No description available.

Westhelicopter INC. has an aviation workshop providing qualified helicopter maintenance in accordance with PART-145. Maintenance and administrative base is situated in Luleå at Kallax airport. The types that Westhelicopter INC are currently authorised to service are: Eurocopter AS 350 Base/Line Maintenance, Eurocopter EC 120 Base/Line Maintenance and Robinsson R44 Base/Line Maintenance.   The thesis work has been to make new maintenance programme for Westhelicopter INC. This maintenance programme will be used to follow-up the time of the components, service bulletins and ADs. Existing materials, as maintenance manuals and interviews with technical staff, was used to make more efficient maintenances programme. Work will be applied to all helicopters that Westhelicopter AB supplies.

Denna uppsats har till syfte att presentera och analysera författarnas arbetsprocess och resultat gällande skrivandet av en handbok rörande ämnet underhållsteknik. Dess syfte är även att förklara metodval, presentera källor och diskutera handbokens uppbyggnad och pedagogiska utformning. Under skrivperioden har en kvalitativ metod följts och tonvikten för skapandet av handboken har legat på faktainhämtning och källkritik.Själva handboken riktar sig främst till studenter vid de nautiska programmen, samt nyutexaminerade styrmän.Resultatet presenteras som en bilaga vidhäftad denna uppsats.

Saab Automobile AB är ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belägen i Trollhättan. Deras underhållsavdelning i måleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork täckfärg B. Anledningen är att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte längre finns som reservdel. Mellantork täckfärg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser därför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel. Nya menyer skall också programmeras. Detta för att underlätta vid byte av karosstyp eller färggrupp då nuvarande system måste programmeras i Dox10 av underhållspersonal, vilket är omständigt. Med dessa två extramenyer och Ledpanel installerat är syftet att operatören själv skall kunna ändra karosstyp och färggrupp och på så sätt effektivisera ställtiden samtidigt som det avlastar för underhållsavdelningen. Innan produktionen kan startas med den nya programvaran måste ett antal funktionstester noga utföras. Dessa tester utför Saabs underhållspersonal frekvent när ett nytt program skall tillämpas. Testerna utförs för att säkerställa programmets funktion och för att kunna utesluta vissa fel när produktionen väl är igång. Om ett fel ändå skulle inträffa kan produktionen behöva stå stilla medan felet åtgärdas och på så sätt kan ett enkelt fel då bli mycket kostamt för företaget. Följande verifieringsförsök har gjorts innan drifttagande för det nya programmet 182920 togs i bruk: medveten spänningsdipp, uppstart, test av funktioner och en simulering. En backup av hela systemet har även gjorts för snabb återlagring. För att få en inblick i hur mellantork B:s PLC-system fungerar har dess funktioner och arbetssätt beskrivits. En handhavandebeskrivning har även gjorts för operatörspanelen så att en operatör utan utbildning lätt skall förstå och kunna navigera sig i programmet.

In this thesis, the conditions of using the maintenance method live work at the Swedish TSO, Svenska Kraftnät has been analyzed. The study is limited to only include live work on 220 and 400 kV. The live work method is a type of maintenance that can be done, on lines or stations, even though they are still energized. The purpose of this thesis has been to map the present live work situation at these levels in Sweden. The study is based mostly on interviews with people who have specific field competence with in live work but also with personnel at Svenska Kraftnät. Besides the study of Swedish usage of the method, a study of other countries was made. Live work isn’t new in Sweden, the method was first used here in the 1950’s. The method partially came back in the 1970’s, but it wasn’t until 1997 that the method was fully permitted in Sweden. Before 1997 government permission was mandatory to have to be allowed to use live work. This rule was changed in 1997 and now the method is equally valued to the other methods. This study also shows that there are incentives for using more live work in Sweden, especially now when the country has been split into four different electricity markets. But there are several obstacles for a development in live work usage. If Svenska Kraftnät wants to increase their live work usage there are many actions that have to be made. In the end of this study these actions are presented.

