Who is responsible for youth policy implementation? This thesis attempts to deepen our understanding of Swedish and Nordic youth policy. Youth policy is cross-sectoral and includes all the decisions and measures affecting the conditions of young people. National youth policy therefore concerns young people's life situations in a number of different areas, such as work, housing, education, health, leisure and influence. The purpose of the study is to increase the knowledge of youth policy work the last century by understanding the impact of youth research concerning adults' role in youth policy implementation.   A mixed method approach has been applied to the study: interviews, documents and youth theory have been analysed. The results show that youth research had a major impact on the Swedish youth policy. It also shows that the state has an important role in the implementation of youth policies. To create a youth policy that meets the democratic mandate, it is necessary to create a systematic approach and guidelines for municipalities. The study has clearly shown that the state's role in the democratic mandate differ significantly over time and that adults' role in the implementation is of great importance. The study draws attention to the perception of adults over time and how adults are increasingly seen as a barrier to young people's democratic schooling, and on what grounds this opinion rests. It is proposed that views on the democratic mandate will be extended from a municipal focus to the state where youth policy have a broader focus that takes account of national welfare goals based on a policy all municipalities has to be involved in.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation. / Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.

No description available.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

Denna essä har som syfte att undersöka hur diagnosen klimatångest hos unga har dimensioner som kan vara svåra att möta i en klassisk vårdmiljö. Det finns frågor av etisk och existentiell natur som behöver bemötas och besvaras. Det är inte bara hos klienten som dessa uppstår utan även hos den behandlande terapeuten. Denna essä är ett försök att rikta ljuset mot några av de aspekter som en behandlande terapeut eller annan personal kan behöva ta hänsyn till i sitt praktiska handlande till vardags.   Den belyser frågor som neutralitet, objektivitet, autenticitet och medkänsla. Den andra delen av essän behandlar frågan om professionellt och personligt ansvar och resonerar kring frågor om skuld, kollektiv ansvar, utvidgat ansvar och om terapirummets offentlighet och avskildhet. / The purpose of this essay is to examine how the diagnosis of climate anxiety in young people has dimensions that can be difficult to meet in the classic healthcare environment. There are questions of an ethical and existential nature that need to be addressed and answered. This essay is an attempt to shed light on some of the aspects that a clinical therapist or other clinical professions may need to take into account in their everyday practical actions. It highlights issues such as neutrality, objectivity, authenticity and compassion. The second part of the essay deals with the question of professional and personal responsibility and reasons around issues of guilt, collective responsibility, extended responsibility and about the publicness and privacy of the therapy room.

Syftet med denna studie var att undersöka hur våld i ungas parrelationer konstrueras och hur ansvaret för våld i ungas parrelationer konstrueras i svenska nyhetsartiklar. Studiens syfte har besvarats genom en kritisk diskursanalys, utifrån Faircloughs tredimensionella modell, av svenska nyhetsartiklar från fyra rikstäckande mediehus. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och det teoretiska ramverket utgörs av ett ekologiskt förhållningssätt. Materialet består av tryckta källor under en treårsperiod, från början av 2021 till och med 2023. Studiens resultat visar två diskursiva teman, episodisk inramning av våldet och att våldet förmedlas informativt. Det förstnämnda innebär att våldet konstrueras som enskilda händelser, ofta med dödlig utgång, utan strukturella förklaringar. I detta tema finns det även ett fokus på rättsväsendets hantering av brottet och rapportering om följande rättsprocesser. I motsats utgör det andra temat att våldet förmedlas informativt, i syfte att belysa våld i ungas parrelationer som ett socialt problem. Den senare kan anses förmedla ett budskap om att våldet kan förklaras strukturellt samtidigt som det skapar ett kollektivt och samhälleligt ansvar för våldet i ungas parrelationer. Ytterligare framträder det att unga själva inte kommer till tals i nyhetsartiklarna, vilket kan vara en förutsättning för att målgruppen själva ska få makt över att konstruera ett socialt problem som främst berör dem själva. Avslutningsvis visar denna studie på att våld i ungas parrelationer är ett socialt problem som i svenska nyhetsmedier rapporteras om på ett diversifierat vis. För att våldet ska uppfattas som ett socialt problem och att socialt ansvar behövs för att hantera det, krävs det att rapporteringen om våld i ungas parrelationer inkluderar sociokulturella och strukturella aspekter.

