Bakgrund: Barn nyttjar paracetamol på ett sätt som medför risker för barnets hälsa En del barn är inte medvetna om varför de har ont, utan självmedicinerar med paracetamolpreparat. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattning om användande av substansen paracetamol bland elever i grundskola. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenemenografisk analys, genom e-post intervjuer med skolsköterskor i årskurs förskoleklass till 9. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor som arbetar i grundskola uppfattar att elever, främst i högstadieskola, självmedicinerar somatiska och psykosomatiska symtom med paracetamol. Det framkommer ur resultatet att skolsköterskorna uppfattar att elevers inställning speglar föräldrars inställning till paracetamol och detta påverkar användningen av paracetamol bland elever i grundskola. Konklusion: Skolsköterskor är en viktig källa till att lokalisera elever som mår dåligt och självmedicinerar med paracetamol. Genom exempelvis hälsofrämjande samtal kan skolsköterskor stödja de elever som självmedicinerar med paracetamol. Skolsköterskor har en stödjande roll i att försöka få elever att förstå och förändra sin livsstil för att främja hälsa.

No description available.

Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens uppfattningar av förskolans rörelseaktiviteter och av sitt inflytande när det gäller rörelse i förskolan. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring rörelse i förskolan ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur ett vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur uppfattar barn sitt inflytande över sina möjligheter till rörelse i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Hur uppfattar barn utbudet av rörelseaktiviteter i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Studien är gjord ur barns perspektiv och vi har använt oss av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter variationer av barnens uppfattningar. För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen. Därefter har en fenomenografisk analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorierna: Det finns många regler, det finns nästan inga regler, det finns mycket rörelse, det finns inte mycket rörelse, vilket utgör studiens resultat. Studiens resultat visar på barnen har mer inflytande över sina möjligheter till rörelse utomhus än vad de har inomhus och att utbudet av rörelseaktiviteter är större i utomhusmiljön än vad det är i inomhusmiljön på förskolan. Vidare lyfts vikten av att lyssna till barnen för att öka deras inflytande över rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet.

Den första dokumenterade vattenfödseln skedde i Frankrike år 1803. I modern tid baseras vattenfödseln på kunskap från Igor Charkovsky och Michel Odents arbete under tidigt 1980-tal. Vattenfödsel började praktiseras i Sverige på 1980-talet, vilket kom att ändras år 1993 när Socialstyrelsen kom med en avrådan på grund av att ett barn dog i samband med en vattenfödsel i hemmet. För en kvinna med lågriskgraviditet finns idag vattenfödsel som ett alternativ i ca 100 länder i världen, och i Sverige har det länge ansetts som ett kontroversiellt sätt att föda barn på och har därför inte varit ett alternativ på svenska förlossningskliniker de senaste decennierna.Under senare år har intresset för födsel i vatten ökat i svensk förlossningsvård. År 2018 var det enbart två kliniker i Sverige som officiellt erbjöd vattenfödsel. Det förekom dock enstaka vattenfödslar på andra kliniker men enbart på kvinnans starka önskemål.  Syftet med studien var att undersöka barnmorskors uppfattning och kunskap om vattenfödsel internationellt. Syftet besvarades med hjälp av tre frågeställningar: Vilken kunskap har barnmorskor för att handlägga vattenfödsel, hur upplever barnmorskor vattenfödsel som vårdmodell och upplever barnmorskan några begränsningar med vattenfödsel?    Litteraturöversikt ansågs vara en lämplig metod för att svara på studiens syfte. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och Cochrane Library. Detta resulterade i att 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna var publicerade mellan år 2009 och 2019. För att inkluderas skulle artiklarna föra ett etiskt resonemang eller ha ett etiskt godkännande. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för klassificering.   Studien resulterade i tre huvudteman, som sedan genererade i subteman. För att känna sig trygga att hantera en vattenfödsel behövde barnmorskorna mer utbildning. Få barnmorskor hade lärt sig om vattenfödsel under sin barnmorskeutbildning. De som kände sig självsäkra och hade erfarenhet av vattenfödsel hade förvärvat sin kunskap genom att läsa artiklar och titta på videor. Ett sätt att lära sig och bli säker var att lära av en mer erfaren barnmorska. Hur säker barnmorskan kände sig påverkade i vilken utsträckning hon skulle rekommendera vattenfödelse till sina patienter, vänner eller familj. Förhållandena på arbetsplatsen var viktiga för barnmorskorna för att kunna erbjuda kvinnor födsel i vatten. Den viktigaste förutsättningen var tillgång till förlossningspool. En annan viktig aspekt var att ha stöd från kollegor och ledning. Detta tillsammans med bristen på erfaren personal sågs som en begränsning för vattenfödsel som metod.  Slutsatsen av denna litteraturstudie är att barnmorskor generellt är positiva till vattenfödsel som metod. De eventuella hinder som framkom i studien var tillgång till lämplig utrustning såsom pool och vattentät CTG. Även avdelningarnas riktlinjer och rekommendationer samt attityder hos kollegor från andra professioner bidrog till hur villiga barnmorskor var att bistå vattenfödsel. Evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer var dock nödvändigt för att barnmorskorna skulle känna sig trygga att handlägga en vattenfödsel. Mer forskning krävs likväl utbildning av barnmorskor och övrig personal som arbetar på förlossningen. Detta för att kunskap och praktiskt utövande ökar barnmorskors egen tillit i att handlägga en vattenfödsel.

