This thesis deals with The Royal Mint and it's online strategy. Using web analytics tools and usability testing it analyzes a current state of website and e-shop of the company. From the obtained figures about visits of the website, keywords, conversion rate, traffic sources and others, the customers' behavior is analyzed and subsequent conversion rate and user friendliness-raising measures are evaluated. The thesis summarizes recommendations resulting from the carried analyses in order to increase the online sales, bring new customers online and increase the loyalty of the existing ones.

The following thesis aims to account for and describe the variations of perceptions that public librarians have regarding user-friendliness of the classification systems that are used in Swedish public libraries. How user-friendliness and the classification systems are perceived are examined to understand how the librarians might connect these two together.  The thesis is based on the qualitive research methodology of phenomenography which is a method used in order to create an understanding of the variations of perceptions of a phenomenon. The phenomenographic method is applied by using qualitative interviews. For this study eight public librarians in the Stockholm region have been interviewed. The interviews were conducted in a phenomenographic manner and were set out to be a dialogue between the interviewer and the interviewee. All the libraries in the study are currently working in the SAB classification system. The study shows that there are a variation of different perceptions of user-friendliness and the classification systems. One perception that is found is that SAB is not user-friendly because of the lack of logic within the system and it is a common impression that users find the system confusing. A perception also states that SAB is “a dead system”, referring to the fact that SAB no longer is updated. The perception means that in time, SAB will not be a useable system. Another perception contradicts the first one and says that SAB is a system that users usually understand to a certain degree. The users have the capability to operate within the system to find literature they seek but as they submerge deeper into the systems hierarchy most users usually get confused. Another perception is that the connection between user-friendliness and classification systems is not of importance. This perception proclaims that user-friendliness can be achieved by working with signage and shelf placement instead. The study also shows that there is a gap between how the librarians perceive the classification systems and how they imagine their users perceiving them. This is shown in the lack of dialogue between users and librarians. A common perception among the librarians is that they have what they call a “home blindness” concerning the classification systems. This statement is made referring to the fact that librarians work within these systems day by day and easily forgets to reflect on the difficulties that a first-time user might face as they try to understand the systems.

I ett projektarbete i en ingenjörsutbildning används olika metoder och verktyg, för att planera och strukturera arbetet. En möjlighet är att använda fysiska projekttavlor. Det finns även interaktiva smartskärmar med uppkoppling till internet, som möjliggör arbete på distans. Detta arbete fokuserar på smartskärmen Samsung Flip 2, och undersöker om det går att använda den för projektarbeten i ingenjörsutbildningar. Projektet inleds med en förstudie, vars fokus är på whiteboardtavlor, planeringstavlor och interaktiva skärmar. Vidare utförs opinionsundersökningar med två olika studentgrupper. Med hjälp av de svar som erhållits, identifieras de funktioner som anses viktiga när projekttavlor används i utbildningen. Dessutom för- och nackdelar vägs för olika typer projekttavlor. En önskebild av en projekttavla, som är en samling av önskade egenskaper, tas fram baserad på förstudien och opinionsundersökningarna. Sedan testas mjukvaruverktygen Lucidchart, Notion, Trello och Jira i samband med smartskärmen Samsung Flip 2, för att se om det går att uppnå önskebilden. Resultaten av testningen används sedan för att utvärdera Samsung Flip 2. Det visar sig att den inte är en lämplig ersättning för en fysisk whiteboardtavla i projektarbeten. Utvärdering av andra smarskärmar och andra mjukvaruverktyg kan ge andra resultat. / In a project in an engineering education, different methods and tools are used, to plan and structure the work. One possibility is to use physical project boards. Another alternative is using an interactive smart-screen with access to the internet, which gives the opportunity to work remotely. This work focuses on the smart-screen Samsung Flip 2, and examines if it is possible to use it for projects in an engineering education. The project is initiated with a pre-study, where the focus is on whiteboards, project boards and interactive screens. Further on opinion polls are executed with two different student-groups. The answers help identify which functions that are important when project boards are used within the education, as well as pros and cons for different types of project boards. An ideal-picture of a project board, which is a collection of desired functionalities, is made based on the pre-study and opinion polls. After that the softwares Lucidchart, Notion, Trello and Jira are tested in combination with the smart-screen Samsung Flip 2, to see if it can fulfil the ideal-picture. The result from the tests is used to evaluate Samsung Flip 2. The evaluation shows that Samsung Flip 2 is not a suitable replacement for a physical whiteboard. Evaluations on other smart-boards and other softwares may yield a different result.