Introduction How we can increase children’s opportunities to participate and influence society is a highly topical issue. Against the background of a reduced commitment to political participation and a reduced trust in politicians (see e.g. Amnå & Ekman, 2013; Öhrnvall, 2023), it becomes more important to work on promoting dialogues between decision-makers and citizens. These dialogues can contribute to deepening and strengthening democracy (Bornemark, 2017). The UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) describes the child’s right to form and express his or her views and to have these considered. Swedish youth policy describes the goal as "all young people should have good living conditions, the power to shape their lives and have influence over the development of society" (Prop. 2013/14:191). In addition to the statutory requirements for children’s and young people’s opportunities for participation and influence, there are positive individual and societal benefits. The work with children’s and young people’s participation strengthens social capital and reduces social exclusion (Andersson & Sandgren, 2015; Wennerholm, Juslin & Bremberg, 2004). Municipalities must ground their efforts in the UN Convention on the Rights of the Child, which is incorporated into Swedish law and stated in political objectives. However, in several municipalities, politicians and civil servants find it difficult to put their knowledge of the Convention into practical work (see e.g. Barnombudsmannen, 2022; Stern & Jörnlund, 2011).  Children and young people have been the main focus in previous studies regarding the work with children’s and young people’s influence. These studies have examined children’s and young people’s political interest and commitment (see e.g. Amnå & Ekman, 2013; Amnå, Ekström & Stattin, 2016; Tukkannen, Kankaaranta & Wilska, 2012) and the significance of forums for the future of democracy such as youth councils (Kassman & Vamstad, 2019; 2022). Other studies have shed light on forums for children’s and young people’s opportunities for participation and influence and how children and young people are given the opportunity to develop by participating in these forums (Andersson, 2018a; Harada, 2023; Kassman & Vamstad, 2019). Informal learning focuses mainly on how children and young people learn to cooperate (Harada, 2023), develop their thoughts by listening to others (Kassman & Vamstad, 2019), and develop their democratic skills (Andersson, 2018a; Harada 2023; Kassman & Vamstad, 2019). There are also studies that have emphasized pedagogical perspectives on adults’ attitudes and the consequences for the way they approach children and young people (Andersson, 2015, 2018a, 2018b, 2022). Viewing young people as future citizens rather than current citizens has been described as a risk that limits their opportunities for participation (Taft & Gordon, 2013). While these previous studies have focused to a greater extent on children and young people, they lack in focus regarding adults and their learning (politicians and civil servants), meaning what skills, abilities, and knowledge adults develop (see e.g. Andersson, 2015, 2018a; Harada, 2023; Kassman & Vamstad 2019; Svensson, 2006; Waara et al., 2010). This study focuses on the adults by highlighting the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on increasing children’s and young people’s influence. A large proportion of the decisions concerning children and young people are made at the municipal level. Local civil servants and politicians deal with a wide range of issues relating to schools, social services, leisure, and community planning, a complex task that requires both education and acquired knowledge in these areas. In a changing world with various demands on the organization, knowledge development and learning processes become central to meeting the challenges they face (see e.g. Argote, 2011; Tjulin & Klockmo, 2023; Sunnemark et al., 2023). The point of departure for this study is that politicians and civil servants have both individual and collective experiences as well as knowledge that can be made visible when they work with children’s and young people’s influence. The learning that takes place within organizations thus becomes central to adapting, developing, and managing the changes in the work that politicians and civil servants are faced with (see e.g. Argote & Miron-Spektor, 2011).  Aim and research question In this study, the focus is on conditions for and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on children’s and young people’s influence. Conditions are understood as what enables and hinders learning, which reflects the premises for what kind of learning is made possible in their work. Central to their work on increasing children’s and young people’s influence is dialogue, which makes it possible to share experiences and knowledge.  The purpose of this study is to examine the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work with children's and young people's influence. The following research questions guided the study:  x How do politicians and civil servants describe the experiences they bring with them from their work with children and young people?  x What conditions enable and hinder the learning processes of politicians and civil servants in their work with children’s and young people’s influence?  