<p>Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor. Därefter förs man in i något som vanligtvis brukar beskrivas som en mörk tunnel. Man upplever att man svävar utanför kroppen och kan betrakta den och andra människor i rummet ovanifrån, det går dock inte att göra sig hörd eller sedd av dem. En del nås då av insikten i att de är döda. Under det att ”själen” svävar omkring utanför kroppen kan den möta andra andar, som ibland beskrivs som skyddsänglar. Det händer att dessa andar blir kvar även efter återupplivningen och att man då kan fortsätta att se och tala med dem. Det härligaste med hela upplevelsen är dock mötet med ljusvarelsen och det märkliga ljuset. Det sker när man når slutet av tunneln där en värld av ljus öppnar sig. I denna ljusvärld kan man få återse döda anhöriga och vänner. Med dem kan man kommunicera utan att tala. Till slut möter man ljusvarelsen som omsluter själen med värme, kärlek och omtanke. Tillsammans med varelsen får man se tillbaka på sitt liv. De flesta vill stanna kvar hos ljusvarelsen eftersom det känns som om de kommit hem. Även om man svarar att man vill vara kvar blir man tillbakaskickad med förklaringen att man inte hunnit uträtta det man skulle i sitt liv, och mot sin vilja känner man då hur man sugs tillbaka ned i kroppen. Alla som har NDUer upplever inte samtliga moment. En del får bara uppleva tunnelfärden eller hur de svävar utanför kroppen. Detaljerna kan också variera beroende på hur man tolkar det man varit med om. Gemensamt för de flesta NDUarna är att de återvänder till livet med ett budskap om kärlek och en känsla av att allt liv på jorden hör ihop. Framför allt är det mötet med ljusvarelsen som givit dem nya insikter. De ändrar sitt sätt att leva och sina värderingar och de tycker att livet fått ny mening. De är också mer psykiskt friska än genomsnittet av befolkningen och de är inte rädda för döden. De värderar kunskap och kärlek högre än de gjorde tidigare och många väljer att jobba med sådant som hjälper andra människor som till exempel inom våryrken eller genom biståndsarbete.</p><p>Skeptiker inom naturvetenskaperna har försökt förklara NDUerna på olika sätt. De hävdar att det är hallucinationer som beror på läkemedel eller droger. Om döden ska anses vara ett oåterkalleligt tillstånd från vilket man inte kan återvända betyder det att alla de som haft en NDU inte varit döda på riktigt, utan bara nära döden och medvetslösa. Det skulle kunna förklara varför de ändå uppfattar vad vårdpersonalen gör under återupplivningsförsöken. En annan förklaring till upplevelsen är att det skulle kunna vara hjärnans försvarsmekanism när man dör, för att man ska tro att man fortsätter att existera efter döden. Att smärtan avtar i början av NDUn kan bero på att kroppen själv kan producera smärtstillande endorfiner. Att ha en hög halt endorfiner i kroppen skapar också en känsla av frid och lycka. Andra delar av upplevelsen kan bero på syrebrist och det överskott av koldioxid som då bildas. Vissa av NDUns moment går också att uppnå genom meditation eller med hjälp av läkemedel eller narkotika. Melvin Morse kom i sin forskning fram till att man inte kan skylla NDUerna på droger eller läkemedel. Forskare har kommit fram till att NDUerna uppstår i högra tinninggloben. När det stimuleras via elektroder kan patienten få ut-ur-kroppenupplevelser, se vita gestalter och så vidare. Det är bara ljuset och ljusvarelsen som aldrig uppenbarar sig. Den delen av NDUn är fortfarande ett mysterium. Eftersom ingen som verkligen dött har kunnat återvända är det omöjligt att bevisa att det finns ett liv efter döden. Det vi kan konstatera är att NDUn förändrar upplevaren till det bättre. De får en positivare syn på sina medmänniskor, naturen osv. och när det gäller den religiösa biten får de ofta en önskan om en universell religion för hela mänskligheten. Jag tycker att det stora värdet med NDUerna är dessa positiva förändringar hos människorna och jag tror att deras vittnesbörd kan lära oss att vidga vårt synsätt och att ta vara på livet här och nu.</p>

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.