Titel: Fotbollsevenemangs påverkan på destinationsbilden – En kvantitativ studie om svenska fotbollssupportrars uppfattning av tre värdnationer Författare: Linnea Bengtsson och Åsa Svensson Handledare: Svante Andersson Examinator: Navid Ghannad Kurs: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp, internationella marknadsföringsföringsprogrammet, Högskolan i Halmstad, VT 2020. Centrala begrepp: Destinationsbild, mega-sportevenemang, uppfattning Syfte: Uppsatsen syftar på att undersöka och bidra med kunskap om mega-sportevenemang och dess påverkan på destinationsbilden. Detta presenteras genom att undersöka svenska fotbollssupportrars uppfattning kring faktorer som påverkar ett mega-sportevenemang. Forskningsfrågor: - Vilka faktorer kan påverka en supporter att resa till ett mästerskap? - Vilka skillnader finns i upplevelser av genomförda fotbollsmästerskap i Frankrike 2016 och Ryssland 2018 samt uppfattningar om Qatar 2022? Teori: Här presenteras tidigare forskning som anses relevant till ämnet. Huvudteorin är destinationsbild och den kompletteras med andra för studien väsentliga teorier som uppfattning, resemotivation och word-of-mouth. Med hjälp av studiens resultat kan teorierna stödja forskningen och analysen inom ämnet. Metod: Denna studie genomförs med hjälp av en kvantitativ studie utformad som tre enkäter. En om EM 2016 i Frankrike, en om VM 2018 i Ryssland och den sista om kommande VM 2022 i Qatar. Enkäterna besvarades av supportrar i den svenska Facebook-gruppen Camp Sweden av män och kvinnor i åldrarna 16–66+. Slutsats: Genom att undersöka de svenska fotbollssupportrarnas uppfattningar kring olika mästerskap går det att konstatera att värdnationen är av hög relevans men också att destinationsbilden går att påverka med hjälp av ett mega-sportevenemang. Efter sammanställning av de tre enkäterna går det att utläsa att de faktorer som påverkar mest till resa är pris, enkelhet att ta sig till landet och klimat. Det går även att konstatera att det är fotbollsintresset som är den drivande faktorn till att delta i ett mästerskap.

Bakgrund: Barn med migrationsbakgrund är en växande grupp i samhället och detfinns lite forskning kring deras uppfattning om hälsa. I dagens läge mäts barnshälsa genom olika mätinstrument som är framställt av forskare, där barnens egna uppfattningar om hälsa inte uppmärksammas. Forskning baserat på barns uppfattningar och upplevelser om hälsa påvisar att de har en mångdimensionellsyn på hälsa. Detta perspektiv är viktigt för den hälsofrämjande verksamheteninom vården. Där dessa barn kan ha särskilda behov. Hälsofrämjande arbete är enviktig del av omvårdnadsarbetet både inom skolhälsovård och barnhälsovård.Syfte: Är att belysa barn med migrationsbakgrund uppfattningar om hälsa. Metod:En kvalitativ induktiv metod använde för att gå djupare på ämnet. Datainsamlingen skede genom fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 10 till 12 år på de tre Allaktivitetshusen i utsatta områden i Malmö. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys av Hsieh och Shannon (2005).Resultat: Det framkom att barn med migrationsbakgrunds uppfattning om hälsa hade många komponenter. De talade om Glädje relaterat till aktivitet, En fungerande kropp i aktivitet, Dela aktiviteter med andra, Fria aktiviteter, Relationer med vänner, Relationer med ledare och God familjerelation. Konklusion: Barn med migrationsbakgrund uppfattning om hälsa är mångfacetterad. Deras uppfattning av hälsa innehöll sociala, existentiella,psykologiska och fysiska aspekter.