Syftet med detta examensarbete är att utvärdera om simulering av flöden på en emballeringsavdelning kan vara till hjälp för att kunna planera in stopp av packmaskiner så att förebyggande underhåll kan utföras. Med hjälp av simulering har kölängder, kötider och beläggningsgrader hos emballeringsavdelningen kunnat predikteras. Genom att skapa olika hypotesgrundade scenarion i simuleringsmodellen har ett antal resultat genererats.Resultaten av simuleringarna har gett värdefull information till underhållsavdelningens planerare. Informationen bör kunna vara ett viktigt beslutsunderlag för att kunna avgöra vid vilka tillfällen som de planerade stoppen kommer att ge upphov till minst störning av driften. Arbetet har visat att simulering av flöden är ett bra hjälpmedel för att kunna planera in stopp för förebyggande underhåll.För att kunna uppfylla syftet har en simuleringsmodell skapats över emballeringsavdelningen. Genom studier av processer och genom informationshämtning från kunnig personal har en användbar modell kunnat skapas. Även studier av underhållsteorier och simuleringslitteratur har varit till hjälp för att kunna uppfylla syftet med detta examensarbete.De utförda analyserna bygger till stor del på rekommendationer hämtade från den simuleringslitteratur som studerats men även på tips och stöd från författarnas handledare som har lång erfarenhet inom området.

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg. För att ta fram dessa data har jag intervjuat sektionscheferna för varje maskinhall eftersom de har ansvaret för fastighetsunderhållet. Jag har även diskuterat med min handledare Anneli Gehlin som är gruppchef för avdelningen bygg och miljö. Fängelset Hall i Södertälje har en mycket utarbetad underhållsplan. Därför gjorde Anneli Gehlin och jag ett studiebesök där för att eventuellt få lite tips och information. Jag har även granskat hur andra industrier har utformat sina underhållsplaner för industrifastigheterna. En underhållsplan bör alltid hållas aktuell och måste därför uppdateras kontinuerligt. För att kunna göra en mer utarbetad underhållsplan för maskinhallarna på Bravikens pappersbruk behövs det mera tid. Det är mest problem med golven eftersom de är tungt belastade, de har en felaktig beläggning eller är dåligt underhållna. Dessutom täpps dräneringen på taken igen fort. Ett förslag vore att någon kontrollerar golven på varje plan i varje byggnad samt dräneringen på alla tak kontinuerligt eftersom det är mest problem där. Men även hela byggnaderna måste ses över med jämna mellanrum för att kunna hålla underhållsplanen aktuell. Det som ska kontrolleras är golv, dilatationsfogar, fundament, pelare, väggar, dörrar, fönster, tak och fasader. För att få ett bra underhåll på fastigheterna på Bravikens pappersbruk måste den här underhållsplanen utarbetas mer. Underhållsplanen bör också vara kopplad till en databas för att lättare få information om byggnaden, lättare att bearbeta underhållsplanen samt att underhållskostnaderna kan hållas nere men även för uppföljning av fastigheternas status och kostnader.

