Den här studien handlar om pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande kring valet av bygg och konstruktionsmaterialet och dess utformning i förskolan. Syftet är att synliggöra pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i valet och utformningen av bygg och konstruktionsmaterialet. Pedagogernas syn på detta i tyska respektive svenska förskolor har sedan jämförts, för att se likheter och skillnader. För att nå kunskap om detta har vi utgått  från en kvalitativ intervjustudie, där vi intervjuat tre pedagoger i Tyskland respektive Sverige. Studiens resultat visar på att pedagogerna har en strävan och vilja att möta barnens intressen och behov i valet och utformningen av bygg och konstruktionsmaterialet men att det finns aspekter som begränsar detta, exempelvis ekonomi. Studien visar på att pedagogerna vill erbjuda ett varierat, tillgängligt och inspirerande material. Barnen görs delaktiga genom att pedagogerna är närvarande i deras lek för att kunna fånga barnens intressen samt genom att barnen efter ålder ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. De mest framträdande skillnaderna vi funnit mellan de tyska och svenska förskolorna är deras olika lösningar på de ekonomiska aspekterna för att kunna erbjuda barnen den delaktighet och inflytande som pedagogerna eftersträvar. Vi har funnit att i Tyskland sker en öppen finansiering från vårdnadshavare till förskolan medan det i Sverige förekommer på ett dolt vis. Många likheter synliggörs i pedagogernas uppfattningar om hur barns inflytande och delaktighet bör få utrymme i utformning och val av material.

I och med det stillasittande samhälle som råder belyser denna studie vikten av förskolans betydelse för barnens möjligheter till motorisk aktivitet och utveckling. Syftet var att undersöka sex olika förskolegårdar genom fotodokumentation som sedan analyserats för att se vilka möjligheter till motorik som erbjöds. För att få fram förskolepersonalens förhållningssätt, kunskap och uppfattningar kring förskolegårdens utformning, motorisk aktivitet och dess utveckling samt redskapens betydelse genomfördes respondentintervjuer. För att kunna belysa skillnader kring detta utifrån utbildningsbakgrund deltog förskollärare, barnskötare och barnpedagog. Genom denna kvalitativa metod utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där lek, miljö, samspel och dess redskap har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vi använder oss även av centrala begrepp kontinuerligt genom studien: motorik, motorisk utveckling, fysisk aktivitet samt motorisk förmåga. I arbetet presenteras vad tidigare forskning och litteratur uttrycker kring ämnet motorik, förskolegårdens utformning och förskolepersonalens betydelse. I studien framkommer två separata delstudier som analyserats tematiskt och gav sin utgångspunkt i en gemensam diskussion och konklusion. Det visade sig i arbetet att det är traditionella förskolegårdar som ger barnen varierade möjligheter till att stimulera motorisk aktivitet och utveckling. Detta innebär bland annat plana, släta ytor, grönområden, asfalterade vägar, målade aktivitetsbanor samt någon form av naturmaterial som träd, stubbar och stenar. De fasta redskapen visade sig vara liknande på alla sex undersökta förskolegårdar i form av klätterställning, gungor, kullar, sandlådor och rutschkana. Förskolepersonalen och dess utbildningsbakgrund har en stor betydelse för hur man använder utemiljön och dess redskap för att utmana barnen mer. Det är viktigt att inte bara se och ta för givet att barnen är aktiva i sin utevistelse utan de är mer stillasittande än man tror.

Det här arbetet har sin utgång i Perstorps arbete med inkludering . På vilket sätt de tillåterinvånarna att delta i kommunernas fysiska utformningar och beslut - vilka metoder ochverktyg de använder kommunen för att åhöra de boendes åsikter under utvecklingsprocesser. Vi anser att det finns ett hål i forskningen över hur inkluderingen/deltagandet anammas i mindre orter på landsbygden.Vi kommer undersöka och observera hur medborgarnas inkluderande tillämpas av kommunen i utformandet av deras planerade offentliga mötesplats “Tjäderstigen”. Denna mötesplats skall fungera som en punktinsats för integrationen i Perstorps kommun, samt hur påståenden i kommunens vision att inkludera fungerar i praktiken. Genom våra tre år på Urbana studier - Stadsplanering så har vi försetts med kunskaper om offentliga mötesplatsers utformningar och dess potential till hur designen kan skapa en rum för grupper, men även dess komplexitet i kommunala projekt som uppstår när olika parametrar såsom fysiska juridiska, ekonomiska och sociala försvårar kommunens ambition. I relation till kommuntjänstepersonerna Felicia Höglund och Mattias Bjellvi har vi anammat rollen som deltagande observatörer. Vi har under tiden i Perstorp medverkat i en del moment i som berör ämnet. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar har gjorts och vi har tagit med ett antal författare som behandlar inkludering, deltagandet och vad designen av ytan i fråga har för betydelse. Utifrån det vi ser och den informationen vi införskaffar så kommer vi att diskutera på vilken grad av inkludering vi anser kommunen befinner sig på och varför.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att studera förskollärares beskrivningar av inomhusmiljöns utformning. Frågeställningarna som valts ut för att besvara syftet är: Vilka pedagogiska faktorer beskriver förskollärarna påverkar utformningen av inomhusmiljön? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa meningsfulla aktiviteter i inomhusmiljön? Studien grundar sig i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamlingen. Fem förskollärare har intervjuats om inomhusmiljöns utformning. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att olika faktorer påverkar utformningen av inomhusmiljön. Barnens intresse samt möjligheter till utveckling och lärande är de faktorer som påverkar mest. En varierande miljö i form av material och aktiviteter samt materialets tillgänglighet visade sig påverkar utformningen. Resultatet belyser att ett arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att stödja dem i deras lärande är att vara närvarande med barnen i inomhusmiljön.

