Syftet med detta projekt var att hjälpa SCA Obbola skapa en arbetsmetodik för reservdelhållningen av reservdelar med mjukvaror och elektriska komponenter, specifikt frekvensomriktare. Detta för att öka tillgängligheten på de reservdelar som finns på förrådet.   För att genomföra detta skapades en arbetsmetodik med hjälp av ett flödesschema och en kravspecifikation för systemstöd. Kravspecifikationen skapades med hjälp av undersökningar i tjänsterna SAP och SiteBase för att se var det fanns möjligheter för systemstöd och det visade sig finnas möjligheter för att kunna implementera systemstöd i dessa program i framtiden. Systemstöd används för att underlätta arbetet i de olika tjänster och system som används av på SCA Obbola. Intervjuer genomfördes med anställda på SCA Obbola som är berörda av reservdelar och därmed kan ge information om hur frekvensomriktare hanteras idag och möjligheten att förbättra det arbetet som genomförs idag. En intervju genomfördes också med en kontaktperson från SSG där information om hur tjänsten SSG Produktdatabas kan användas, vilka systemstöd som finns, och hur det används idag av SCA Obbola. Intervjuerna som genomfördes och de resultat som intervjuerna gav var det som lade grunden till flödesschemat för implementering, förvaltning, ersättning och avveckling.   Till skillnad från tidigare, då det inte fanns någon arbetsmetodik med tillhörande flödesschema går det nu att se vad som ska ske när en reservdel ska implementeras, förvaltas, ersättas eller avvecklas. Dock fanns det inte nog med tid för att testa arbetsmetodiken i praktiken, det vill säga genomföra en ”provtryckning”. Detta har då överlämnats till SCA Obbola att själva genomföra. Arbetsmetodiken speglar det önskade läget som SCA Obbola vill uppnå i framtiden. Med hjälp av de krav som har tagits fram från kravspecifikationen och vidare diskussioner internt inom SCA Obbola kommer denna arbetsmetodik att kunna komma till användning. / The purpose of this project was to help SCA Obbola by creating a working methodology for spare part management regarding spare parts with software and electrical components, specifically frequency converters. This was done to increase the availability of the spare parts that are kept in the storage facility.  To create the working methodology, a flowchart, and a specification of requirements for system support were developed. The specification of requirements was created by studying the two systems SAP and SiteBase to see where system supports could be implemented. The conclusion that could be drawn from these studies is that there exists a possibility to implement system support. System support is used to ease the work when using the systems that are provided at SCA Obbola. Interviews were held with personnel from SCA Obbola, whose work was in some way connected to frequency converters. These interviews revealed how SCA Obbola currently is working with frequency converters today and which opportunities exist to improve the management regarding frequency converters. An interview with an employee from SSG was held to gather information about the service SSG Produktdatabas, how it is used and how it can be used. The gathered information from the interviews was used to lay the ground for the flowcharts about the implement, management, replacement, and decommission of a spare part. In contrast to before, when a working methodology with included flowchart did not exist, it is now possible to see what is supposed to happen when a spare part is implemented, managed, replaced, or decommissioned. There was not enough time to test the working methodology in practice. Hence SCA Obbola must test the working methodology in practice themselves. With the help of the interviews and studies, a working methodology with associated flow chart and specification of requirements were created. The working methodology reflects the desired situation and with the help of the specification of requirements and continued discussion within SCA Obbola the working methodology will be able to be used.

No description available.

