181 |
Uppfattningar av utomhuspedagogik : Hur fritidspedagoger och barn uppfattar pedagogiken utomhusWiberg, David January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att belysa fritidspedagogers och barns uppfattningar om utomhuspedagogik. En fenomenografisk ansats har använts genom att intervjua tre pedagoger och två fokusgrupper med barn. Det insamlade materialet analyserades genom kodning och följande kategorier framkom i intervjuer av barn: Läran om naturen, Sociala samspelet, fysiskt lärande. Under pedagogernas intervjuer framkom: Naturen som lärandeplats, Rörelse och Möjligheter och problem. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att utveckla flera olika färdigheter. Den kan ses som ett komplement till klassrummets traditionella lärande och både barnen och pedagogerna är positivt inställda till denna form av pedagogik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>
|
182 |
Hur tillämpas problemlösning i praktiken? : En fenomenografisk studie av lärarnas uppfattningar / How to apply problemsolving in practice? : A phenomenographic study of teachers' perceptionsKvistenberg, Viktor, Elmqvist, Joakim, Borgström, Maja January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på lärares olika uppfattningar om begreppet problemlösning och hur de uppfattar att de arbetar med problemlösning. Arbetet genomsyras av en fenomenografisk ansats där lärares olika uppfattningar är centrala. Studiens empiri har samlats in med hjälp av nio intervjuer baserat på lärare från tre olika skolor. Lärare har även observerats i syfte att samla in eventuella iakttagelser som motsäger intervjuerna, men observationerna har istället fungerat som en metod att stärka det lärarna uppfattar. Insamlad empiri har analyserats med hjälp av en fenomenografisk dataanalys som urskiljer likheter och olikheter i lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att lärare uppfattar begreppet problemlösning på två skilda sätt, som ett redovisningstillfälle eller som en komplicerad arbetsprocess. Hur lärare arbetar med problemlösning i praktiken har vi valt att dela upp i fem moment, vilka är val av problem, inledningsfas, aktivitetsfas, individanpassning och avslutningsfas. Lärarnas olika uppfattningar synliggör hur man didaktiskt kan arbeta med problemlösning, vilket kan inspirera aktiva lärare och lärarstudenter hur problemlösning kan angripas.
|
183 |
En fenomenografisk studie om hur gymnasielärare i historia uppfattar internets påverkan på undervisningen / Hur uppfattar gymnasielärare i historia att internet påverkar historieundervisningen? : En fenomenografisk undersökningWiederholm, Tomas January 2018 (has links)
I föreliggande studie undersöks hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar att internet har påverkat deras undervisning. Skolans digitalisering och tillgången till internet som ett ständigt närvarande medium är något som accelererat och på olika sätt kommit att påverka skolan och lärares yrkesutövning. Studien är gjort med en metodologisk utgångspunkt i fenomenografin, där syftet är att åskådliggöra hur lärare själva uppfattar att internet påverkar viktiga delar inom historieundervisningen. Historiedidaktiskt har lärares uppfattningar om historieundervisning tidigare undersökts, men historielärares uppfattningar om digitalisering och internets påverkan på historieundervisningen är däremot inget som tidigare beforskats i någon större omfattning. Därför kan den här studien betraktas som något av en pilotstudie på området. Tidigare forskning kring IKT och digitalisering av skolan har bland annat studerat implementering av En-till-en system och IKT, samt visat på ett gap mellan politiker och beslutsfattares intentioner med digitalisering och IKT implementering och lärares upplevelser av förändringarna. I syfte att belysa en grupp historielärares uppfattningar och fånga de variationer som framträder inom dessa, med utgångspunkt i fenomenografin har samtalsintervjuer använts för datainsamling. Frågorna har varit utformade från en semistrukturerad modell och databearbetningen har gjorts genom en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Studien visar att internet är ett fenomen som alla de intervjuade lärarna upplever sig berörda av på olika sätt i historieundervisningen, ett fenomen de har att förhålla sig till. Variationer i uppfattningar framträder, där för- och nackdelar uppfattas på olika sätt och där lärarna har skiftande uppfattningar beträffande huruvida elevers historieuppfattningar påverkas av internet. En majoritet av de intervjuade lärarna upplever också att deras användning av internet ökat markant över tid. Slutsatser som kan dras är att det finns en ambivalens i uppfattningarna av internets påverkan på historieundervisningen, vilket också är något som får visst stöd i tidigare forskning. I ett längre tidsperspektiv får digitalisering och internet som medium ännu sägas vara ett förhållandevis nytt fenomen, därför kan detta mycket väl påverka lärarnas uppfattningar kring detta. Jag anser därför att det finns ett intresse för forskningen att fortsätta att studera hur digitalisering och internet uppfattas i skolan och hur dessa fenomen påverkar skolan och skolans verksamhet, inte minst historieundervisningen.
