Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.

Studien har för avsikt att undersöka hur förskollärare beskriver sin möjlighet att utforma miljön för att kunna främja barns utveckling med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare utifrån en kvalitativ ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt perspektiv då det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de har för avsikt att utforma miljön på förskolan utifrån barns behov både individuellt och grupp. Slutsatsen som framkommit är att samspelet mellan barn, miljö och material är viktigt att ha i åtanke vid utformning av miljön för att främja barns möjligheter till utveckling utifrån barns behov. Pedagogisk dokumentation och observationer har visat sig vara bra att använda som verktyg för att kunna följa upp miljöns utformning.

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att dessa pedagoger har en bred kunskap och medvetenhet om hur en bra utformad förskolegård bör se ut för att främja barns lek, lärande och utveckling. De uttrycker båda att gården ska erbjuda en variationsrik miljö med skog och buskar där barnen kan få vara ifred och zoner för de vilda lekarna som att cykla i backen. Gården ska helt enkelt erbjuda olika zoner för att tillgodose barnens olika behov. De lyfter även fram vilka möjligheter samt hinder de har att förhålla sig till kring utformningen av deras förskolegård, varpå möjligheterna styr överlägset, enligt pedagogerna. Inspiration är nyckeln till framgång, vilket visar på att dessa pedagoger har. De har hämtat kunskap från olika sorters källor som behandlar ämnet utemiljö. De har varit ute i kommunen och presenterat sitt projekt för andra förskolor, de har gjort studiebesök på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola uppe i Kalmar och nu när de kommit en bit på vägen kring sitt projekt, har de även haft förskolor som kommit på studiebesök till deras förskola vilket enligt mig visar på ett stort engagemang och att eldsjälar verkligen finns inom förskolans värld.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna utformar och strukturera den fysiska inomhusmiljön, men även i vilken grad barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av miljön. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar på kommunal eller fristående förskola. Affordance teorin har använts som teoretiskt perspektiv eftersom det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att den fysiska inomhusmiljön anses vara något viktigt för att stimulera barns kreativitet och fantasi. Studien visar även att den fysiska inomhusmiljön tillgodoser barnens förutsättningar och behov när förskolepersonalen har ett tillåtande förhållningssätt. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön och begränsas inte i att förflytta material kan upptäcka handlingserbjudanden.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.