Method This study emanates from data produced between October 2020 and June 2022, primarily through observations of meetings in which nine politicians and 16 civil servants participated. The study is designed as a case, where the case is framed by the model that the municipality has designed for their work on children’s and young people’s influence. The study’s empirical data has been collected through observations and dialogue sessions. Through these observations of their work, it became possible to see how their understanding is expressed (see e.g. Lalander, 2015; Kawulich, 2005). In doing so, the observations have been a prerequisite for studying conditions and expressions that emerge while they work and how these can enable or hinder politicians’ and civil servants’ learning. The study’s dialogue sessions were inspired by unstructured focus groups (Wibeck, 2010) and reflexive participant collaboration (Motulsky, 2021). Prior to the dialogue session, participants viewed a stimulus material based on the observations. These meetings allowed politicians and civil servants to develop their thoughts about the work previously observed (see e.g. Motulsky 2021; Wibeck, 2010). The empirical material that forms the basis of the analysis consists of three parts, (1) observation notes, (2) transcripts from dialogue sessions and (3) written documents. In the current study, data triangulation has been used. By collecting data in such a way, it’s possible to see what commonly occurs on different occasions and what becomes visible in situated contexts (Fusch, Fusch & Ness, 2018). It can be described by the way observations relate to different activities between people and groups where the context becomes central. Triangulation has been used in this study to deepen knowledge about how these different factors complement each other in the municipality’s work. All data was analysed through a thematic analysis based on the work of Braun and Clarke (2006). The analysis aimed to identify and investigate patterns in the material in relation to the purpose of the study and resulted in five themes with subthemes. Results The study’s material shows how politicians’ and civil servants’ experience external demands and internal expectations become prerequisites for the shaping of their learning processes. The external and internal contexts create conditions for what knowledge both individuals, groups, and the organization obtain (see e.g. Argote 2013; Argote & Miron-Spector, 2011). The study shows how their work is shaped by external requirements which contain overall goals based on the UN Convention on the Rights of the Child and the national goals for youth policy (SFS 2018:1197; Prop. 2013/14:191). The external context is also shaped by existing norms, such as norms about age, and the way politicians formulate policies that are institutionalized in their work (see e.g. Butler, 1980). Norms regarding children and childhood shape their work including policies and politics. In the external contexts of the work, there is also a contradiction that can be exemplified by nationally prevalent political expressions such as "being the adult in the room" which comes into conflict with the point of view regarding children as competent actors, stated in the UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197). The different demands formulated by the external context also have an impact on how the local goals and efforts are shaped.  This study shows how commitment and motivation are prerequisite for sharing experiences and knowledge at work. Politicians and civil servants participate in various knowledge-raising activities related to work with children’s and young people’s influence and then bring these experiences to their smaller working groups. The discussions that take place at work can be understood as a way of assimilating knowledge, i.e. how they try to make sense of others' experiences and knowledge in their own context (see e.g. Cohen & Levinthal, 1990; Vaghefi, Lapointe & Shahbaznehad, 2018). However, the results reveal challenges in transferring the information to new situations and making use of it. The results show that the new forms of work largely resemble their previous structures. An explanation could be seen in terms of how their experiences affect the knowledge they acquire (see e.g. Argote, 2013; Argote & Miron-Spektor, 2011). An alternative way of understanding this might be that reaching out to a wider range of young people is a complex issue. It also appears from previous studies that organizations can encounter difficulties in dealing with complex problems and that individuals and groups tend to propose solutions that are familiar to them (Fang, Lee & Shilling, 2010). These issues can be difficult to address in the context of previous experience, and this demonstrates the need to develop new knowledge in and for efforts to increase children’s and young people’s influence.  The results of the study also indicate that the information and knowledge gained at work is mostly limited to discussions in smaller working groups. Previous studies have emphasized the importance of information and knowledge being discussed between individuals with different backgrounds, which benefits the organization’s ability to utilize it in and for work (Cohen and Levinthal, 1990). Experiences and knowledge are mainly discussed in smaller constellations, limiting the possibility of making these discussions into a common knowledge resource.  