Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visade att det inte är helt enkelt med pedagogisk dokumentation utan att det krävs tid, engagemang och kunskap. Resultatet visade också att även om samtliga pedagoger i studien menar att de arbetar med pedagogisk dokumentation så är det tyvärr inte så. Men i resultatet framkom även att det fanns pedagoger vars arbete och synsätt på pedagogisk dokumentation gick hand i hand med undersökningens litteratur och tidigare forskning, som bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för utveckling av såväl förskolans verksamhet som pedagogernas arbets- och förhållningsätt.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag. Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.

Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan. Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp.

<p>Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan.</p><p>Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp.</p>

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur dokumentation som arbetsform kan förstås som ett redskap för regementalitet och normalisation i förskolans verksamhet. I studien har förskolans läroplan, samt två ytterligare dokument från skolverket och regeringen studerats med diskursanalytisk metod och begrepp hämtade från Foucault. Detta med syfte att bilda förståelse för hur dessa instanser skapar förutsättningar för förskolans dokumentationsarbete. Studien belyser hur dessa givna förutsättningar söker bidra till att barn styrs till att utveckla vissa specifika förmågor, som kommer att utgöra norm för förskolans barn. Vidare visar studien att dokumentation förväntas utsätta också pedagogerna för styrningstekniker då de genom detta arbete ska bli utsatta för synliggörande praktiker, och granskade, av sig själva och sina medarbetare. Detta ska åstadkommas genom att ge pedagoger möjlighet att övervaka förskolans verksamhet och individerna som verkar där. Resultatet visar att dokumentation i det studerade materialet förs fram som ett redskap med vilket pedagoger  kan övervaka barn, andra pedagoger och sig själva samt styra individer mot ett sanktionerat beetende. Studien belyser också på vilket sätt den diskurs som de studerade dokumenten är en del av fungerar normaliserande i förhållande till utvecklandet av vissa förmågor, bland annat lust till lärande.

Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också. Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation. Metod:  En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare. Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna. Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer. / Background: Sick Building Syndrome (SBS) is still in 2015 a controversial condition. The set of non-specific symptoms occurring in a particular building and not caused by specific illness such as allergy or infection are questioned. The variousSBS symptoms can be grouped as dermal, mucosal and general and there is no universally accepted clinical definition of SBS. Symptoms normally improve or disappear when people are not exposed in a particular building. SBS is a multifactorial disease and described as a syndrome caused or aggravated by many factors related to indoor environment such as dampness and mould, insufficiency of fresh air, but also psychosocial and individual factors like female gender and personality. Objectives: The hypothesis is that personal factors such as previous health, actions taken, time, treatment, personality and coping resources are factors important in influencing the prognosis for SBS patients. The main purpose of this thesis is to explore more about how the symptoms affect work-capability and if SBS patients recover from their symptoms. Another important aim is to explore the experience of the emergence of symptoms and encounters in a group of people with SBS. To find out more about personality and coping resources and their importance for the progress of SBS symptoms comparisons were made with a selection from the general population, a group of patients having hand eczema and a group of patients with perceived sensitivity to electricity. Methods: A follow-up questionnaire focusing on current medical and social status, care, treatment, other measures taken, coping and personality traits was sent to 239 patients with non-specific building-related symptoms, assessed during the period between 1986-1998 at the University Hospital in Umeå, Sweden, response rate 79,1%. Prognosis and risk factors for prognosis were calculated for the SBS patients.  Measurement of personality traits like self-image was done using Structural analysis of Social Behaviour, SASB, and coping ability was measured with Coping Resources Inventory, CRI. Similar follow-up questionnaires for patient groups with hand eczema and perceived electrical sensitivity were used and response rates were 68% respectively 73%. Risk factors for prognosis with focus on self-image and coping were calculated for the SBS patients and the group of patients having hand eczema. Comparisons were made between self-image and coping among SBS patients, patients with electrical hypersensitivity, patients with hand eczema and a selection from the general population. To explore the experience of SBS symptoms and encounters a semi-structured interview was performed with 10 informants with symptoms of SBS. Five of them were previously diagnosed and had participated in the earlier follow-up study. The remaining five had had SBS symptoms for a shorter period. The interviews were analysed using qualitative content analysis.    Results: The degree and severity of SBS symptoms decreased over time, although nearly half of the SBS patients claimed that symptoms were more or less unchanged after 7 years or more. The risk of having no work capabilities was significantly increased at follow-up if the time from debut to first visit at the hospital clinic was more than one year and this risk was also significantly higher if the patient at the first visit had 5 or more symptoms. Common daily activities, like going by bus, also aggravated the SBS symptoms according to answers in the questionnaires. The informants’ experiences of the emerging SBS symptoms are that when they first appear they are often similar to those of flu like runny nose and eyes, hoarseness, cough, and headache. Many of the informants act to change the way they manage the situation as a result of increased symptoms. During this whole process the informants/patients perceived a lack of confirmation and support from e.g. employers, primary health care and occupational health care centres. Regarding self-image, all three patient groups scored higher on spontaneous and positive self-image than a comparison group. They were all less controlled. The patients with hand-eczema together with the patients with perceived electrical sensitivity also had a high score on negative self-image. CRI- domains did not differ between patients and comparison group except on CRI cognitive, were the hand eczema patients had a lower score than the comparison group contrary to SBS patients who had a higher score than the comparison group. The patients with perceived electrical sensitivity had a higher score on CRI spiritual. Self-image or coping ability was not associated with SBS symptoms or persistent hand eczema symptoms at follow-up and their personality did not affect their work capability. Previous atopic dermatitis was the only consistent predictor of hand eczema at follow-up. Conclusion: Within this group of SBS patients there are long lasting symptoms aggravated by environmental factors. The results support that early and comprehensive measures for rehabilitation are essential for these patients. In the beginning the symptoms of SBS are diffuse and difficult to recognise for all involved. Patients with SBS symptoms experience a lack of confirmation and support. It is important that healthcare personnel confirm the patient and are aware of the possible connection between symptoms and the indoor environment. For employers and facility managers knowledge of their obligations in terms of working environment is important. Differences in personality traits were seen in a well-established condition and not only in patients with medically unexplained symptoms. This can imply that patients with general chronic symptoms can deviate from the general population with respect to self-image and coping ability. Certain personality traits may be potential risk factors that increase the probability of encountering and experiencing stressful work situations.

