Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen. Denna upplevelse har varit utgångspunkten för min studie. För att kunna genomföra undersökningen har jag genomfört öppna intervjuer. Jag har intervjuat rektorn, två pedagoger en manlig och en kvinnlig samt att jag valt att intervjua sex elever från olika år och klasser jag har även där haft en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Jag har sedan kopplat samman min undersökning med John Deweys teorier om erfarenheter och lärande. Min undersökning visar att samtliga av informanterna är positivt inställda till erfarenhetsbaserat lärande i skolan. I resultatet av undersökningen jämförs de svar jag får av pedagogerna med de svar jag får av eleverna. Det som framkommer är att såväl lärare som elever är väldigt positivt inställda till denna form av undervisning. Båda parter tycker att kunskapen når fram till fler elever samt att den befästs djupare liksom Dewey skrivit om.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend. Organisatoriskt kan den entreprenöriella och dialogiska skolan beskrivas vara raka motsatsen till den monologiska högskolekultur som betonar dels strikt ämnesindelning och yttre kontroll. Med vår studie vill vi komma runt denna problematik. Vidare bygger vår studie på ett kvalitativt förhållningssätt. Via deltagare i SORIS vill vi belysa upplevelser som varit i samband med detta projekt. För att få tillgång till deltagarnas tankar, åsikter hade vi med dem intervjuer, samt fick vi tillgång till studenters reflektioner via PM som var en del av deras undervisningsinnehåll. Där av framkom material som är empiriskt för studien. De teorier vi behandlar i förhållande till empirisk data bygger på vad författare beskriver i litteratur som böcker och tidigare studier samt artiklar. Gruppen Gottfrids Lada menade att det var en toppenupplevelse att få göra något praktiskt. Att vara ute och intervjua företag och träffa inspirerande människor. Likaså när deltagare gjorde event på stan så tyckte de det var ett kul initiativ att marknadsföra deras företag. En annan sak som deltagare i Växjö Ung Kompetens uppskattat av entreprenöriella projekt som detta är nya kontakter och att stärkta band inom gruppen skapats.  Att det finns många positiva följdeffekter av entreprenöriella projekt. Studenter har kommit i kontakt med organisationer som de inte ens visste fanns innan. Att plantera ett möjlighetstänk är av väldigt stort värde, vilket projektet gett. Trots vissa frustrationer i processen såg studenter efter projektet med distans på allt som hänt. De menade på att detta är ett bra projekt, som ger riktig erfarenhet vilket är något att sätta på CV:et. När rätt personer hamnar på rätt plats och förstår potentialen i deras möjligheter kan mycket hända under ett sådant här projekt. Att ett företag skulle startas av studenterna var ett exempel på att mycket mer än vad som förväntas kan hända.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur en skolas modell av upplevelsebaserat lärande var utformat och om det kunde främja språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Vi arbetade fram tre frågeställningar: Vad menar lärarna är de grundläggande beståndsdelarna i upplevelsebaserat lärande? På vilket sätt menar lärarna att upplevelsebaserat lärande gynnar språkutvecklingen för andraspråkselever? samt vad upplever lärarna vara den största skillnaden för elevernas lärande av att arbeta med upplevelsebaserat lärande? Vi märkte snabbt att upplevelsebaserat lärande var ett outforskat område. Vi fick därför fokusera på studier kring andraspråkselever och språkutveckling då vi inte kunde hitta studier gjorda på upplevelsebaserat lärande. Vår ambition var att kunna dra paralleller mellan dessa studier till upplevelsebaserat lärande. Resultatet är baserat på en empirisk undersökning, där vi genomfört ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det insamlade materialet från undersökningen har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen. Genom observationer och intervjuer framkom det att modellen av upplevelsebaserat lärande har en tydlig struktur, grundad på tre byggstenar: förarbete, upplevelse och efterarbete. I resultatet framkom även elevernas möjlighet till att utveckla begrepp och ett ämnesspecifikt språk som viktigt. Detta framhöll lärarna som främjande för elevers språkutveckling, andraspråkselever i synnerhet.

Av de erfarenheter vi har från förskolan har vi båda känt att upplevelsebaserat lärande inte alls har den centrala roll i verksamheten som vi anser att den borde ha. Därför är syftet med examensarbetet att vinna mer kunskap om ämnet dels för vårt eget framtida arbetssätt men även för andra att kunna ta del av. Vi anser också att utbudet på forskning om upplevelsebaserat lärande är magert, och hoppas att kunna inspirera till mer forskning. Då upplevelsebaserat lärande har under utbildningen varit ett brinnande ämne för oss har vi lagt framförallt tre teorier i minnet, och därför har dessa fallit naturligt in i vårt examensarbete. Dessa är learning by doing, den proximala utvecklingszonen samt det sociokulturella perspektivet. Vi använder oss av metoder som förberedande läsning och dokumentation i form av filminspelning med syfte att lägga en så optimal grund som möjligt för arbetets fortsatta gång. Miniäventyret är den centrala aktiviteten där vi testar våra hittills vunna erfarenheter och kunskaper, den bidrar även en stor del till analysen. För att testa ytterligare av våra kunskaper utförde vi intervjumetoden stimulated recall. Vi har tagit reda på vad upplevelsebaserat lärande är, det vill säga ett lärande som sker i reflektion av upplevelser och erfarenheter. Lärandet är personligt och främjas av lust och nyfikenhet. Strukturen av ett utvecklingsarbete börjar med en problemformulering, förankras i planering och genomförande samt avrundas i reflektion med hjälp av dokumentation. En viktig grund är relevant forskning.

Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.

<p>Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. Resultaten visar att både lärare och elever var väl förberedda inför besöket och att erfarenheter från utställningen har använts i klassrumsundervisningen efter besöket. Resultaten visar att lärare använder sig av utställningen på olika sätt och en viss koppling kan göras till lärarnas syn på lärande. Lärarna anser också att utställningens fysiska miljö är en resurs som kan ge eleverna möjlighet att uppleva och upptäcka kunskap som inte kan skapas i klassrummet, men att både utställningsutbudet och organisatoriska svårigheter minskar antalet utställningsbesök.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt händelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant.</p><p>Frågeställningarna i detta arbete är:</p><p>-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom utlandsstyrkan?</p><p>-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09?</p><p>Tillvägagångssättet för att nå ett svar på dessa frågor är en deskriptiv avhandling beträffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas både delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och erfarenheter från utlandsstyrkan utifrån ett UBL perspektiv.</p><p> Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillämpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgränsningar. Tillämpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 är dock att se som begränsad. Det framkommer däremot alternativa sätt att tolka tillämpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv.</p> / <p>During the basic officers training of class YOP 06/09 there has been discussions about however the education is far to theoretically orientated in order to be able of providing the Swedish Armed Forces (SAF) with officers who’s capable to serve and control the different situations the profession might put the officer through.</p><p> The scientific problem that this thesis originates from is that in spite of the fact that the profession is practically oriented, the basic training has become more academically. Apprehensions with this are that the education might not be suitable for all the different cadets who most likely have different types of learning styles.</p><p> The purpose with this thesis is through comparison with experiences from units deployed abroad examining the relevance of the leadership education during the basic officers training.</p><p>-          Is experiential learning applied in units of the Swedish Armed Forces deployed abroad?</p><p>-          Is experiential learning applied in the leadership education during the basic officers training, class 06/09?</p><p>The result shows that experiential learning is applied in SAF deployed abroad. It also shows that experiential learning has a limited presence in the basic officers training. But depending on witch time perspective that is used the presence can be adjusted.  The method that is used during the education is relevant in terms of preparation in the long term but in the short term it might seem that the education is a bit ineffective.</p><p>The author of this thesis is a third year, senior, student at the Military Academy in Halmstad.</p>

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. Resultaten visar att både lärare och elever var väl förberedda inför besöket och att erfarenheter från utställningen har använts i klassrumsundervisningen efter besöket. Resultaten visar att lärare använder sig av utställningen på olika sätt och en viss koppling kan göras till lärarnas syn på lärande. Lärarna anser också att utställningens fysiska miljö är en resurs som kan ge eleverna möjlighet att uppleva och upptäcka kunskap som inte kan skapas i klassrummet, men att både utställningsutbudet och organisatoriska svårigheter minskar antalet utställningsbesök.

Syftet med denna uppsats är att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt händelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant. Frågeställningarna i detta arbete är: -          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom utlandsstyrkan? -          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09? Tillvägagångssättet för att nå ett svar på dessa frågor är en deskriptiv avhandling beträffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas både delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och erfarenheter från utlandsstyrkan utifrån ett UBL perspektiv.  Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillämpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgränsningar. Tillämpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 är dock att se som begränsad. Det framkommer däremot alternativa sätt att tolka tillämpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv. / During the basic officers training of class YOP 06/09 there has been discussions about however the education is far to theoretically orientated in order to be able of providing the Swedish Armed Forces (SAF) with officers who’s capable to serve and control the different situations the profession might put the officer through.  The scientific problem that this thesis originates from is that in spite of the fact that the profession is practically oriented, the basic training has become more academically. Apprehensions with this are that the education might not be suitable for all the different cadets who most likely have different types of learning styles.  The purpose with this thesis is through comparison with experiences from units deployed abroad examining the relevance of the leadership education during the basic officers training. -          Is experiential learning applied in units of the Swedish Armed Forces deployed abroad? -          Is experiential learning applied in the leadership education during the basic officers training, class 06/09? The result shows that experiential learning is applied in SAF deployed abroad. It also shows that experiential learning has a limited presence in the basic officers training. But depending on witch time perspective that is used the presence can be adjusted.  The method that is used during the education is relevant in terms of preparation in the long term but in the short term it might seem that the education is a bit ineffective. The author of this thesis is a third year, senior, student at the Military Academy in Halmstad.