Organizations have been changing their IT structure due to several reasons such as merger of two companies, acquisition of one company by another or IT consolidation within a company. IT policies are one of the areas which get redefined during such changes. However the lack of test facilities, time, funds, or human resources and expertise for change assessment of reengineering IT infrastructure such as integration of independently working systems or switching from on premises IT resources to cloud based IT resources, can be left unassessed. The absence of forthcoming changes' assessment can cause trouble at many levels of any organization, depending on which business operation is affected. Since every employee with a workstation is an end user, it is safe to say that end users or employees are the target of those unforeseen impacts. This situation can be handled by a working process which is able to adapt the changes made to IT systems security. This thesis presents a process that highlights post change issues and can help organizations to adapt to the changes in the environment and minimizes highlighted issues hence called Adaptable Information and Data Security Process. A system or entity is adaptable if it can adapt to changes. The results of this research are derived by putting the proposed process in use to calculate monetary and time loss in any project using different variables. Those results can encourage and support middle management to propose investment in user training and local support staff when presenting their case to upper management. Our results show the loss of 0.24% of a 200,000 kroner project to be completed in 44 weeks due to lack of adequate training of technical staff and users training to use IT systems. Another dimension of loss is calculated to show 4.2 hour of time loss on top of monetary loss given a total of 44 weeks of project period. The proposal suggests that the calculations of those loses can help management invest the time and money on users’ training and onsite technical support which will result in less investment and long lasting results as oppose to conventional approach that is lack of users training and off shore support that may reduce expenses in short term but causes significant long term losses. / Organisationer har förändra sin IT-struktur på grund av flera skäl, såsom sammanslagning av två företag, förvärv av ett företag med en annan eller ITkonsolidering inom ett företag. IT-politik är ett av de områden som får omdefinieras under sådana förändringar. Dock är det faktum att dessa omedelbara förändringar kommer att medföra en massa problem som ofta förbises eller det är oförutsedd eftersom den fulla effekten av förändring inte kunde bedömas. Dessa oförutsedda konsekvenser kan orsaka problem på många organisationsnivåer beroende på vilken affärsverksamhet påverkas. Eftersom varje anställd på en arbetsstation är en slutanvändare eller anställd, är det säkert att säga att slutanvändare eller anställda är föremål för dessa oförutsedda konsekvenser. Denna situation kan hanteras genom en arbetsprocess som är i stånd att anpassa de ändringar som gjorts till IT-system säkerhet. Avhandlingen presenterar en process som lyfter fram förändringsproblem och kan hjälpa organisationer att anpassa sig till förändringarna i miljön och minimerar markerade problem, så kallade anpassningsbar informationsoch datasäkerhetsprocess. Ett system eller en enhet är anpassningsbar om den kan anpassa sig till förändringar. Resultaten av denna forskning är härledda genom att den föreslagna processen används för att beräkna monetär och tidsförlust i något projekt med olika variabler. Dessa resultat kan uppmuntra och stödja mellanhantering för att föreslå investeringar i användarutbildning och lokal supportpersonal när de presenterar sitt ärende för den överordnade ledningen. Våra resultat visar förlusten på 0,24% av ett projekt på 200 000 kronor som ska slutföras på 44 veckor på grund av brist på adekvat utbildning av teknisk personal och användarutbildning för att använda IT-system. En annan dimension av förlust beräknas visa 4.2 timme tidsförlust ovanpå monetär förlust med totalt 44 veckor projektperiod. Vårt förslag tyder på att beräkningarna av de som förlorar kan hjälpa ledningen att investera i tid och pengar på användarutbildning och teknisk support på plats, vilket kommer att leda till mindre investeringar och långvariga resultat som motsätter sig konventionellt tillvägagångssätt som bristen på utbildning av användare Landsstöd som kan minska kostnaderna på kort sikt men orsakar betydande långsiktiga förluster.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka vad som påverkar kundernas uppfattning av servicekvalitet vid införandet av ett affärssystem hos fallföretaget Askk AB. Genom intervjuer med fallföretagets kunder har studien identifierat flera faktorer som bidrar till kundernas upplevelse av servicekvaliteten. Kunderna uppskattade konsulternas proaktiva och engagerade tillvägagångssätt, snabba och effektiva kommunikation, samt deras lösningsorienterade inställning och tillgänglighet. Dessa faktorer bidrog till att skapa en positiv upplevelse av servicekvaliteten, tillsammans med systemets tillförlitlighet och användarvänlighet.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