AstraZeneca är en av världens största tillverkare av medicin. AstraZeneca använder sig av komplexa utrustningar vid tillverkning av medicin inom sin industri. Utrustningen som rör, tankar och ventiler har en livslängd som påverkas av olika faktorer såsom värme, vibrationer eller slitage. AstraZeneca är ett företag som inte använder sig av sitt eget underhåll utan hyr in ett företag vid namn Caverion. För ett företag som AstraZeneca är det viktigt att tänka på ett underhållsperspektiv eftersom det gynnar företaget ekonomiskt. Med ett underhållstänkande kan företaget ekonomisera på mycket resurser. Det finns flera olika metoder som hjälper företaget att bespara på ekonomiska resurser. En underhållsteknik är oförstörande provning. I denna rapport undersöks olika oförstörande provningsmetoder samt hur de anpassas till optimala delar av en komponent. Denna rapport undersöker även vilken metod som används bäst mot olika komponenter och utrustning. Valet av material är även en viktig faktor som avgör vilken metod som ska användas mot vilken utrustning. Den fjärde industriella revolutionens tid nalkas och det råder mycket gott kring denna revolution. Industri 4.0 handlar om nya tekniska metoder som bland annat smarta system, vilket integreras med organisationer och operatörer. Med hjälp av nyare och smartare tekniska metoder kan man förbättra industrin till att bli mer effektiv ur ekonomi- och produktionsaspekter. / AstraZeneca is one of the world's largest manufacturers of medicines. AstraZeneca uses complex equipment when manufacturing medicine. Equipment such as pipes, tanks and valves have a service life which are affected by various factors such as heat, vibration and wear. AstraZeneca is a company that does not use its own maintenance but hires a company called Caverion. For a company like AstraZeneca, it is important to think from a maintenance perspective due to its benefits regarding the company financially. With a maintenance mindset, the company can save on a lot of resources. There are several different methods that help the company save the company on financial resources, a maintenance technique is non-destructive testing. This report describes different non-destructive test methods and how they are adapted to optimal parts of a component and also which method is best used against different components and equipment. The choice of material is also an important component in deciding which method to use for which equipment. The time of the fourth industrial revolution is approaching and this revolution is very good. Industry 4.0 is about new technical methods such as smart systems which are integrated with organizations and operators. With the help of newer, smarter technical methods, it is possible to improve the industry to become more efficient regarding economic and production aspects.

As a result of global competition, companies within the automotive industry are required to improve their production systems to achieve sustainable and competitive production. To attain operational excellence, companies have adopted concepts like lean and World Class Manufacturing (WCM). In order to deliver, companies need to increase the availability and reliability of production equipment. This demands focus on both operational and strategic maintenance, and efficient equipment acquisition and management. The main objective of this thesis is to identify processes and success factors that are necessary for improved maintenance performance. By conducting a case study and by performing a literature review, the following has been studied: 1) how companies within the automotive industry work with maintenance and maintenance strategies, 2) implementation of maintenance strategies, and 3) new acquisition and spare parts management for maintenance.  The results show that basic maintenance concepts and related terms are well defined in the literature. However, maintenance strategy is not unanimously defined. Results from the case study reveal that Professional Maintenance (PM) within WCM has been considered as a maintenance strategy. Furthermore, driving forces and obstacles for implementing maintenance strategies have been identified. The study also reveals that there is a strong link between maintenance performance, new acquisition and spare parts management. / Den globala konkurrensen inom fordonsindustrin, har medfört krav på företag att effektivisera sina produktionssystem för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Detta har resulterat i arbete enligt koncept som lean och World Class Manufacturing (WCM).  För att kunna leverera behöver företag öka den tekniska tillgängligheten på utrustning. Detta i sin tur ställer ett ökat krav på både operativt och strategiskt arbete med underhåll, anskaffning och reservdelsstyrning. Målet med examensarbetet är att identifiera processer och faktorer som bidrar till ett förbättrat underhåll. Med hjälp av litteraturstudie och en fallstudie har följande studerats: 1) hur företag inom fordonsindustrin arbetar med underhåll och underhållsstrategier, 2) implementering av underhållsstrategier, och 3) nyanskaffning och reservdelsstyrning för underhåll. Resultat från litteraturstudier visar att det finns en enighet om att underhåll delas in i förebyggande och avhjälpande underhåll. Däremot, visar resultatet att det inte finns en enig definition av underhållsstrategi. Fallstudien visar att Professional Maintenance (PM) inom WCM betraktas som en underhållsstrategi. Som ett resultat har även ett antal drivkrafter och svårigheter som påverkar implementering av underhållsstrategier identifierats. Vidare visar resultatet att det finns ett starkt samband mellan underhåll, nyanskaffning och reservdelsstyrning.