Ändamålet med denna studie är att ta reda på hur biståndsorganisationer går till väga vid utvärdering av biståndsinsatser. Vi undersöker även vem som utför utvärderingar, när de genomförs, samt vad inom biståndsinsatsen som utvärderas. En kvalitativ metod har använts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhållits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvärdering. Det teoretiska ramverket innehåller metoder och modeller för utvärdering, som vi finner ha relevans för studien. Dessa har insamlats genom litteratur, handböcker, publikationer och skrifter. En analys har sedan gjorts av det empiriska materialet, såväl ställt detta mot de olika teorierna för att försöka upptäcka likheter och skillnader dem emellan. En beskrivning av biståndets situation, samt hur samarbetet ser ut mellan ett givarland och ett mottagarland, ges kortfattat för att underlätta för läsaren att skapa sig en kännedom om verksamheten. Genom att i analysen föra en diskussion om tillvägagångssätten och strategierna vid utvärdering av biståndsprojekt, leder detta oss fram till slutsatsen att man i biståndsorganisationer till övervägande del anlitar externa konsulter. Konsulterna använder sig av ett väletablerat verktyg kallad Logical Framework Approach, som kan utformas och användas vid utvärdering, vilket antingen sker fortlöpande under projektets gång eller efter avslutat projekt.

No description available.

Lönsamheten för konsultbolag är beroende av antalet timmar konsulter arbetar vad gäller leveranser i kunduppdrag. Att timmar ej levereras på grund av sjukdom eller överbeläggning påverkar resultatet för bolaget. Konsultbolag där konsulter samma vecka arbetar mot olika kunder och uppdrag, kan ha svårt att synliggöra och följa upp leveranserna vilket kan resultera i inkomstbortfall och försenade leveranser. Hypotesen för detta examensarbete är att visualisering och uppföljning minskar risken till inkomstbortfall och försenade leveranser. Författarna har tillsammans med företaget aRway AB testat denna hypotes genom att utveckla ett verktyg för att visualisera prognos och utfall för konsulter på företaget. Rapporten beskriver processen för framtagandet av en lösning för leveransplanering, prognostisering och uppföljning för ett mindre konsultbolag. Rapporten innehåller även en teoretisk bakgrund till arbetet. Resultatet av detta arbete är en lösning som används för att visualisera och följa upp företagets leveranser, vilket har gett en ökad leveransprestation och minskat inkomstbortfall. / Profitability for a consultant company is dependent of the actual consultant hours delivered by consultants in customer projects. The company result will be affected if the consultant hours couldn’t be delivered because of illness or over-allocation. In consultant company’s where consultants work with different projects and customers it can be hard to visualize and follow-up the actual forecast. This could affect the company’s result and also delay the service delivery in projects. The hypothesis for this thesis is that visualization and follow-up of the actual result will reduce the risk for loss of income and delayed projects. The authors in corporation with aRway AB have tested this hypothesis by developing a tool that visualizes the forecast and performance for consultants working at aRway AB. This work have resulted in a report that describes the process for developing a solution that will help smaller consultant companies with delivery planning, forecasting and performance follow up. In the report is also a theoretical background included. Outcome of this work is a tool for visualizing and follow up the company’s deliveries which has given the company an enhanced service delivery and increased result.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.  Detta står i konflikt med hur avtalen med utförarna är utformade. Avtalen bygger på en traditionell avtalssyn vilken innebär en misstro till att utförarna kommer fullfölja sina åtaganden. Kontroll och sanktioner är byggstenar i att säkerställa avtalsefterlevnad. Att avtal och avtalsuppföljning är utformade med olika inställning till utförare innebär att det finns utrymme för vinstdrivna bolag att göra avkall på de sociala kvalitetsaspekterna av äldreomsorgen till förmån för högre avkastning. Skulle så hända har kommunen få möjligheter att sanktionera detta agerande.