Background: The health care system is facing a dilemma because of theincreasing demand of care and as well as the shortage of graduate level nurses andnurses with specialization. Earlier studies show that the shortage of nurses has ledto the necessity of delegating tasks to unlicensed health care personnel. Severalstudies showed that delegation is one of the areas within home care that has beenidentified a main risk in relation to health care injuries. Aim: To explore nurses’perspective of patient safety within home care in relation to delegation. Method:A literature review of eleven qualitative studies. The literature search wasperformed through database search (PubMed and Cinahl) and manual searching.The studies were reviewed through the SBU’s for qualitative studies and wereanalyzed with Friberg’s analysis method, where similar data were grouped intoappropriate categories. Result: The result yielded two main categories and sixsub-categories. The sub-categories, A helping hand, To lose control andDelegation barrier belongs to the main category The Delegation Dilemma. Underthe other main category, The delegation process there are three subcategories;Nursing diagnostics, Ensuring competence and to follow up delegated tasks.Conclusion: Delegation constitutes a great deal of responsibility and thedelegation process is complex. Delegation requires increased understanding andawareness of its complexity and what the responsibility of delegating entails, to beable to act effectively in order to maintain patient safety in relation to delegation.

Till sjuksköterskans ansvar hör att ge patienten en god omvårdnad där man känner sig ha goda kunskaper vilket inte alltid är så lätt beroende på vilken erfarenhet man hunnit skaffa sig. Då det åligger varje Högskola /Universitet att detaljplanera sjuksköterskeutbildningen utifrån samma övergripande mål, gör detta att innehållet kan variera mellan olika lärosäten. De VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning) placeringar som sjuksköterskan haft under sin utbildning har också betydelse för vilken kompetens hen fått. När patienten drabbas av akut sjukdom och vårdas på sjukhus och på grund av sin sjukdom inte kan/orkar sköta sin stomi själv, blir omvårdnaden sjuksköterskans specifika ansvar. Som stomiterapeut blir man ofta uppringd av sjuksköterskor på sjukhuset då de behöver hjälp och stöd i vården av patienter med stomi. Syftet med arbetet var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor inom slutenvården. Efter transkribering av intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier: “Innebörd i kunskap”, “Kunskapsinhämtning ”och “Att sträva efter trygghet i omvårdnaden” med sammanlagt nio subkategorier. Det framgick att informanterna har begränsade kunskaper i stomivård. De ser patientens kunskap som en viktig resurs vid omvårdnaden. Erfarna kollegor och framför allt undersköterskor är också ett viktigt stöd då de besitter mer kunskap och erfarenhet.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en rapporteringsmodell som sker med patienten närvarande. Flerafördelar har noterats med modellen som ekonomiska besparingar och färre patienter som ramlar.Sjuksköterskor har ett ansvar att förmedla information på ett säkert sätt och samtidigt bevara sekretessoch integritet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters respektive sjuksköterskors uppfattningar ocherfarenheter av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Beck (2021) nio steg. Sökningarna efter artiklar utfördes iCINHAL och PubMed och resulterade i sammanlagt tio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Polit ochBeck (2021) granskningsmallar. Fördelningen var åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa. Ett induktivtförhållningssätt tillämpades vid bearbetning av artiklarna. Resultat: Artiklarna sammanställdes och bildade fem teman; ”En personcentrerad rapporteringsmodell”,”Kontroll av information bidrog till trygghet och säkerhet”, ”Involvering i vården samt betydelsen avförståelse för innehållet i rapporten”, ”Sekretess, integritet och behov att anpassa information” och ”Tidsaspekter med bedsiderapportering”. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor har olika uppfattningar och erfarenheter om bedsiderapportering.Litteraturstudiens resultat visar att båda parter identifierar ett problem angående sekretess och integritet,dock verkar sjuksköterskan bekymras mest över problemet. Majoriteten av patienterna uppskattadeinvolveringen bedsiderapporten framkallade men det fanns vissa som tyckte att involveringen var negativ.Sjuksköterskorna uppfattade och erfor bedsiderapporten som tidskrävande dock fanns någonsjuksköterska som tyckte motsatsen.

Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv.  Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.