Discussion and Conclusions The results of the study show that external and internal contexts of work, together with experiences, affect directions that politicians and civil servants see as viable in their work on increasing children’s and young people’s influence. The external context for work includes goal formulations, legal provisions as well as norms that shape conditions for the way politicians and civil servants make sense of their work within a local context. The results also show vague goal formulations in both the external and internal contexts of their work, which contributes to creating implicit goals for work. Previous studies have emphasized the importance of breaking down overall goals, to make the core of the work visible and for individuals and groups to create the circumstances for sharing relevant experiences and knowledge (see e.g. Goswami & Agrawal, 2020). The results of the study highlight the importance of working within the organization to develop a common understanding of goals and the reason for working to increase children’s and young people's influence. The results also indicate that existing norms regarding children and childhood constitute a hinderance to the conditions needed for politicians’ and civil servants’ learning processes. The division between children’s rights and children’s protection contributes to the challenges that politicians and civil servants encounter in their work. The results of the study show that politicians and civil servants need to reflect upon their experiences of children and understanding of childhood and how doing this is a condition for doing their job. This is to bridge a dichotomous way of thinking about children’s rights and children’s protection. These two perspectives do not have to create contradictions but can be united in the efforts to increase children's and young people’s influence. These two perspectives have been highlighted in previous studies which found that they do not have to imply contradictions, but rather that it is necessary to include both concerns in their work (see e.g. Hellman, Hekkilä, Sundhall, 2014; Gustafsson, 2022). The results indicate that there is a need to pay attention to norms about age that appear in the work done by politicians and civil servants. This study contributes to other findings showing it is important to think critically about one’s previous notions regarding age and what these experiences add to new situations at work. / Den här studien belyser villkor och uttryck för politikers och tjänstemäns lärande i deras arbete med barns och ungas inflytande. Studien tar sin utgångspunkt i hur politiker och tjänstemän beskriver erfarenheter de tar med sig från arbetet med barn och unga och vilka villkor som möjliggör och hindrar deras lärprocesser i arbetet med barns och ungas inflytande. Studien är en fallstudie som ramas in av politikers och tjänstemäns arbete med den modell som de utvecklat för arbetet med barns och ungas inflytande. I studien har nio politiker och 16 tjänstemän deltagit. Materialet har samlats in genom observationer, dialogmöten samt dokument. Observationerna genomfördes vid möten som har en relation till kommunens modell, under tidperioden oktober 2020 – juni 2022. Inför studiens dialogmöten användes tematiseringar från de genomförda observationerna som stimulusmaterial. Avslutningsvis genomfördes dialogmöten i två grupperingar, politiker respektive tjänstemän. Dialogmötena möjliggjorde för politiker och tjänstemän att resonera och reflektera kring det arbete som tidigare observerats.  En utgångspunkt i studien är att politiker och tjänstemän har individuella och kollektiva erfarenheter och kunskaper som synliggörs i arbetet med barns och ungas inflytande. Dessa erfarenheter blir, tillsammans med de yttre och inre kontexterna i arbetet, centrala för vilka vägar de ser som framkomliga. De yttre kontexterna innehåller målformuleringar, lagrum och normer som formar villkor för hur politiker respektive tjänstemän begripliggör arbetet inom deras lokala kontext. De vaga målformuleringarna inom de yttre och inre kontexterna bidrar till att det skapas implicita mål för arbetet. Resultatet visar även på att normer kring barn och barndom utgör ett hindrande villkor för politikers och tjänstemäns lärande. Uppdelningen som finns i såväl omgivningen som organisationen mellan barns rätt och barns skydd kan här förstås bidragande till de utmaningar som de möter. Studiens resultat visar ett behov av att rikta uppmärksamhet mot normer kring ålder som framträder i arbetet och vad de erfarenheter som de formar bidrar med till och för arbetet.  I studien framträder även hur engagemang och motivation hos politiker och tjänstemän blir förutsättningsskapande för att utveckla arbetet likväl som för att skapa lärandeprocesser. Diskussionerna som sker i arbetet, kan förstås bidra till att politiker respektive tjänstemän delar erfarenheter och kunskaper. För att dessa erfarenheter och kunskaper ska bli till en resurs för arbetet krävs att dessa assimileras, det vill säga omsätts i nya situationer. Studiens resultat visar att de individer som deltar i olika former av kunskapshöjande aktiviteter får en viktig roll i att dela och begripliggöra information och kunskap till övriga inom organisationen. Det framgår även att de erfarenheter och kunskaper som utvecklas framför allt delas i mindre arbetsgrupper. Här framträder ett behov av att utveckla arbetssätt för att ta vara på de erfarenheter och kunskaper som utvecklas, för att dessa framåt kan utgöra en gemensam kunskapsresurs för och i arbetet.