I det moderna samhället utgör metaller en viktig del. Boliden Minerals AB är en stor aktör inom gruvindustrin och är verksamma i Sverige, Finland, Norge och på Irland. I en komplex bransch med varierande arbetsförhållanden och farliga miljöer för de som arbetar i gruvorna är säkerhet en grundpelare. Automation och underhåll är viktiga faktorer för en ökad säkerhet, produktivitet och driftsäkerhet. För att utvinna mineraler ur berg är borrning och sprängning en viktig del i processen. Gruvbrytning omfattar dagbrott och underjordsbrytning och i det här arbetet har borrningsprocessen vid underjordsbrytning studerats. Boliden har planer på att införa autonom borrning av ort- och fällsalvor, som en del i deras gruvautomationsprojekt. Som ett första steg för att öka produktionen och utnyttjandegraden för maskinerna vill de utföra autonom borrning under lunchuppehåll och skiftbyten. Syftet med arbetet var att möjliggöra autonom borrning genom att ur ett underhållsperspektiv förbättra driftsäkerheten för borriggarna. Målet var att kartlägga de fel som uppstår på borriggen samt att föreslå åtgärder för att minska driftstörningarna. Utifrån dokumentation och intervjuer har kartläggningar gjorts över vilka fel som uppstår på borriggarna, hur rutinerna ser ut för tillsyn och underhåll samt vilka larm borriggarnas styrsystem kan ge. Kartläggningen av fel som uppstår har först gjorts med övergripande kategorier för att sedan på detaljnivå studera de områden som står för de flesta felen. Insamlat data, intervjuer och egna observationer har legat till grund för att ta fram förslag till hur driftsäkerheten kan ökas för borriggarna. I linje med tidigare studier visade resultatet att de områden som står för de flesta felen är slangar, med ca 30 % av de totala felen, följt av matare, borrmaskin och styrsystem. I studien utgjorde dessa fel 80–90% av totalt antal fel. Det finns många orsaker till att felen uppstår. Det beror bland annat på miljön som maskinerna arbetar i, mänskligt handhavande, vibrationer och nötningar. Förutom de dokumenterade felen utför operatörerna olika drifts- och underhållsåtgärder på maskinerna. Det omfattar bland annat att fylla på olja och byta borrkrona när dessa blir nötta. Driftstörningarna utgör ca 6 % av den totala tiden då borrmaskinen står uppkopplad vid gaveln. Driftsäkerheten kan ökas ytterligare på de områden där de flesta felen uppstår genom att vidta olika åtgärder. Slangbrott kan minskas genom att skydda slangarna på utsatta ställen och ha ett tätare förebyggande underhåll. I övrigt handlar åtgärderna mycket om att underhåll ska utföras på rätt sätt, att rätt förutsättningar ska finnas för att utför underhållet och att möjliggöra övervakning av borriggen när det inte finns någon operatör på plats. För att i framtiden möjliggöra autonom borrning är det viktigt att operatörerna får rätt utbildning så att de kan systemet och förstår vinningen med att använda det. Vidare finns det många områden för fortsatt utveckling innan maskinerna kan borra helt autonomt och många av dessa områden utgör en stor utmaning på grund av dess komplexitet. Under hela resan är det också viktigt att fortsätta ha människan som utgångspunkt och ett högt säkerhetstänk. / Metals are an important part of the modern society. Boliden Minerals AB is a major player in the mining industry and is active in Sweden, Finland, Norway and on Ireland. In a complex industry with varying working conditions and hazardous environments for those who work in the mines, safety is a cornerstone. Automation and maintenance are important factors for increased safety, productivity and reliability. In order to extract minerals from rock, drilling and blasting is an important part of the process. Mining includes surface and underground mining, and in this work the drilling process for underground mining has been studied. Boliden plans to introduce autonomous drilling for drifting, as part of their mining automation projects. As a first step in increasing the production and utilization of the machines, they want to perform autonomous drilling during lunch breaks and shift changes. The purpose of the work was to enable autonomous drilling by improving the reliability of drilling rigs from a maintenance perspective. The aim was to identify the faults on the drilling rig and propose measures to reduce the operational disturbances. Based on documentation and interviews, mapping has been made on the errors that occur on the drilling rigs, the procedures for supervision and maintenance, and which alarms the drilling rig’s control system can provide. The mapping of errors that occur was first made with overall categories, then studied at the level of detail for the areas that accounts for most of the errors. Based on collected data, interviews and observations, suggestions have been made for how the reliability can be increased on the drilling rigs. In line with previous studies, the result showed that the areas that account for most of the faults are hoses, with about 30 % of the failures, followed by feeder, rock drill and steering system. In the studie, these errors accounted for 80-90% of total errors. There are many reasons why the error occurs. Some of the biggest contribution factors are the environment in which the machines work, human handling, vibrations and wear and tear. In addition to the documented errors, operators perform various operating and maintenance measures on the machines. It includes filling oil and changing drill bits when they are worn out. The operating disturbances account for about 6% of the time when the drilling machine is in use. The reliability can be increased in areas where most of the errors arise by taking different actions. Hose breaks can be reduced by protecting the hoses in exposed areas and having a more throughout preventive maintenance. Other measures are to ensure proper maintenance, that the right conditions are provided and to enable monitoring of the drilling rig when there is no operator in place. In order to enable autonomous drilling in the future, it is important that operators get the right training so that they learn how to handle the system and understand the gain of using it. Furthermore, there are many areas for further development before the machines can drill completely autonomously and many of these areas represent a major challenge due to its complexity. Throughout this journey, it is also important to have a human-centered approach and a high level of security.