Behovet av att vistas i naturen har under senare år blivit mer populär och stärkts av forskning om att folkhälsan påverkas positivt av ett rikt friluftsliv. För personer med funktionsnedsättning är inte naturen en självklar plats. Den är sällan fri från krav och fysiska hinder som gör en naturupplevelse mindre lämplig. Genom en hårdför politik beträffande inkluderande av personer med funktionsnedsättning i samhällets alla miljöer så bör inte tillgängligheten i naturen förbises. Det är därför relevant att genom intervjuer höra personers samtida erfarenheter och uppfattningar om naturens tillgänglighet och vilka faktorer som gör en plats i naturen en trygg miljö att besöka. För att göra naturen mer tillgänglig har även teorin om universell utformning funderats över som en möjlig lösning. Resultatet visade vissa meningsskiljaktigheter i frågan om hur tillgänglig naturen verkligen är och vad som gör den tillgänglig, men manifesterade ett optimistiskt intresse gällande universell utformning och dess möjligheter att skapa en natur för alla.

År 2018 mottog 4,8 miljoner svenska hushåll broschyren Om krisen eller kriget kommer. Denna utformades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] och ämnade göra svenska folket bättre förberett på följder från allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter. Detta skulle uppnås genom instruktioner och tips på hur man ska förhålla sig när en samhällskris vänder vardagen upp och ner. Det riktades emellertid en del kritik mot broschyren. Undersökningen Effektmätning av broschyren Om krisen eller kriget kommer gjord av Enkätfabriken vittnar om att trots att informationen gjorde ett intryck så kastades många exemplar. 31% av de tillfrågade uppger att de inte har sparat den (2019, 19). Enligt MSB:s sida Din Säkerhet.se (publicerad 2019) är det 64% av läsarna som vid tillfrågan hävdat att de har övervägt handling, men att bara 22% har inspirerats att utföra något konkret. Här uppkom bland annat de viktiga frågorna: hur kan man utforma en potentiell framtida version av broschyren så att mottagaren vill spara den och hur kan den bli mer till gagn för den tilltänkta målgruppen utan att för den delen upplevas som propagandistisk och militärförskönande? Genom undersökningar, enkäter och jämförelser med tidigare versioner, anammandet av önskemål och feedback görs en gestaltning som tacklar dessa frågor och sedan presenteras för respondenter för utvärdering. De prototyper som framtagits visar på ett ökat tilltalande, överskådlighet, läslighet och högre nivå av förståelse. Flera metoder användes för att försäkra sig att det slutgiltiga designförslaget uppfyllde målet att genom kognitions- och perceptionsregler och teorier framställa en prototyp som uppnår de behov som respondenterna sade sig ha. Examensarbetet har resulterat i: • Ett nytt omslag som i större grad upplevs som tilltalande. • Ett mer användbart mittuppslag där text omtolkats till multimodala illustrationer. • En extra sida där viktig information som givit knapphändig textbeskrivning mer utrymme för att gestalta och förklara via illustration och sekventiellt berättande. / In 2018, 4.8 million Swedish households received the pamphlet If crisis or war comes (Om krisen eller kriget kommer). This pamphlet was designed by the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för samhällssskydd och beredskap) [MSB] and sought to prepare the Swedish population for the consequences of serious accidents, extreme weather, Cyber-attacks, or military conflict. This was to be relayed through instructions and handy tips for when everyday life was turned upside-down. The pamphlet did however receive a fair amount of criticism. Research shows that despite making an impact on its readers, a large amount of the pamphlets was discarded. According to MSB themselves in a report on a survey published 2019, 64% of readers declared having considered acting upon the provided information, but only 22% declared having taken any concrete action. By some metrics that was a success, but for an official publication of this size and importance the results were not as favorable as expected. Something about the pamphlet seemed to have polarized the Swedish populace. The purpose of this work is to tackle the big question; how to design a pamphlet that begs to be kept for later, and how can information that has been described as propagandistic and military-promoting be redesigned to increase the appeal for the target demographic? Through research, surveys, and comparative studies of prior versions of the pamphlet, a consensus was founded based on feedback from respondents and a redesign is made. The new design-prototype is then tested and evaluated in a survey to see how it measures up against the original 2018 design and if it delivers on the expectations expressed in the first survey. The prototype design shows an increase in appeal, readability, and understandability. The methods used ensure quality and that the final prototype achieves its goal of adhering to cognition theory and principles as well as delivering the necessary aspects of the redesign. The results were: A new cover with increased appeal. A middle spread with improved usability, a transference of textual information into multimodal illustrations. A spill-over page with necessary information conveyed clearly through illustrations, as opposed to the original text instructions. / <p>Presenterades över Zoom</p>

