätt men det skiljer sig i hur de arbetar med inskolning och vilka förutsättningar de har beroende på olika faktorer ex lagar och samhällsnormer. De arbetade även olika med hur man bjuder in föräldrarna i verksamheten, men alla pedagogerna såg föräldrarna som en tillgång vid inskolningsmomentet. Slutsatserna kan användas som inspiration till att genomföra nya studier kring ämnet då mer vetenskap behövs kring detta forskningsfält.

Trygg-bas scripts är mentala anknytningsrepresentationer som bildas och utvecklas hos individen utifrån dess samvaro med anknytningsperson(er). Studiens syfte var att undersöka förekomst av idrottsrelaterade (tävlings) script och sambandet mellan trygg-bas styrka i barnens eventuella sporttävlingsscript, trygg-bas generellt och koherens i barnets anknytningsrepresentation. Dessutom söktes förståelse för barns och föräldrars involvering och upplevelse av barnets idrottsaktivitet. Föräldrapress undersöktes från både barn- och föräldraperspektiv. Slutligen diskuterades samband mellan barnets anknytning och föräldrapress. Barnen testades för scriptkunskap (Secure Base Script Test, SBST; Psouni & Apetroaia, 2011), samt blev intervjuade (Friends and Family Interview, FFI; Steele & Steele, 2005). Idrottsenkäter besvarades av barn och föräldrar. Idrottsaktiva skolbarn i åldern 9-12 år (N = 86) och föräldrar (N = 74) deltog. Nivåerna av föräldrapress är låga, dock något högre sett från barnens perspektiv. Signifikanta, negativa korrelationer mellan trygg anknytning och föräldrapress rapporteras. Föräldrarnas sensitivitet och/eller barnens balanserade emotionssystem kan vara förklaringar. Samband mellan barnens generella trygg-bas scripts och ett sporttävlingsscript rapporteras. Scriptkunskap för att tackla sporttävlingar var högre för trygga än för otrygga barn (F(1,40) = 5.05, p = .03, partiell η2 = .11). Vilket tyder på att tryggt anknutna barn har en trygg-bas kunskap som är nyttig i idrottssituationer, vilket framhäver anknytningsteorins relevans för sportpsykologi. / Secure base scripts are mental attachment representations that develop in the individual during interactions with caregiver(s). In the study we assessed the importance of attachment representation coherence, scripted attachment knowledge and, for children’s scripted knowledge of coping in a sports competition. Besides, a sport enquiry investigating children’s and parental involvement and experience in the child’s sports activities. Parental pressure from both the child and parents perspective was evaluated. Finally, any connection between the child’s attachment and parental pressure was discussed. Children were interviewed (Friends and Family Interview, FFI; Steele & Steele, 2005) and, tested for scripted attachment knowledge (Secure Base Script Test, SBST; Psouni & Apetroaia, 2011). Sports questionnaires were answered by children and parents. School children active in sport, 9-12 years (N = 86) and parents (N = 74) participated. The level of parental pressure is low seen from both the child and parents perspective, anyhow, the children reporting a slightly higher level of pressure. Significant, negative correlations between secure attachment and parental pressure are reported. Parental sensitivity and/or the secure children’s balanced emotional system might be explanations. Scripted knowledge of coping in sports competitions predicted by children’s scripted attachment knowledge (SBST) is reported. Scripted knowledge of coping in sports competitions was higher for Secure than for Insecure children (F(1,40) = 5.05, p = .03, partial η2 = .11). Our findings suggest that securely attached children have an overarching secure base knowledge which is particularly useful in sports situations, thereby highlighting the relevance of attachment theory for sports education and sports psychology.