No description available.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor. Därefter förs man in i något som vanligtvis brukar beskrivas som en mörk tunnel. Man upplever att man svävar utanför kroppen och kan betrakta den och andra människor i rummet ovanifrån, det går dock inte att göra sig hörd eller sedd av dem. En del nås då av insikten i att de är döda. Under det att ”själen” svävar omkring utanför kroppen kan den möta andra andar, som ibland beskrivs som skyddsänglar. Det händer att dessa andar blir kvar även efter återupplivningen och att man då kan fortsätta att se och tala med dem. Det härligaste med hela upplevelsen är dock mötet med ljusvarelsen och det märkliga ljuset. Det sker när man når slutet av tunneln där en värld av ljus öppnar sig. I denna ljusvärld kan man få återse döda anhöriga och vänner. Med dem kan man kommunicera utan att tala. Till slut möter man ljusvarelsen som omsluter själen med värme, kärlek och omtanke. Tillsammans med varelsen får man se tillbaka på sitt liv. De flesta vill stanna kvar hos ljusvarelsen eftersom det känns som om de kommit hem. Även om man svarar att man vill vara kvar blir man tillbakaskickad med förklaringen att man inte hunnit uträtta det man skulle i sitt liv, och mot sin vilja känner man då hur man sugs tillbaka ned i kroppen. Alla som har NDUer upplever inte samtliga moment. En del får bara uppleva tunnelfärden eller hur de svävar utanför kroppen. Detaljerna kan också variera beroende på hur man tolkar det man varit med om. Gemensamt för de flesta NDUarna är att de återvänder till livet med ett budskap om kärlek och en känsla av att allt liv på jorden hör ihop. Framför allt är det mötet med ljusvarelsen som givit dem nya insikter. De ändrar sitt sätt att leva och sina värderingar och de tycker att livet fått ny mening. De är också mer psykiskt friska än genomsnittet av befolkningen och de är inte rädda för döden. De värderar kunskap och kärlek högre än de gjorde tidigare och många väljer att jobba med sådant som hjälper andra människor som till exempel inom våryrken eller genom biståndsarbete. Skeptiker inom naturvetenskaperna har försökt förklara NDUerna på olika sätt. De hävdar att det är hallucinationer som beror på läkemedel eller droger. Om döden ska anses vara ett oåterkalleligt tillstånd från vilket man inte kan återvända betyder det att alla de som haft en NDU inte varit döda på riktigt, utan bara nära döden och medvetslösa. Det skulle kunna förklara varför de ändå uppfattar vad vårdpersonalen gör under återupplivningsförsöken. En annan förklaring till upplevelsen är att det skulle kunna vara hjärnans försvarsmekanism när man dör, för att man ska tro att man fortsätter att existera efter döden. Att smärtan avtar i början av NDUn kan bero på att kroppen själv kan producera smärtstillande endorfiner. Att ha en hög halt endorfiner i kroppen skapar också en känsla av frid och lycka. Andra delar av upplevelsen kan bero på syrebrist och det överskott av koldioxid som då bildas. Vissa av NDUns moment går också att uppnå genom meditation eller med hjälp av läkemedel eller narkotika. Melvin Morse kom i sin forskning fram till att man inte kan skylla NDUerna på droger eller läkemedel. Forskare har kommit fram till att NDUerna uppstår i högra tinninggloben. När det stimuleras via elektroder kan patienten få ut-ur-kroppenupplevelser, se vita gestalter och så vidare. Det är bara ljuset och ljusvarelsen som aldrig uppenbarar sig. Den delen av NDUn är fortfarande ett mysterium. Eftersom ingen som verkligen dött har kunnat återvända är det omöjligt att bevisa att det finns ett liv efter döden. Det vi kan konstatera är att NDUn förändrar upplevaren till det bättre. De får en positivare syn på sina medmänniskor, naturen osv. och när det gäller den religiösa biten får de ofta en önskan om en universell religion för hela mänskligheten. Jag tycker att det stora värdet med NDUerna är dessa positiva förändringar hos människorna och jag tror att deras vittnesbörd kan lära oss att vidga vårt synsätt och att ta vara på livet här och nu.

This thesis discuss the matter of non-profit-making associations as a self regulatory technique out of a theoretical concept of power. The object for the study is the non-profit-making association Ditt Nya Hageby, which work in the neigborhood of Hageby, a suburb to Norrköping. In the study the association is placed in a contemporary postmodern social context and analyzed through semi- structured qualitative interviews, accordingly to hermeneutical method, with five active members of the association as informants. The association consists of members who lives in the neighborhood. Together with a hired organizer they realizes their own ideas in to projects which unquestionably improves the social and physical enviroment in Hageby. The author of this thesis, however argues their activities also can be looked at in a normative way concerning social order in a non-compelling sence. Thus the author means that the association, in this particular sense, could be understood theoretically by implying Michel Foucaults govermentality concept. In order to reach the final conclusion the informants experience concerning sense of community and identity in relation to Ditt Nya Hageby is analyzed. Further theoretical framework is provided by Ferdinand Tönnies concepts of gemeinschaft/gesellschaft and Jürgen Habermas civil publicity. The paper also accounts for what the authorbelieves to be the ideological/methodological basis for Ditt Nya Hageby’s activities by presenting and discussing the"from the inside out"-perspective which is recomended by John P. Kretzman&amp;John.L McKnight regarding the reconstruction, in a wider sense, of exposed neigborhoods.