Överföring eller mottagande av datorfiler är en syssla som de flesta av oss ägnar ossåt regelbundet i ett eller annat sammanhang, oavsett om det sker privat eller om detär arbetsrelaterat. File Transfer Protocol (FTP) är ett protokoll för just detta ändamålsom lanserades under tiden då persondatorer hade blivit allt vanligare i hemmetoch på arbetsplatsen. Sedan dess har flera andra protokoll introducerats och i dagslägetfinns det flertalet valmöjligheter tillgängliga, alla med sina unika såväl som gemensammaegenskaper. Simple Mail Transfer Protocol (SMTP) kompletterad medMIME-standarden är ett populärt alternativ till de renodlade filöverföringsprotokollenpå grund av användarnas bekantskap och tidigare erfarenheter med e-posttjänster.Att skicka och ta emot filer via e-post innebär dock vissa begränsningar samt att vissasäkerhetsaspekter måste tas i beaktande, i synnerhet för företagsanvändare som dagin och dag ut måste hantera känslig data. I denna uppsats har tre olika filöverföringsprotokoll(SFTP, SMTP och HTTP) utvärderats ur ett användarvänlighetsperspektivsåväl som ett säkerhetsperspektiv. Resultatet indikerar att HTTP(S) tillsammans meduttökningen WebDAV kan anses vara ett lämpligt alternativ för organisationer somsamtidigt är enkelt att använda. De övriga protokollen, SMTP och SFTP, har ocksåsina användningsområden där SFTP verkar vara mer tilltalande för avanceradeanvändare och där SMTP förblir ett gångbart alternativ för privat bruk av mindreavancerade användare under vissa förutsättningar. / Transferring and receiving computer files are something most of us do on a regularbasis whether it is for private purposes or if it is work related. FTP is a protocolused for this very purpose which was launched during a time when personal computerswere growing increasingly popular in both home and workplace environments.Since then, more protocols have been introduced and today there are a number ofoptions available bringing new and common features alike to the market. The SMTPprotocol, extended with the MIME standard, is currently a widely used alternative tothe pure file transfer protocols due to the user familiarity and past experiences withthese mail services. Sending and receiving files through e-mail does however implysome limitations together with the fact that some security aspects need to be takeninto consideration, particularly for company users handling sensitive data. In thisthesis, three different file transfer protocols (SMTP, SFTP and HTTP) have all beenevaluated in account of their user friendliness as well as their security features. Theresults indicate that HTTP(S) combined with the WebDAV extension can be considereda viable alternative for organizations due to its user friendliness and security.The remaining protocols, SMTP and SFTP, also have their uses where SFTP wouldseem to be an appealing option for advanced users and where SMTP remains a passablealternative for private usage by regular users under the right conditions.

Studien undersöker betydelsen av god användarupplevelse inom streamingtjänster. För att utforska detta område ytterligare kommer syftet med studien att fokusera på hur designprinciper kan förbättra användarupplevelsen för streamingtjänster samt vilka av dessa designprinciper som bör beaktas för att förbättra användarupplevelsen bland streamingtjänster. För att samla in data genomfördes användbarhetstester på två olika streamingtjänster, där 8 olika personer fick utföra olika uppgifter på de utvalda streamingtjänsterna. Efter att testerna slutfördes ställdes några uppföljningsfrågor för att utforska vissa uppgifter ytterligare, beroende på resultatet. Alla tester spelades in med samtycke från personen som utförde testet. Resultatet av testerna noterades och analyserades senare. Data som insamlades ledde till slutsatsen att de designprinciper som utmärkte sig mest och hade störst inverkan på testpersonernas användarupplevelse var navigationsdesign, konsistens och feedback samt synlighet. Studien vänder sig till personer som arbetar inom områden såsom användargränssnittsdesign och interaktionsdesign men även till systemvetare, UX-designers, och till och med webbdesigners. Andra användare som är intresserade av användarupplevelse och användbarhet i gränssnitt, till exempel de som arbetar inom gränssnittsutveckling eller liknande områden. Denna studie initierades med att sammanställa olika teorier om varför Netflix har en sådan fördel gentemot andra streamingtjänster och varför många föredrar Netflix framför andra streamingtjänster. Vi har använt en kvalitativ metod för att samla in vår information där vi har analyserat teorin med den empiriska data vi har fått. / The study explores the importance of user experience within streaming services. To explore this area even further the purpose of the study will focus on how design principles can improve the user experience for streaming services and which of these design principles should be considered to improve the user experience among streaming services. To gather data, usability testing on two different streaming services was conducted on 8 different people where they did different tasks on the chosen streaming services. After the tests were done some follow up questions were made to explore some tasks even further, depending on the result. All the tests were recorded with the consent of the person who did the test. The result of the tests was later noted and analyzed. The data led to the conclusion that the design principles that stood out the most and had the biggest impact on the tester’s user experience was navigation design, consistency, and feedback as well as visibility. The study is aimed at people who work in the areas that are being studied by us for example, User interface designers, system scientists, UX designers and interaction designers. Also, other users that are interested in user experience and usability in interfaces, for example those who work in interface development or similar areas. This study began by compiling various theories as to why Netflix has such an advantage over other streaming services and why many people prefer Netflix over other streaming services. We have used a qualitative method for collecting our information where we have analyzed the theory with the empirical data we have received.