|
184 |
Vilka faktorer påverkar mellanstadieelever vid val av moderna språk?Redgers, Carita, Portada Alonso, Margarita January 2016 (has links)
This first part of this study examines four sixth grade classes in two municipalities in Sweden. The purpose of the study was to find out which factors influence students in the choice of a foreign language at two schools. A survey was developed and questionnaires were handed out to four classes, with a total of eighty students. Responses were collected and analyzed. The method we used was qualitative. The second part of this study involved the completion of interviews with ten pupils, four teachers and two principals. The purpose of these interviews was to obtain more awareness of the factors which influence students’ decision making about foreign language studies. Furthermore, the process of how students were informed by the schools regarding the choice of foreign languages was examined. It became evident that during the fifth grade, students make a choice between French, Spanish, German and Swedish/English. Foreign language teaching and learning begins in the sixth grade. The results show that students are motivated by several factors in their choice of a foreign language. A main inspirations factor is the desire to incorporate and use the language of their choice in real life, for example through traveling. In addition to this factor, students also mentioned the use of the language in studies, as well as in a future career as influential in their choice. Finally, communication with native speakers of the target language showed to be of importance for students, when choosing which language to study during the sixth grade of elementary school. Students' opinions on language learning include not only the immediate classroom environment, but also show ambition and positive thinking though the desire to bring the outside world into their education.
|
185 |
ORGANISATIONSKULTUR UR ETT LEDARPERSPEKTIV. : - En studie om hur ledare uppfattar kulturen på sitt företag.Saveman, Linn, Säfsten, Nina January 2017 (has links)
Organisationskultur är ett komplext begrepp av stor betydelse för hur en organisation fungerar. I dagens samhälle är förändringstakten i organisationer hög. Vid en organisationsförändring har kulturen en stor inverkan på utfallet av implementeringen av förändringen. Denna kvalitativa uppsats är skriven på uppdrag av ett företag inom bygg- och installationsbranschen som nyligen genomgått en organisationsförändring, där den gamla kulturen påverkar organisationen och medarbetares tankesätt.Genomförda intervjuer med ledare på olika nivåer inom företaget syftade till att belysa deras uppfattningar om kulturen på företaget. Studien har visat att kommunikation och ledarskap har stor påverkan på företagskulturen. Det framkom även att det är viktigt för ledare att värna om och involvera sina medarbetare, samt att hur man väljer att kommunicera sitt budskap har betydelse för hur det tas emot. Idéer och tankar lyfts i uppsatsen för ett framtida arbete med företagskultur.
|
186 |
För vilt : En studie av förskollärares uppfattningar av den vilda lekenVingmyr, Ellenore January 2017 (has links)
Detta arbete belyser förskollärares perspektiv på vild lek i förskolans miljö med barn mellan tre till fem år. Arbetet genomfördes genom intervjuer och synliggör fem verksamma förskollärares attityder, uppfattningar och erfarenheter kring den vilda leken. Även förskollärarnas metoder för bemötande av vild lek diskuteras. Utifrån denna studie kan det utläsas att den vilda leken är ett laddat ämne och att perspektivet på den vilda leken är kopplat till de attityder, erfarenheter och uppfattningar som förskollärare har av den vilda leken. Samtliga förskollärare menar att den vilda leken har sitt ursprung i en bearbetning av erfarenheter och intryck där dessa främst kommer ifrån den populärkultur som barn möter genom tv, film och spel. Dock uttrycker flera av förskollärarna att de inte är insatta i barns kultur vilket kan påverka till en krock i bemötandet av barns vilda lekar. Utifrån förskollärarnas svar kan det tolkas att den vilda leken har sina orsaker i ökade barngrupper och en förändring i miljön i förskolans lokaler. Rummen för vild lek inomhus har blivit färre och med många barn på liten yta riskerar leken att te sig som okontrollerbar och vild. Den vilda leken på förskolan har fått sin plats utomhus för där finns mer yta för barn att röra sig på. Utifrån förskollärarnas erfarenheter av de vilda lekarna stoppas leken om den bedöms som destruktiv för barnen. Dock är inte ett förbud av vilda ämnen att föredra utan istället kan ämnena bemötas genom ett medvetet vuxet deltagande eller stöd i leken, men även genom andra uttrycksmedel som skapande eller berättande. Förskollärarna är överens om att den vilda leken bör få en plats på förskolan utifrån aspekter som bearbetning av känslor, barns rörelsebehov och dess möjlighet till ökad kommunikation, men hur de ger den vilda leken plats bemöts genom olika strategier.
|
187 |
Barns läs- och skrivlärande : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningarBrunke, Caroline, Nilsson, Petra January 2016 (has links)
Att kunna läsa och skriva är betydelsefullt ur både ett samhälls- och individperspektiv där individens läs- och skrivförmåga kan möjliggöra en förändring av individens livsvillkor i samhället. Eftersom läsning och skrivning är viktigt att möta redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll och har betydelse för barns lärande och utveckling inom detta. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva kvalitativa skillnader och likheter i variationer av pedagogers uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Utifrån detta är vår forskningsfråga, vilka faktorer uppfattar pedagogerna skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan? För att få svar på vilka dessa uppfattningar är har vi inspirerats av en fenomenografisk ansats, där vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Resultatet i studien visar att pedagogerna har varierande uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan. Betydelsen av material, betydelsen av pedagogens roll och betydelsen av förskolans struktur är de faktorer som pedagogerna uppfattar skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Resultatet visar samtidigt att pedagogerna belyser olika aspekter inom dessa faktorer. Pedagogerna uppfattar förskolans material som betydelsefullt och menar att materialet ska finnas framme och tillgängligt för barnen. En uppfattning är att mängden material som finns tillgängligt på förskolan inte är så betydelsefullt och framhäver istället pedagogens roll som det som har mest betydelse. Resultatet visar vidare att pedagoger ska ta vara på barns spontana initiativ, intressen och erfarenheter och även att pedagoger ska erbjuda andra möjligheter för barnen än vad hemmiljön kan erbjuda. Rummens utformning och barngruppens storlek har betydelse, då detta försvårar möjligheten till ostörda lästillfällen där pedagogerna kan tillgodose varje barns möjlighet till läs- och skrivlärande och utveckling.