“Naken in - naken ut” är en värderingsprincip som föreskrivs i aktieägaravtal. “Naken in - naken ut” används för att kvalificerade anställda i bolaget ska kunna förvärva aktier och bli delägare i bolaget till ett mycket litet belopp, samtidigt som avyttringen av aktierna sedan sker till samma belopp som förvärvet skedde för. Den enda vinst aktieägaren gör med sitt aktieförvärv är att den utdelning som sker från bolaget efter varje räkenskapsårsslut, kan beskattas mer förmånligt i inkomst av kapital än vanlig inkomstbeskattning. För att värderingsprincipen ska fungera behöver det föreskrivas flera överlåtelsebegränsningar i både bolagsordning och aktieägaravtal, för att aktiernas marknad ska göras i princip obefintlig. “Naken in - naken ut” är av den anledningen tvådelad där den ena delen av värderingsprincipen föreskriver värdet på aktierna, medan den andra delen av värderingsprincipen föreskriver aktiernas marknad. I uppsatsen fastställs vad “naken in - naken ut” är. I uppsatsen analyseras även vilka överlåtelsebegränsningar som behövs, för bolag som tillämpar “naken in - naken ut”. En relevant fråga som analyseras i uppsatsen är om aktierna i ett bolag där “naken in - naken ut” används kan få en annan värdering än den som “naken in - naken ut” föreskriver i aktieägaravtalet. Vidare är frågor av relevans om “naken in - naken ut” alltid gäller inom aktieägarkretsen och om “naken in - naken ut” gäller gentemot tredje man.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån Leader-Member exchange teorin (LMX) undersöka om relationen mellan ledare och följare påverkar hur följaren upplever ledarens ledarskapsstil. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv forskningsansats har tillämpats i denna studie. Populationen består av tio stycken följare från ett säljande svenskt företag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats genom kodning och tematisering för att sedan redovisas och analyseras i empirin utifrån de teoretiskt härledda kategorierna. Resultat och slutsats: Studien leder till en ökad förståelse för hur relationen mellan ledare och följare påverkar ledarens attributions -och ledarskapsstil. Slutsatsen säger därmed att beroende på om följaren hamnar i en in -eller ut-grupp kommer ledaren att anpassa både sin ledarskapsstil och attributionsstil vilket presenteras i en modell. Där följare som hamnar i en in-grupp upplever en transformativ ledare med en yttre attributionsstil och en följare som hamnar i ut-grupp en transaktionell ledare med en inre attributionsstil Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag består av vår vidareutvecklade modell som utvecklats genom analysen av det teoretiska samt empiriska materialet. Modellen leder till en större förståelse för hur relationen mellan ledare och följare kan påverka följarens indelning i in -eller ut-grupp samt ledarens ledarskap -och attributionsstil. Förslag till fortsatt forskning: För en mer generaliserbar slutsats hade det varit intressant om liknande studier genomförs där även ledarens perspektiv undersöks. Utöver detta såg vi indikationer på ett samband mellan följarens år inom organisationen och tillhörighet i in- eller ut-grupp vilket skulle kunna undersökas vidare. / Aim: The purpose of this study is to, based on the Leader-Member exchange theory (LMX), investigate whether the relationship between leader and follower affects how the follower experiences the leader's leadership style. Method: A qualitative method with a deductive research approach has been applied in this study. collection took place through semi-structured interviews. The empirical material was analyzed and interpreted through coding and thematization and then reported and analyzed in the empirical data based on the theoretically derived categories. Result and Conclusions: The study leads to an increased understanding of how the relationship between leader and follower affects the followers experience of the leader’s attribution and leadership style. The conclusion tells us that depending on whether the follower ends up in an in-or-out group, the leader will adapt both his leadership style and attribution style, which is presented in a model. Followers who end up in an in-group experience a transformative leader with an external attribution style. However, a follower who ends up in an out-group experience a transactional leader with an internal attribution style Contribution of the thesis: The study's contribution consists of our further developed model that has been developed through the analysis of the theoretical and empirical material. The model leads to a greater understanding of how the relationship between a leader and follower can affect the follower's distribution into in-or-out groups as well as the leader's leadership and attribution style. Suggestions for future research: It would have been interesting if similar studies were carried out where the leader's perspective is also considered. In addition to this, we saw indications of a correlation between the followers' year within the organization and belonging to an in- or out-group, which could be investigated further.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

The purpose of this thesis is to understand how social workers, working for social services in Sweden, reach out, catch up and offer co-dependent relatives to individuals with alcohol- and/or substance abuse help. Scientific research show that co-dependent people often develop a dependent relationship to their relatives with addiction, which cause feelings of shame and stigmatization. To decrease the codependency and negative emotions the relative need professional help. This paper will focus on how social workers work with reaching out to co-dependent relatives and how they offer them help. For this reason, the paper will also giveperspective on how organisations can help to improve the work with relatives to people with alcohol- and substance abuse, as well as how the social workers can use their own discretion to reach out and catch up the relatives in need of emotional support. This study is based on seven social workers experiences (in six different municipalities) of including relatives to individuals with addictions to either alcohol, substances, or gambling problems in their work and offer them help.