The education ministry has introduced a number of important curriculum forms, including Curriculum 2005 (C2005) in 1998, the National Curriculum Statement (NCS) in 2002, and most recently, the Curriculum and Assessment Policy Statements (CAPS) in 2012 in Grade 10. The latter was aimed at replacing the NCS in order to improve the quality of teaching and learning. The need for replacement was necessitated by problems that teachers experienced concerning understanding and implementing various previous curriculum policies. The literature study and theoretical framework explored scholarly contributions that are relevant to CAPS implementation. The purpose of this study is to determine teachers‟ perceptions, and identify and clarify possible barriers relating to the implementation of CAPS in Grade 10 in selected schools at Ndwedwe in Durban. For sampling purposes, rural disadvantaged schools were selected to explore the knowledge and experiences teachers hold with regard to curriculum implementation. Exploratory qualitative research design was executed with a sample of purposively selected participants which constitute one Head of Department and two teachers from each of the five different schools. Data collection was facilitated by means of interviews. The findings revealed that teachers were at first eager to welcome and accept CAPS. Furthermore, this study indicated that some challenges emerged and impeded teachers from effectively implementing CAPS. The challenges experienced relate to resource shortages, teacher training, resistance to change, class size, lack of time, professional development, workload, administrative support, monitoring and language as a barrier ( on the part of the learners). The study argues that without proper infrastructure, schools can neither hope nor manage to successfully implement CAPS. Based on the findings from literature and interviews, teachers still need immediate assistance with CAPS related matters. Recommendations are made to teachers, head of departments, principals, subject advisors, DBE and parents to aid effective implementation of CAPS. / Curriculum and Instructional Studies / M. Ed. (Curriculum Studies)

La dialyse péritonéale (DP) est une thérapie d’épuration extra-rénale qui peut se réaliser à domicile par l’entremise d’une technologie. Elle exige, du patient certaines aptitudes, (motivation et compétence) et de l’équipe de soins, une organisation particulière pour arriver à une autonomie d’exécution de l’épuration. Dans un contexte de thérapie à domicile, comme celui de la dialyse péritonéale, le niveau d’autonomie des patients ainsi que les facteurs qui y sont associés n’ont pas été examinés auparavant. C’est l’objet de cette thèse. En se fondant sur la théorie de l’autodétermination et sur une revue de la littérature, un cadre conceptuel a été développé et fait l’hypothèse que trois types de facteurs essentiels pourraient influencer l’autonomie. Il s’agit de facteurs individuels, technologiques et organisationnels. Pour tester ces hypothèses, un devis mixte séquentiel, composé de deux volets, a été réalisé. Un premier volet qualitatif - opérationnalisé par des entrevues auprès de 12 patients et de 11 infirmières - a permis, d’une part, d’explorer et de mieux définir les dimensions de l’autonomie pertinente dans le cadre de la DP; d’autre part de bonifier le développement d’un questionnaire. Après validation, ce dernier a servi à la collecte de données lors du deuxième volet quantitatif et alors a permis d’obtenir des résultats auprès d’un échantillon probabiliste (n =98), tiré de la population des dialysés péritonéaux du Québec (N=700). L’objectif de ce deuxième volet était de mesurer le degré d’autonomie des patients, d’examiner les associations entre les facteurs technologiques, organisationnels ainsi qu’individuels et les différentes dimensions de l’autonomie. Des analyses univariées et multivariées ont été réalisées à cet effet. Les résultats obtenus montrent que quatre dimensions d’autonomie sont essentielles à atteindre en dialyse à domicile. Il s’agit de l’autonomie, sur le plan clinique, technique, fonctionnel (liberté journalière) et organisationnel (indépendance par rapport à l’institution de soins). Pour ces quatre types d’autonomie, les patients ont rapporté être hautement autonomes, un résultat qui se reflète dans les scores obtenus sur une échelle de 1 à 5 : l’autonomie clinique (4,1), l’autonomie technique (4,8), l’autonomie fonctionnelle (4,1) et l’autonomie organisationnelle (4,5). Chacun de ces types d’autonomie est associé à des degrés variables aux trois facteurs du modèle conceptuel : facteurs individuels (motivation et compétence), technologique (convivialité) et organisationnels (soutien clinique, technique et familial). Plus spécifiquement, la motivation