Syftet med den här studien har varit att bidra med ökad kunskap om hur skolkuratorer uppfattar möjligheter och hinder att uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation och hur skolkuratorer beskriver de egna möjligheterna att stödja unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation. Syftet har även varit att ge ökad kunskap om hur skolkuratorer samverkar med andra professionella kring våld i ungas parrelationer. För att kunna uppfylla studiens syfte har sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar inom grundskolan och gymnasiet genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området och de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. Studiens resultat visar att synlighet och tillgänglighet uppfattas vara viktiga faktorer för att kunna uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation. Tidsutrymmet till aktiviteter där skolkuratorn är synlig och tillgänglig för elever uppfattas som en begränsande faktor för att uppmärksamma unga utsatta för partnervåld. Vidare visar studiens resultat att utformningen av stödjande handlingar till unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation kan knytas till hur ramarna för det skolkurativa uppdraget uppfattas. Samverkan med andra professionella kring våld i ungas parrelationer framstår vara kontextbunden till skolan som skolkuratorn arbetar på och samverkan med socialtjänsten betraktas som möjlig i olika hög grad av olika skolkuratorer. / The purpose of this study has been to contribute to increased knowledge of how school counselors perceive possibilities and barriers to identify young people who have been subjected to intimate partner violence. The purpose has also been to provide increased knowledge on how school counselors collaborate with other professionals regarding youth intimate partner violence. In order to fulfill the purpose of the study, six qualitative interviews with school counselors have been conducted. The interviews have been analyzed with the help of previous research in the field and the theoretical concepts of discretion and collaboration. The study's results show that as a school counselor, being visible and accessible to students is understood to increase the possibilities to identify young people subjected to intimate partner violence. The time available for activities where the school counselor is visible and accessible to students is perceived as a barrier to identifying young people subjected to intimate partner violence. Further, the study's results show that the design of supportive actions for young people who are or have been subjected to intimate partner violence. can be linked to what is within the framework of the school health mission. Collaboration with other professionals regarding youth intimate partner violence appears be context-bound to the school where the school counselor works, and collaboration with social services is considered possible to varying degrees by different school counselors.

The purpose of the study was to examine the perception of female and male high school students regarding perpetrators and victims of teen dating violence. The purpose was furthermore to examine how the interviewees biological sex effects their description of the perpetrator and victim. The empirical material has been gathered through three groupintervies with a total of twelve interviewees. The main result shows that both girls and boys had easier to see boys as perpetrators and that high school students condemn teen dating violence. The high school students discussed the victims responsibility to handle the situation and that they diminishes the actions of the female perpetrator. The high school students also expressed that the victim may suffer negative consequences if he or she decides to leave the abusive relationship. / Studiens syfte var att undersöka kvinnliga och manliga högstadieungdomars föreställningar om gärningsperson och offer gällande ungas våld i nära relation. Syftet var dessutom att undersöka hur respondentens kön påverkar beskrivningen av gärningsperson och offer. Insamling av empiri har skett genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt tolv respondenter. Huvudresultatet visar att både tjejer och killar hade lättare att se killar som förövare och att högstadieungdomarna fördömde våld i nära relation. Högstadieungdomarna beskrev också att offer har ett ansvar för att hantera situationen och att dom förminskar den kvinnliga gärningspersonens agerande. Högstadieungdomarna uttryckte också att den våldsutsatta kan drabbas av negativa konsekvenser vid separation.

The purpose of this study is to examine how social workers work in order to enable children and young people's participation during a child protection investigation and how they experience the Convention on the Rights of the Child have changed the conditions of their work. To address the aim of the study, we have interviewed five social workers who work with children and young people at the social services office in four different municipalities in Stockholm county. To analyze the empirical data, we have used two theoretical frameworks; Shier’s Pathways to Participation and New Institutional Theory of Organizations. The results of this study indicate that social workers find it hard to define children and young people's participation, which leads to different ways of working. There are obstacles such as a parental focus and organizational conditions, such as time constraints, workload and budget cuts, which complicate social workers' work with children and young people's participation. Furthermore, we find that the Convention on the Right of the Child as a law has not had a major impact on social workers' practical work with children and young people's participation in child protection investigations.