Trots att mottagaren är tungt viktad genom gymnasieskolans återkommande kunskapskrav visar studier hur mottagaren tenderar att förbli otydlig eller odefinierad i skolans uppgiftsinstruktioner. Syftet med denna studie är därför att erbjuda ett kunskapsbidrag om den mottagarmedvetenhet som formas inom svenskämnet, närmare bestämt inom kursen Svenska 3. Detta görs genom att studera fyra elevers konstruktion av mottagare i lika många nedtecknade hyllningstal samt den uppgiftsinstruktion som föregick dessa.  Arbetet tar avstamp i den kritisk-konstruktiva didaktiken och under studiens inledande fas närlästes uppgiften för att sedan granskas mot styrdokumenten. I studiens andra fas analyserades elevtexterna komparativt med hjälp av Labov och Waletskys modell för muntligt berättande och interpersonella markörer rörande närhet och distans med särskilt fokus på genrespecifika särdrag för manus till tal (Nyström, 2000). Avslutningsvis så studerades uppgift och elevtexter utifrån hur de placerade sig inom skrivhjulet (Berge, Evensen &amp; Thygesen, 2016), vilket fungerade som utgångspunkt för diskussionen.  Resultatet bekräftar bilden av att svenskämnet skapar en begränsad mottagarmedvetenhet, där skolsk kontext (Berge, 1988) befästs genom att elever ges möjlighet att kringgå de utmaningar som den explicite mottagaren kräver för att erkännas inom skrivhändelsen. Den explicite mottagaren framstår därmed som illusorisk då denne förblir odefinierad, oreflekterad och otydlig i uppgift och elevtexter. Mottagaranpassning måste sålunda tränas, talas om och reflekteras kring för att etableras om nedglidning (Hoel Løkensgard, 2001) ska motverkas och ett medvetet förhållningsätt till mottagaren ska utvecklas så eleverna, i linje med styrdokumenten, förbereds för livet efter skolan. / Research shows how school task recipients tend to be unclear or undefined in task construction, although the recipient is reoccurring in the knowledge requirements throughout upper secondary school. Therefore, this study aims to contribute to the knowledge about the audience awareness formed within the Swedish subject by studying students' construction of recipients in four tribute-speech scripts and the task construction related to them.  In the first part of the study, trusting critical constructive didactic theory, the task instruction was analysed under close reading before being challenged by the steering documents. In the second part, the students' texts were analysed, relying on Labov and Waletsky's model for oral narration for structure and comparison and interpersonal markers of style regarding closeness and distance focusing on genre-specific attributes (Nyström, 2000) for tribute-speech scripts. Finally, I studied the task construction and the text on how they positioned themselves within the Writing Wheel (Berge, Evensen &amp; Thygesen, 2016), which acted as a starting point for the discussion chapter.The results confirm an image of a limited audience awareness within the Swedish subject where schoolastic norms (Berge, 1988) are further established, as pupils are given opportunities to circumvent audience awareness challenges through task construction and writing actions where the explicit recipient demands to be acknowledged within the writing situation.  As a result, the recipient seems elusive and stays undefined, unreflected and unclear. Audience awareness thus needs to be trained, talked about and reflected on to be leant and counteract slippage (Hoel Løkensgard, 2001) to stay in line with the steering documents' intentions and prepare the pupils for life after school.