serait associée à l’autonomie fonctionnelle. La convivialité serait associée à l’autonomie clinique, alors que la myopathie pourrait la compromettre. La convivialité de la technologie et la compétence du patient contribueraient à une meilleure autonomie organisationnelle. Quant à l’autonomie sur le plan technique, tous les patients ont rapporté être hautement autonomes en ce qui concerne la manipulation de la technologie. Ce résultat s’expliquerait par une formation adéquate mise à la disposition des patients en prédialyse, par le suivi continu et par la manipulation quotidienne pendant des années d’utilisation. Bien que dans cette thèse la technologie d’application soit la dialyse péritonéale, nous retenons que lorsqu’on transfère la maîtrise d’une technologie thérapeutique à domicile pour traiter une maladie chronique, il est primordial d’organiser ce transfert de telle façon que les trois facteurs techniques (convivialité), individuels (motivation, formation et compétence), et organisationnels (soutien de l’aidant) soient mis en place pour garantir une autonomie aux quatre niveaux, technique, clinique, fonctionnel et organisationnel. / Peritoneal dialysis (PD) is a home-based therapy that purifies blood via a peritoneal membrane to treat patients with end-stage renal disease. It requires from the patient some aptitudes (competence and motivation) and from the caregivers a particular organization to foster patient autonomy. However, in the context of a home-based therapy, such as in peritoneal dialysis, autonomy is a poorly conceptualized entity and has not been specifically measured. The objective of this thesis was to identify the dimensions and the levels of the patient’s autonomy and the factors associated in the context of using peritoneal dialysis. On the basis of the Self-determination theory and a literature review, a conceptual framework was developed which assumed that three main factors could influence the autonomy: individual (motivation, competence), technological (user-friendliness), and organizational factors (different types of support). To test the assumptions supported by our framework, a mixed method design composed of two sequential phases was developed. A first qualitative phase - conducted through open-ended interviews with 12 patients and 11 nurses - was performed to explore and better define the dimensions of autonomy of the patients treated by peritoneal dialysis. The data obtained was used to enhance the development of a questionnaire, which was mailed during the second quantitative phase to a random sample of patients. This questionnaire was completed and returned by 98 patients from the population of Québec peritoneal dialysis users (N=700). The objective of this second phase was to assess the patients’ autonomy levels and to examine the relationship between the three factors (individual, technological and organizational) and the four dimensions of autonomy. Data were analysed using univariate statistics and multiple linear regression model. Our results show that four dimensions of autonomy are essential to achieve peritoneal dialysis at home : clinical autonomy (performing basic clinical tasks), technical (technical tasks), functional (daily freedom) and organizational autonomy (independence from the care centre). The patients gave higher rating for organizational autonomy (4,5 mean score on five-point Likert scale); 4,1 for clinical autonomy; 4,1 score for functional autonomy and 4,8 for technical autonomy. Each of these dimensions of autonomy was associated with one or more of three factors from the conceptual model : individual, technology and organizational factors. In some cases, the type of the peritoneal dialysis technology (manual or automated) contributed to some dimension of autonomy. More specifically, the motivation could facilitate functional autonomy. The technology user-friendliness might allow greater clinical autonomy, but a muscular disease could compromise it. The patient competence and the user-friendliness might contribute to the organizational autonomy. Finally, all the patients reported being highly autonomous on manipulating the technology. This result could be explained by adequate training during the predialysis period, continuous support and daily manipulation of the technology. Even though our results were obtained for the peritoneal dialysis application, we retain that when transferring the handling of a home therapy technology to treat a chronic disease, it is essential to coordinate the transfer so that the three factors, the user-friendliness, individual factors such as motivation and competence, and organizational factors (different types of support) are in place to ensure autonomy at the four levels, technical, clinical, functional and organizational.