When children gives good conditions to create a trustful attachment, with a secure preschool staff, they are given the opportunity to develop on many levels. However, when children create insecure attachment patterns, children need help to be able to develop good relationships consciously. Four in-depth interviews were conducted with active preschool teachers, with a focus on the phenomenon of relational work in preschool. Both conditions and obstacles to give all children a possibility to trustful attachment and a sense of security in preschool appears in the result. The result shows that trustful attachment activities is affected by the preschool teachers’ approach to attachment activities, approach to children and self-awareness of how trustful attachment activities can be carried out. Furthermore, the preschool teachers emphasizes that external factors such as time, group size, organization, physical environment, rules and regulation as well as educational level and staff density affect the work of trustful attachment activities. The preschool teachers cannot influence these factors in the organization. The preschool teachers experience that it is important that the principal and the municipality are aware of these in order to be able to support and change the activities for the better. The result shows that preschool teachers perceive that trustful attachment activities are opportunities for development and learning for the children. The conclusion is that the factors above needs to be taken into account in preschool, in order to create good conditions in the daily work with trustful attachment activities. / När barn får bra förutsättningar att skapa en trygg anknytning så ges de möjlighet att utvecklas på många plan, men när barn skapar otrygga anknytningsmönster så behöver barn hjälp för att medvetet kunna utveckla goda relationer. Empirin samlades in genom fyra djupintervjuer med aktiva förskollärare, med fokus på fenomenet anknytningsarbete i förskolan. I resultatet framkommer både förutsättningar och hinder för att ge alla barn en bra anknytning och en trygghet i förskolan. Förskollärarens förhållningssätt, barnsyn och självmedvetenhet upplevs påverka hur anknytningsarbete utförs och hur resultatet av detta visar sig i verksamheten. Vidare lyfter förskollärarna att yttre faktorer så som tid, gruppstorlek, organisation, miljö och strukturer samt utbildning och personalsituation, som förskollärarna inte kan påverka i lika stor utsträckning, påverkar arbetet med att knyta an till barn i verksamheten. Förskollärare upplever att det är viktigt för rektor och huvudman får en bild av deras perspektiv och upplevelser, för att kunna stötta och även ändra verksamheten till det bättre. Resultatet visar att förskollärare upplever att anknytningen påverkar möjligheterna för utveckling och lärande hos barnen. Slutsatsen är att dessa faktorer behöver uppmärksammas inom förskolan för att skapa goda förutsättningar i det dagliga arbetet med anknytning.

I en tid där skolor stängs ner för gott som en strategi för att möta utmaningar som exempelvis segregation inom västerländska skoldistrikt är det värt att reflektera över hur de påverkar barn och deras välbefinnande. Bakgrunden till uppsatsen bygger på ett större projekt av Flensner & Svensson (2023) kopplat till skolstängningar. I uppsatsen har projektets data från hösten 2021 använts. Metoden är kvantitativ och den upplevda känslan av trivsel, trygghet och tillit jämfördes mellan elever som bytt skola och de som inte bytt skola. Det var 1349 elever i åldrarna 10–15 år som deltog i undersökningen. Data från projektet analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och ett oberoende t-test. Resultaten visade att trivsel, trygghet och tillit korrelerar positivt med varandra. Elever som svarade på enkäten och hade bytt skola trivdes i genomsnitt lika bra jämfört med de som inte hade bytt skola. Dessutom fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av trygghet, där de som inte bytt skola kände sig tryggare. De som bytt skola upplevde en högre nivå av tillit. Eftersom många av de tillfrågade valde att inte svara skulle det kunna ha påverkat generaliserbarheten av resultatet. Diskussionen belyser skolstängningars effekt på elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och tillit i skolan. / At a time when schools are being closed for good as a strategy to meet challenges such assegregation within Western school districts, it is worth reflecting on how they affect children and their well-being. The background to the essay is based on a larger project by Flensner & Svensson (2023) linked to school closures. In the essay, the project's data from autumn 2021 has been used. The method is quantitative, and the perceived sense of well-being, security, and trust was compared between students who changed schools and those who did not. There were 1,349 students aged 10–15 who participated in the survey. Data from the project were analyzed using Pearson's correlation analysis and an independent t-test. The results showed that well-being, security, and trust correlate positively with each other. Pupils who responded to the survey and had changed schools were on average just as happy compared to those who had not changed schools. In addition, there was a significant difference in the security experience, where those who did not change schools felt safer. Those who changed schools experienced a higher level of trust. As many of the respondents chose not to answer, this could affect the generalizability of the results. The discussion highlights the effect of school closures on students' experience of well-being, security, and trust in school.

Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig. / When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.