In the continuous manufacturing process which is used on Billerud Korsnäs in Gävle, maintenance of machinery and equipment is a major process. Through its work with continuous improvements, the mill has identified that the change of high-pressure feeder on line 1 is more time-consuming than the replacement of the other two high pressure feeders on the mill. The purpose and aim of the study is to streamline the replacement of high-pressure feeder by updating the preparation documentation, as well as the construction of a lift bar adjacent to the feeder, with a preliminary cost proposal. The zero-state analysis has been based on semi-structured individual interviews and close collaboration with a technician at the mill. Observations, measurements, strength calculations and a construction manual were used during the preliminary study of a lift beam adjacent to the feeder. Improvement opportunities were identified, analyzed and prioritized, which led to an action plan. Wasting can be reduced by setting up routine lists that are helpful during work-outs previously carried out by entrepreneurs. The introduction of pockets on the warehouse used during the change, as well as preventive maintenance on the chisel flange joint is recommended to increase the amount of weathering time during the change. The GAP analysis showed that up to 36 percent of the last maintenance effort may be due to waste in terms of waiting times and problems. The waste can be reduced by a good basis for preparation. The cost of the beam construction and a new lifting equipment amounted to SEK 832 thousand. Investment costs can be repaid within a reasonable time if the feeder is replaced by corrective maintenance. The lack of a fixed beam affects the length of the production stop to a limited extent in the event of a planned change, but the investment should provide a security improvement. Through the Gantt schedules and mapping of all the inputs, future processing work and replacement of high-pressure feeder will be carried out more efficiently. The documentation ensures that knowledge remains on the workplace and that the dependency of the persons is reduced. / Sammanfattning I den kontinuerliga tillverkningsprocessen på Billerud Korsnäs bruk i Gävle är underhåll av maskiner och utrustning en huvudprocess. Bruket har genom sitt arbete med ständiga förbättringar identifierat att bytet av högtryckskiken på linje 1 är mer tidskrävande än bytet av de två andra högtryckskikarna på bruket. Studiens syfte och mål var att effektivisera bytet av högtryckskiken genom upprättande av dokumentation som kan användas under beredning och byte. Konstruktion av en lyftbalk i anslutning till kiken och ett preliminärt kostnadsförslag var också en del av målet.   Nulägesanalysen har baserats på semistrukturerade enskilda intervjuer och nära samarbete med en tekniker på bruket. Observationer, mätningar, hållfasthetsberäkningar och en konstruktionshandbok användes under förstudien av en lyftbalk i anslutning till kiken. Förbättringsmöjligheter identifierades, analyserades och prioriterades, vilket slutligen ledde till en handlingsplan. Slöseri kan minskas genom att upprätta rutinlistor som är till hjälp under arbetsmoment som tidigare endast utförts av entreprenörer. Domkrafter som används under bytet rekommenderas att lagerhållas på förrådet. Förebyggande underhåll på kikens flänsförband ökar andelen värdeskapande tid under bytet. GAP- analysen visade att upp till 36 procent av den senaste underhållsinsatsen kan bero på slöseri i form av väntetider och problem. Slöseriet kan reduceras genom ett bra beredningsunderlag. Kiken är placerad högt upp på ett grettingplan. Befintliga rör gör det inte är möjligt att fästa en lyftbalk i taket. Flera delar ingår därför i konstruktionsförslaget, investering av balkkonstruktion och en ny lyftutrustning uppgick till 832 tusen kronor. Investeringskostnaderna kan återbetalas inom en rimlig tid om kiken byts genom avhjälpande underhåll. Avsaknaden av fast balk påverkar produktionsstoppets längd i liten utsträckning vid ett planerat byte, däremot skulle investeringen ge en säkerhetsmässig förbättring. Genom Ganttscheman och kartläggning av samtliga ingående arbetsmoment kommer framtida beredningsarbete och byte av högtryckskiken att utföras på ett mer effektivt sätt. Dokumentationen tillser att kunskap stannar på bruket och att personberoendet minskar.

