In this phenomenographical study I compare how preschool teachers interpret, work with and experience the task of giving parents involvement and influence in the preschool activities. Eight preschool teachers have participated in the study by either taking part in interviews or answering questionnaires. The preschool teachers either work in preschools with a high proportion of children with foreign backgrounds or at preschools with a low proportion of children with foreign backgrounds. The result has shown that the assignment is interpreted in several ways: it is an important but at the same time complex and difficult task to define. The preschool teachers both have similar and different strategies and methods for working with parents' involvement and influence. Furthermore the result has shown that preschool teachers at preschools with a high percentage of children with a foreign background often experience barriers in getting the parents' involved and the result also indicates that these preschools work more intensively to get these parents involved. In preschools with a low proportion of children with a foreign background it seems to work well for the most part and the barriers in parental involvement are few.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare getts korrekt information samt varit delaktiga i barnets mottagande till grundsärskolan. Dock finns bland skolpersonal ofta en osäkerhet kring i vilken grad föräldrar till barn med utländsk bakgrund verkligen ges möjlighet till detta. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av och förhållningssätt till information och delaktighet i mottagandeprocessen till grundsärskolan hos vårdnadshavare till barn med utländsk bakgrund. En specifik frågeställning var föräldrarnas uppfattning om betydelsen av etnisk bakgrund i detta sammanhang. En induktiv tematisk analys genomfördes, baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare från tre olika kommuner i Mellansverige. Framträdande i resultatet var upplevelsen av att alltför mycket ansvar lades på föräldrarna, och att det krävdes att dessa var aktiva, engagerade och hade förmågan att själva söka information. Detta beskrevs många gånger som en kamp, som var utmattande. Föräldrarna upplevde att de i mottagandeprocessen måste föra sitt barns talan, och för att kunna göra detta effektivt behöver man kunna “systemet”. Förmågor som krävs för att få tillgång till information och ges möjlighet till delaktighet sågs inte vara beroende av etniskt ursprung, utan beskrevs snarare som individuella, personliga egenskaper. Dock gavs uttryck för att det ändå finns vissa kulturella skillnader mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Resultatet visar på ett behov av att föräldrar ges stöd i att utveckla den kompetens som krävs för att kunna vara genuint delaktiga. Skolan kan underlätta för föräldrar genom att ta initiativet till ökad samverkan med andra instanser kring eleven, exempelvis Habiliteringen. Pedagoger som möter vårdnadshavarna bör ha i åtanke att föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning möter många utmaningar, och att mottagandeprocessen till grundsärskolan endast är en av dessa. En insikt om att processen är tung och svår för föräldrarna och att de behöver bemötas med respekt och förståelse är avgörande.

