Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland. Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför. Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie. Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet. Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken. / Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen. Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum. Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie. Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel. Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.</p><p>Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.</p><p>Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.</p><p>Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.</p><p>Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken.</p> / <p>Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen.</p><p>Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum.</p><p>Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie.</p><p>Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel.</p><p>Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.</p>

<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>

<p>The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.</p>

Ett av de viktigaste ämnena inom sociologin är frågan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering är att undersöka hur kunskap ”fördelas” mellan olika grupper i samhället. Mycket av den tidigare forskningen inom detta ämne har undersökt skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper. År 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade länder. PIAAC-undersökningen mäter vuxnas läsfärdighet, räknefärdighet och problemlösningsförmåga och möjliggör en djupare analys av de faktiska kunskaperna hos vuxna människor i olika länder. Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan yrkesklass och läs- och räknefärdigheter i Sverige och Tyskland. Uppsatsen undersöker dels om det finns några tydliga skillnader i färdigheter mellan människor som arbetar i olika yrkesklasser, dels om dessa skillnader ser olika i ut Sverige och Tyskland. Uppsatsen bygger på kvantitativa data; det datamaterial som har använts kommer från OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) från år 2012. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka läs- och räknefärdigheter hos personer som befann sig i arbete när PIAAC-undersökningen genomfördes. Resultaten visar bland annat att det finns tydliga skillnader i färdigheter mellan olika yrkesklasser. Dessa skillnader är dock inte lika stora i Sverige som de är i Tyskland. Sverige har signifikant högre läs- och räknefärdigheter än Tyskland i många yrkesklasser. Uppsatsen föreslår att en bidragande orsak till detta är de olika utformade utbildningssystem som Sverige och Tyskland har, där det svenska har ett större fokus på generella kunskaper och det tyska ett större fokus på yrkesspecifika kunskaper.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before. Previous research presented in the essay therefore has a more general character. The purely historiographical part of the essay shows that the German people are depicted as both perpetrators and victims, but also that Hitler, the SS and the Nazis always have to carry the heaviest burden when it comes to guilt. Furthermore, so-called “passive actors”, in Swedish as well as German literature, endures a lot of criticism for the way they acted during the Holocaust. In addition, both the actor and structural perspectives are used by all authors in various degrees, while determinism only is discernible in a few cases. The comparison, in turn, indicates that it is usually only minor details that distinguish the Swedish and German authors' depictions. The obvious subjectivity of the subject leads to questions regarding how factual one really can be when writing about such a delicate field as the Holocaust. Why the authors depict the Holocaust in the way they do, is therefore an issue which future researchers may try to answer.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

Disputats. / Litt. henv. : s. 258-288.