Syftet med arbetet är att belysa och förbättra maskinunderhållet inom Sweprod. Detta med fokus på eloxeringsprocessen samt att identifiera hur förebyggande underhåll på bästa sätt kan införas på Sweprod. Målet med studien är att ge organisationen en bild av hur det förebyggande underhållet ser ut och att ge dem förslag på vad det finns för förbättringsåtgärder och hur det kan implementeras. Organisationen har, som många andra verksamheter som arbetar inom tillverkning av produkter, många maskiner som kräver någon typ av underhåll. Ytbehandlingsprocessen som studien beskriver, kallas för eloxering och är en process som hanterar ytan på plåtar för att kunna färglägga dempå ett korrekt sätt. Oplanerade driftstopp på maskiner och förseningar i leveranser av produkter inom organisationen har gjort att underhållsprocessen hamnat i fokus. Organisationen reagerar oftare när något händer i form av korrigerande underhåll istället för att planera in förebyggande underhåll eller villkorbaserat underhåll för att minska sannolikheten att något händer. Det har gjort att organisationen vill se över rutinerna kring underhållet med fokus på det förebyggande underhållet. Studien lyfter främst fram olika underhållsstrukturer med inriktning på förebyggande underhåll. Studien hanterar även förslag på hur organisationer på ett effektivt sätt kan arbeta med att implementera eventuella förbättringsområden som identifieras med hjälp av kvalitetsverktyg. Intervjuer med medarbetare och ledning inom organisationen har varit en stor faktor för att identifiera orsaker till att underhållet anses vara bristfälligt. Det har resulterat i att identifiering av grundorsaker inom eloxeringsprocessen har hittats som visar att med relation till olika underhållsstrukturer finns förbättringsmöjligheter inom främst helhetsstrukturen. Det som ligger i fokus är främst underliggande struktur i from av Maintenance Management, Routine Maintenance Program, Reliability-Centered Maintenance, Total Productive Maintenance. Inom eloxeringsprocessen finns det också flera kontrollmätningar som inte används till det förebyggande underhållet. Hade processen strukturerats med hjälp av Maintenance Management hade ett villkorbaserat underhåll varit av nytta för processen. Studien som har utförts av författaren har stegvis gett en inblick i vilka orsaker som är bristfälliga inom organisationen. Det har också gett en mer detaljerad inblick i eloxeringsprocessen, där det även identifierades grundorsaker som visar att underhållsstrukturen är en faktor till att förebyggande underhållet anses vara bristfälligt. Studien har också med hjälp av tidigare forskning identifierat angreppsätt för hur strukturen bör se ut inom organisationen med koppling till undersökningen som gjorts. Förslag har också presenterats på hur organisationen på ett effektivt sätt skulle kunna implementera underhållsstrukturen till eloxeringsprocessen med hjälp av en implementeringsprocess.

The phenomenon of digitization is transforming industries worldwide by introducing new valueproducing opportunities. In the railway industry, market liberalization has resulted in increased competition. To remain profitable in this new market environment, rail operators need to transform and acquire new digital capabilities and tools. By digitizing information-intensive processes with an information system, railway companies can reduce loss of operation time and reduce total maintenance costs. At the same time, the limited research exploring information systems in maintenance management has made it challenging for companies wanting to digitize. Significant attention has been devoted to the separate topics, however research overlapping the two areas of study has been inadequate. The thesis aims to contribute with knowledge to bridge this gap in literature by investigating the opportunities a maintenance organization potentially can capture with an information system and the success factors needed to succeed. By conducting the thesis in collaboration with the Swedish railway maintenance company MTR Tech AB the potential uses of an information system have been identified and assessed. Findings indicate that there are three main business opportunities to obtain from an information system: support of the troubleshooting process, better planning of reactive maintenance and enabling the performance of condition-based maintenance. At the same time, the profitability of an information system was found to be directly linked to its degree of utilization. Our findings have therefore allowed us to conclude that the business opportunity to pursue is the one that is most likely to be carried out fully and successfully in the prevailing circumstances. Lastly, the findings conclude that the success factors needed to capture the desired business opportunities are a dedicated project group, clear communication and information sharing, as well as adequate personnel. / Digitalisering har påverkat och transformerat företag över hela världen genom att erbjuda nya värdeproducerande möjligheter. För att bibehålla konkurrenskraft i en föränderlig omvärld måste järnvägsoperatörer transformera sina företag och förvärva nya digitala lösningar och verktyg kopplade till järnvägsteknologier. Genom att digitalisera informationsintensiva processer med hjälp av informationssystem, blir det möjligt för järnvägsföretag att minska förlust av drifttid samt minska den totala underhållskostnaden. Samtidigt har den begränsade forskningen gällande användning av informationssystem i underhållsorganisationer försvårat digitaliseringsförsöken. Litteratur och tidigare studier har behandlat de två ämnena separat, dock