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det vanligt att sjukvårdspersonalen träffar och ger vård till patienter med utländsk bakgrund. Invandrarna har oftast med sig en annan kultur som uttrycks med ett annat beteendemönster såsom religiösa övertygelser och språk. Enligt litteratur och tidigare forskning beaktas inte den andliga och kulturanpassade vården av sjukvårdspersonal, fastän det finns modeller för transkulturell omvårdnad som är tillgängliga. Detta skapar onödiga lidanden för de individer som har ett annat kulturellt ursprung, därför är det viktigt att sjuksköterskorna tar hänsyn till olika faktorer som påverkar vårdandet. Syftet med studien var att beskriva vilka tankar och upplevelser patienter med utländsk bakgrund har kring migration, hälsa och ohälsa samt när de möter sjukvården. Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att undersöka befintlig kunskap inom detta område. Fjorton artiklar analyserades. I resultatet identifierades 11 teman fördelade på tre områden: Att vara invandrare, Förväntningar och Mötet med vården. Det framkom att ämnet är väldigt komplext. Tidigare erfarenheter, integrering, traditioner och religioner var avgörande för hur patienter upplevde vården och vad de kände. Bemötande upplevdes i stort sett bra, men det framkom att problem i kommunikationen var den mest hindrande faktorn. Ibland upplevde patienterna diskriminering, vilket innebar att vårdarens kulturella kompetens var ofullständig. I diskussionen framkommer att vården bör vara personcentrerad och fokusera på patienternas livsvärld. Inom ramen för livsvärlden är patientens erfarenheter, kulturella traditioner och religion i centrum. Vårdgivarens perspektiv uppmärksammas och resonemangen ledde fram till att kulturella skillnader och språkhinder utgör de gemensamma problemen. Den kulturella kompetensen inom vården är därför såväl utmanande som betydelsefull för att kunna tillfredsställa en bra och jämlik vård.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Sweden is considered one of the EU countries with the highest proportion of individuals witha foreign background. Sweden is therefore a highly culturally heterogenous country withdifferent ethnicities and religions. Certain terms, such as “immigrants”, are for this reason,often vague and negatively charged identities for individuals. The aim of this study was toexamine how social workers with a foreign background experience being treated by clientswith different backgrounds. The aim has been broken down into three questions: Does thetreatment differ from the client depending on his/her background? Does the social workerfeel that the treatment changes depending on his/her background? In what way do socialworkers believe that their way of looking at themselves is influenced by the client'streatment? A qualitative method, with semi-structured interviews with eight participants,was used. Data was analyzed using a thematic analysis and the selected themes werebackground, power, age and to tolerate and understand. Data were discussed from anintersectional perspective and with the help of previous research. The results show thatethnicity in many of the cases did not have a negative impact on how social workers weretreated. Something that affected the treatment to a greater extent was the social workers’ age,experience and positions of power. / Sverige anses idag vara ett av de EU-länder med den högsta andelen individer med utländskbakgrund. Sverige är därför ett mycket kulturellt, etniskt, religiöst och socialt heterogentland. Vissa begrepp, som exempelvis ”invandrare”, är därför ofta vaga och negativt laddadeidentiteter för många individer. Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomermed utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av klienter med olika etniska bakgrunder.Syftet har även brutits ner i tre frågeställningar: Skiljer sig bemötandet från klientenberoende på klientens bakgrund? Upplever socionomen att bemötandet förändras beroendepå dennes bakgrund? På vilket sätt menar socionomer att deras sätt att se på sig självapåverkas av klientens bemötande? En kvalitativ metod tillämpades och semistruktureradeintervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med hjälp av en tematiskanalys och de teman som valdes ut var bakgrund, makt, ålder samt att tolerera och förstå.Data diskuterades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av tidigare forskning.Resultaten visar att respondenterna bedömer att etnicitet i många av fallen inte påverkadebemötandet negativt. Något som påverkade bemötandet i högre grad var socionomens ålder,erfarenhet samt maktpositioner.

Språk är ett viktigt medel för tillförseln och upptagandet av fakta. Språkets roll inom elevernas lärande under deras skolgång, är därför en viktig aspekt som bör diskuteras och forskas på för att besvara vad brister i detta medel kan orsaka för konsekvenser för elevernas lärande. I mitt arbete genomförde jag en kvalitativ studie som har som mål att undersöka främst utifrån elevernas perspektiv följande ämnen: vad språksvårigheterna hos elever med utländsk bakgrund har för påverkan på lärande i ämnet matematik, ifall äldre kunskaper från hemlandet om eleven har studerat utomlands hjälper och vilka metoder eleverna anser avhjälper dessa svårigheter. Detta undersöktes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem elever med utländsk bakgrund och en lärare. Studien visade att eleverna anser att språksvårigheterna kan vara ett hinder i deras lärande samt utveckling i ämnet matematik. Det visades att dessa svårigheter upplevs ha störst påverkan på begrepps- och problemlösningsförmågorna. Ifall äldre kunskaper från hemlandet hjälper hade eleverna olika svar på. Eleverna anser att olika metoder krävs för att bekämpa dessa svårigheter och därmed hindra mer negativ påverkan på deras utveckling och betyg inom matematikämnet.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

I detta examensarbete uppmärksammas och analyseras vilka barriärer elever med utländsk bakgrund möter i matematikundervisningen. Genom observationer synliggörs vilka barriärer som elever med utländsk bakgrund kommer i kontakt med vid lösning av textuppgifter. Via efterföljande intervjuer granskas även hur eleverna uppfattar och påverkas av dessa barriärer, samt hur de arbetar för att kringgå barriärerna och lösa de matematiska textuppgifterna. Analysen visade att problemet är väldigt komplext, och att olika elever tolkar och påverkas olika av barriärerna. Slutsatsen för arbetet blev att eleverna i textuppgifter stöter på såväl språkliga som kontextuella barriärer. För att kringgå dessa brukar eleverna bland annat chansa sig till lösningar utav problemet. I vissa fall accepterar eleverna att de inte kan prestera fullt ut vid textuppgifter, vilket påverkar deras självbild negativt. Även om eleverna ofta visar en frustration kring barriärerna kan dessa kringgås med rätt hjälp från läraren, samt att eleverna får använda samtliga tillgängliga språkliga resurser för att diskutera uppgiftens innehåll.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. / Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.