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om den fysiska och sociala inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien utgick ifrån två frågeställningar:Vilka uppfattningar har förskollärare om hur förskolans sociala och fysiska inomhusmiljö främjar barns språkutveckling?Vilka uppfattningar har förskollärare om den sociala och fysiska inomhusmiljön och materialets betydelse i planerad undervisning för att främja barns språkutveckling?Studien är kvalitativ och i form av sex semistrukturerade intervjuer. För att kunna utveckla kunskap om förskollärares olika uppfattningar har studien en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar utformningen av inomhusmiljön som betydelsefull, där barns intressen och delaktighet är viktiga aspekter för att möjliggöra för barns språkutveckling. Förskollärarna uppfattar även att den sociala miljön och samspelet mellan förskollärare och barn är betydelsefull för att främja barns språkande, även musik och rörelse är ett språkligt samspel i arbetet med barns språkutveckling. Resultatet visar även att uppfattningen om materialet är av betydelse i planerad undervisning, det ses som ett konkret verktyg för att hålla ett fokus samt att barnen ska kunna relatera till samt ha varit med och skapat materialet för att lättare kunna utveckla sitt språk.

Utevistelse är en självklar del inom förskolan. Vi vill i denna kvalitativa studie synliggöra hur förskolegården kan fungera som en pedagogisk resurs till pedagoger som har som syfte att bedriva undervisning på förskolegården. Vi använder oss av sociokulturellt perspektiv och miljöpsykologi som teoretiska utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna analyseras empirin. Empirin är insamlad med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. I resultat- och analyskapitlet framkommer olika sätt att resonera kring undervisning på förskolegården. Sammanfattningsvis framkommer resultat från pedagogerna som visar att det är pedagogernas förhållningssätt till utevistelse, pedagogernas utbildningsgrad och intresse som redogör pedagogernas förståelse om vad utomhuspedagogik är.

Syfte: Utformning av särskilda boenden för äldre sker på olika sätt beroende på vilken kommun i Sverige de tillhör. Vissa kommuner har publicerat rekommendationer för utformning av denna typ av byggnader, andra inte. Syftet med studien är att undersöka de gemensamma utrymmena matplats/kök, allrum, korridor, balkong/terrass och aktivitetsrum på särskilda boende för äldre. Målet med studien är att ta reda på om särskilda boenden för äldre i kommuner utan rekommendationer uppfyller kriterierna från kommuner med rekommendationer, eller om rekommendationer behöver utformas och ges ut för samtliga kommuner i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att nå målet är: 1. Vilka rekommendationer finns för utformning av särskilda boenden för äldres gemensamma utrymmen? 2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga särskilda boenden för äldre i kommuner utan egna rekommendationer? Metod: Studien består av litteraturstudie, dokumentanalys av rekommendationer från sex olika kommuner samt dokument från myndigheten för delaktighet, observationer av fyra befintliga särskilda boende för äldre samt intervjuer med respektive enhetschef. På grund av coronapandemin som utvecklades 2020 har intervjuerna och observationerna inte kunnat utföras på samma sätt. Tre av fyra intervjuer har skett genom Skype eller telefon och observationerna har genomförts med hjälp av bilder. Det fjärde boendets intervju och observation genomfördes fysiskt. Resultat: Rekommendationerna från sex kommuner och Myndigheten för delaktighet resulterade i en matris som användes vid observationerna. Av de observerade särskilda boendena uppfyllde boendet i Jönköping störst andel kriterier, 89%, och Huskvarna minst andel, 35%. Konsekvenser: För en så hög och jämn kvalitet som möjligt gällande utformningen av särskilda boenden för äldre skulle ett nationellt kravdokument behövas, som eventuellt kan kompletteras av kommuner. För vidare forskning rekommenderas liknande studie som behandlar personalutrymmen samt de privata boendeytorna. Begränsningar: Endast de gemensamma utrymmena på särskilda boenden för äldre behandlas i denna studie, alltså undersöks inte den privata boendemiljön. Miljön behandlas endast som boendemiljö och därmed tas ingen hänsyn ur arbetsplatsperspektiv.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.