har överlappande forskning varit otillräcklig. Denna studie syftar till att bidra med kunskap för att överbrygga gapet i litteraturen genom att undersöka de vinningar en underhållsorganisation kan erhålla med hjälp av ett informationssystem och de framgångsfaktorer som krävs för att uppnå dem. Genom att utföra denna studie i samarbete med det svenska underhållsbolaget MTR Tech AB har de potentiella användningsområdena av ett informationssystem identifierats. De tre huvudsakliga affärsmöjligheterna som kan erhållas från ett informationssystem är: stödjande av felsökningsprocessen, bättre planering av avhjälpande underhåll, samt möjliggörandet av tillståndsbaserat underhåll. Samtidigt har det visat sig att lönsamheten av ett informationssystem är direkt kopplat till dess utnyttjandegrad. Vi har således dragit slutsatsen att den affärsmöjlighet som bör eftersträvas är den som med största sannolikhet kommer att genomföras framgångsrikt under rådande omständigheter. Slutligen visar våra resultat att de framgångsfaktorer som krävs för att uppnå affärsmöjligheterna är en dedikerad projektgrupp, tydlig kommunikation och informationsdelning, samt lämplig personal.

Den här rapporten berättar om mitt examensarbete inom förebyggande underhåll på Pappersmaskin 12 hos Holmen Paper i Hallstavik. Förebyggande underhåll är en väldigt viktig del av underhållsarbetet för att öka anläggningens tillgänglighet. Ett stopp kostar upp mot 100tkr per timme så även en liten ökning i tillgänglighet kan spara stora pengar. De frågeställningar som rapporten ämnade att svara var: - Hur ser ett optimalt förebyggande underhåll ut? - Varför går motorer sönder, finns det något samband mellan motorhaverier? - Finns det vissa problempositioner i processen, och hur ska FU utformas där? - Hur ser det förebyggande motorunderhållet ut på Hallstaviks pappersbruk idag? - finns det likheter/skillnader mellan det arbetet och leverantörernas rekommendationer? För att visa på detta så genomfördes intervjuer med personal, genomgång av data från historiska arbetsordrar samt studiebesök vid ABB service center.  I rapporten beskriver jag olika rekommenderade underhållsåtgärder och jämför dessa med hur man arbetar i Hallstavik. Utöver detta så presenterar jag resultat på vilka positioner det är mest problem med och vilka symptom och orsaker som visats i samband med att en arbetsorder har skrivits. Det framgick att den position som var hårdast drabbad var motorn för formervalsen och att den vanligaste orsaken var vibrationer.

Just like the rest of society, the use of digital technology has throughout the years become a more crucial part for train companies to improve performance, meet customer demands, improve operation and maintenance processes to increase efficiency and reliability. These solutions have through time developed to become part of a cluster named Digital Asset Management (DAM). A highly relevant segment of DAM is the maintenance and diagnostic segment (M&D) involving solutions such as diagnostic systems, and predictive maintenance. The purpose of this thesis was to investigate what the market of M&D looks like in Sweden given its complex market structure with approximately 40 private train owners. A multi-case study was conducted in which data was collected through eight semi-structured interviews with employees from different key companies in the Swedish railway industry. Based on the interviews, there are several challenges within the digitalization process in the maintenance and diagnostic segment of DAM. These are related to the following: data availability, data analysis and modelling, investments in knowledge and skills, ecosystem perspective and lastly, maintenance optimization. The role of legislation and its impact on the digitalization was studied. The transition to working with a full condition-based strategy is difficult due to the existing challenges. Instead, it is deemed optimal to implement a hybrid strategy consisting both of conventional/time-based maintenance and condition-based maintenance for applicable components given the current state of the industry. / Precis som resten av samhället har användningen av digital teknik under åren blivit en allt viktigare del för tågföretag för att förbättra prestanda, möta kundkrav, förbättra drifts- och underhållsprocesser för att öka effektivitet och tillförlitlighet. Dessa lösningar har med tiden utvecklats och blivit en del av ett kluster som kallas för Digital Asset Management (DAM) eller på svenska, digital tillgångsförvaltning. En central del av DAM är segmentet för underhåll och diagnostik (M&D) som involverar lösningar som diagnostiksystem och prediktivt underhåll. Syftet var att undersöka hur marknaden för M&D ser ut i Sverige med tanke på Sveriges komplexa marknadsstruktur. Data samlades in genom en flerfallstudie från åtta semistrukturerade intervjuer med anställda från olika nyckelföretag inom den svenska järnvägsbranschen. Baserat på intervjuerna att det finns flera utmaningar inom digitaliseringsprocessen inom segmentet för underhåll och diagnostik inom DAM. Utmaningarna är relaterade till följande områden: tillgänglighet av data, dataanalys och modellering, investeringar i kunskap och kompetens, ekosystemperspektiv och slutligen, optimering av underhåll. Lagstiftningens roll visade sig spela en viktig roll. Det konstaterades att övergången till att arbeta med en helt konditionsbaserad strategi är komplext. Med hänsyn till branschens nuvarande tillstånd är det i stället optimalt att implementera en ”hybridstrategi” som består av både konventionellt/tidsbaserat underhåll och konditionsbaserat underhåll för tillämpliga komponenter.