|
188 |
”Högläsning en lugn stund med fokus på språkutveckling” : En studie om förskollärares uppfattningar om och arbete med högläsning / “Reading aloud for a quiet moment with a focus on language development” : A study about preschool teachers beleifs about and work with reading aloudLarsson, Sandra January 2021 (has links)
This study examines the preschool teachers’ perceptions about reading aloud and its significance. The method I used is interviews with six legitimized preschool teachers that were interviewed private and the material has been analyzed with qualitative content analysis. In the result the importance of reading aloud to develop the child’s speech emerges. The educators in this study describes important aspects that concern the organization of reading aloud in the activities so that children receive the stimulus required for good and developing reading times. The result of the study shows that educators working with a speech developing way when reading aloud occur, where the educators emphasizes the importance of communication and reflect together. The educators express that vocal pitch and body language is an important part for the children to gain an understanding of the book´s content in an exciting and stimulating way. Everyone mentions that the physical book today can be supplemented with the tablet and the app “polyglutt”. The educators are positive about “polyglutt” and they believe that it both facilitates and enhances the experience in reading aloud situations.
|
189 |
”Det är inte bara att vårda utan också att lära” : En fenomenografisk studie om förskolepedagogers barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssättNäslund, Freja January 2019 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattningar av barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt. Barnsyn och uppfattningar är ett komplext begrepp som behöver studeras vidare för att kunna generera medvetenhet och insikter över hur synen på barn och dess uppfattningar faktiskt påverkar barns villkor i förskolan. Studiens forskningsansats har därav varit fenomenografi som fokuserar på uppfattningar. Studiens har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer på två skilda förskolor. Resultatet synliggör att barn har behov av vägledning genom uttänkt syfte, pedagogers närvaro och barns ålder. Genom vuxnas ansvar kan barns välbefinnande säkerhetsställas men barngruppens storlek och personlig kompetens är väsentliga faktorer för hur det praktiskt fungerar. Barn motiveras till självständighet och självkänsla av pedagoger för barns framtida vägnar. Pedagogers förhållningssätt karaktäriseras av bemötande, respekt och trygghet. Pedagoger behöver bemöta barn situationsbundet och personbundet där pedagogers dagsform kan påverka. Pedagogers förhållningssätt behöver präglas av respekt utifrån relationer, tillsägelser, regler och värdegrund. I sin yrkesprofession så behöver pedagoger vara trygga så att de kan besluta åt barn, tillsammans med barn, veta när och varför de säger nej. Diskussionen karaktäriseras av tidigare forskning om barnsyn och resultatet där barns behov synliggör barns förmåga, hänsynstagande, barns rätt och barn i beroendeställning. Vidare diskuteras pedagogers förhållningssätt gentemot barn utifrån en framtidsvision, som kontextberoende och ansvar.
|
190 |
Sjuksköterskors uppfattningar kring antibiotikabehandling och antibiotikaresistensRickardsson, Emma, Ståhlbrand, Cazandra January 2020 (has links)
Antibiotika är en viktig komponent inom modern medicin, och har utvecklats sedan 1940-talet. Sedan cirka 30 år tillbaka har inga nya antibiotika kommit ut på marknaden, samtidigt som antibiotikaresistensen fortsätter att öka i samhället och har snabbt blivit ett stort hot mot människors hälsa. Sjuksköterskan är en viktig del i arbetet med att minska spridningen och utvecklingen av resistensproblematiken. Denna studie syftar till att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om antibiotikabehandling och antibiotikaresistens. Studien är en litteraturöversikt med innehållsanalys, där sex vetenskapliga artiklar har utgjort underlag till denna rapport, databasen Cinahl användes för att välja artiklarna till studien. Studien visar på ett antal upplevda problemområden inom antibiotikabehandlingar och antibiotikaresistens. Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna är följande: kunskap och utbildning, kommunikation och trygghet i arbetet. Metoden diskuteras utifrån vilka artiklar som använts, hur de tagits fram och hur författarna kom fram till det valda syftet. Resultatet av litteraturöversikten diskuteras utifrån bakgrunden och annan forskning. Fynden från resultatet som diskuteras här är kunskapens betydelse, samverkans betydelse och antibiotikaresistens som växande problem.
|
Page generated in 0.0514 seconds