Förstärkt verklighet (hädanefter förkortat AR efter engelskans augmented reality) är när virtuellt blandas med verkligt, och används till exempel för mobilspel och inom det militära. Utvecklingen av AR-applikationer har under de senaste åren förenklats, vilket gett upphov till nya möjligheter för tillämpning av AR-tekniken. Syftet med vårt arbete är att undersöka om instruktioner givna via AR bidrar till att användare gör färre fel när de utför industriellt underhåll. Vi har valt att jämföra AR-instruktioner med pappersmanualer, då det senare är det som oftast används inom industrin idag. Det finns ett intresse inom industrin för att integrera AR-lösningar i deras verksamhet, inte minst för att det potentiellt kan minska tiden det tar att åtgärda driftstopp, men även för att kunna hjälpa oerfarna och nya operatörer. Idag finns det ett flertal hjälpmedel och programmeringsbibliotek som har gjort utveckling av AR-applikationer enklare, vilket öppnar upp för fler möjligheter när det gäller AR:s tillämpningsområden. För att undersöka om AR-instruktioner kan bidra till att användare gör färre fel har vi utvecklat en AR-applikation till mobiltelefon. I ett experiment jämför vi applikationen mot en pappersmanual på en egen-konstruerad industriell underhållsuppgift. Vi har visat att med hjälp av vår AR-applikation gjorde an-vändare i snitt drygt 60% färre fel. Vi genomförde även ett test för användarvänlighet där applikationen fick ett resultat som var ett poäng under det som anses vara helt tillfredställande. / Augmented reality (AR) is when the virtual is mixed with the real, AR is used in for example mobile games and the military. The development of AR-applications has been simplified during recent years, which has opened possibilities for new applications of the AR-technology. The purpose of our work is to research whether instructions given via AR leads to the users making fewer errors when performing industrial maintenance. We chose to compare AR-instructions to paper manuals since this is the most commonly used instruction medium today. Companies have shown interest in the development of AR-solutions for industrial maintenance in their day-to-day operations. Particularly since it can potentially lead to decreased downtime and help new or inexperienced operators. Today there exists several aids and programming libraries that has simplified the development of AR-applications, which opens for more possibilities when it comes to the areas of application for AR. To examine if AR-instructions leads to fewer errors made by the users, we have developed an AR-application for mobile phones. In our experiment we compare the AR-application with a paper manual on a custom-built maintenance task. Our results show that the users with the AR-application perform just over 60% fewer errors. To verify the usability of the application we conducted a usability test, the results from this test puts our application one point below the acceptable limit.

The traditional view of maintenance is machine-based, where acute maintenance tasks are highly valued. Preventive maintenance is viewed as secondary and less desirable to work with. The more modern view is to regard maintenance as a process. The machine-driven tasks are still necessary but are viewed as a part of the big picture. The purpose of this study is to examine how to high light general difficulties concerning maintenance management to aid organizations to reflecting upon their own situation. The study is based upon a pilot study initiated by ProcessIT concerning relevant key figures in maintenance. Together with the empirical data from interviews investigating the interest for SSG Standard and the present maintenance management work, we analyse the findings in relations to research regarding maintenance in information technology (IT). Through this approach we show the general differences, independent of industries.