Totalt produktivt underhåll (TPM) är ett arbetssätt med åtta delaspekter, som fokuserar på att underhålla och förbättra produktionen. Autonomt underhåll (AM) är en av de åtta pelarna och är en underhållsstrategi där maskinoperatörer utför grundläggande underhållsuppgifter samt kontinuerligt kontrollerar sina egna maskiner. Vid arbete med lyftverktyg bör alla komponenter och funktioner kontrolleras regelbundet för att minimera riskerna. Daglig tillsyn är ett lagkrav i många länder, och i Sverige ingår det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:6 30 §, som anger att lyftverktyg ska underhållas och kontrolleras dagligen. Det är lämpligt att genomföra en daglig tillsyn vid början av varje arbetsskifts. Hos Ålö AB saknades rutiner och riktlinjer för hur lyftverktygen som används för montering av frontlastare skall optimalt underhållas, samt instruktioner för det löpande underhållet av lyftverktygen. Syftet med projektet var att höja säkerheten på arbetsplatsen, förebygga ohälsa och olyckor, upptäcka underhållsbehov så tidigt som möjligt samt att öka operatörernas kompetens och kunskap om lyftverktyg. Målet med projektet var att ta fram en instruktion för operatörernas underhåll av lyftverktyg på monteringen av frontlastare. Projektet genomfördes genom faktainsamling, framtagning av olika koncept över process, utvärdering av koncept samt framtagning av ett slutligt koncept.  Den fastställda arbetsrutinen i det slutliga konceptet innebär att daglig tillsyn ska utföras vid olika områden i monteringen. Arbetssättet kombinerar analogdokumentation av den dagliga tillsynen på pappersblanketter med digital efterbearbetning. / Total Productive Maintenance (TPM) is an approach with eight sub-aspects, which focuses on maintaining and improving production. Autonomous maintenance (AM) is one of the eight pillars and is a maintenance strategy, where machine operators perform basic maintenance tasks and continuously check their own machines. When working with lifting tools, all components and functions should be checked to minimize the risk for accident. Daily supervision is a legal requirement in many countries, and, in Sweden, it is included in the Swedish Work Environment Authority's regulations AFS 2006: 6, section 30, which states that lifting tools must be maintained and checked daily. It is advisable to carry out a daily inspection at the beginning of each shift. Ålö AB lacked routines and guidelines for how the lifting tools used for mounting loaders should be optimally maintained, as well as instructions for the ongoing maintenance of the lifting tools. The purpose of the project was to increase safety in the workplace, prevent ill health and accidents, detect maintenance needs as early as possible, and to increase operators' skills and knowledge of lifting tools. The aim of the project was to produce an instruction for the operators' maintenance of lifting tools on the installation of loaders. The project was carried out through fact-finding, development of various concepts over the process, evaluation of concepts and development of a final concept. The specific work routine suggested in the final concept is based on daily inspections must be carried out at various locations in the assembly department. The working method combines analogue documentation of the daily supervision of paper forms with digital post-processing.