<p>Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.</p><p>Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.</p>

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.

Sammanfattning I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete. Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.

Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla. Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen. Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie. / Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all. The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education. Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna. Resultaten visade bland annat att samtliga respondenter hade utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, varav majoriteten av dessa hade utsatts under en längre period samt vid upprepade tillfällen. De flesta respondenterna som diskriminerades, blev det genom bland annat orättvist behandling, nedvärderande blickar och kommentarer, vilket samtidigt har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Den respondent som hade utsatts mest för etnisk diskriminering var av utomnordiskt ursprung, medan respondenten som hade utsatts minst var av europeiskt ursprung. / This study has the purpose to examine if immigrants living in Sweden and Swedish-born with foreign backgrounds have ever been subjected to ethnic discrimination during their residency in Sweden and how the ethnic discrimination would come to look like. In order to answer the purpose, the following questions have been used: have the respondents ever been subjected to ethnic discrimination in Sweden, if yes how has the discrimination been expressed and has this subjection in any way impacted the respondents’ health. In this study a qualitative method was used, with individual interviews as a data collection method. The respondent group consisted of two immigrants residing in Sweden and three Swedish-born with other foreign backgrounds. The interpretation of the obtained interview material was carried out using the hermeneutic principles. The results show that all the participating respondents have been subjected to ethnic discrimination, of which the majority for an extended period of time and repeatedly. Most respondents that were discriminated against were among other things subjected to unfair treatment, disparaging glances and comments, with a negative impact on their mental health. The respondent that had been affected the most where of non-Nordic descent, the least affected respondent was of European descent.

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion. Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.</p><p>Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.</p>

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur. Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete. Det som skiljer familjer med utländsk bakgrund från familjer med svensk bakgrund är att de invandrande familjerna har bristande integreringsmöjligheter. Samhällsorientering för de nyanlända ses i denna studie som en tänkbar faktor i bristande integreringsmöjligheter. För att få mer kunskap av informationens betydelse för integreringen i det nya landet ges förslag att vidare forskning bör behandla de nyanländas egen uppfattning kring samhällsorienteringen och dess innehåll. / The purpose of this study has been to analyse social workers experiences of underlying factors to why children in families with an immigrant origin becomes subject for the social services. The study involves differences between families with an immigrant background and families with Swedish background in terms of underlying factors to why they become subjects for the social services. The study is qualitative and based on five semi-structured interviews. The analysis is based on Bronfenbrenners ecological systems theory and has been supplemented by concepts that involve migration process, socialization and culture. The survey reveals that there is no significant difference, in the underlying factors for the cause to become the subject of social services, due to origin. It appears that social deprivation is common among the families that become subject for the social services, mainly in form of economic vulnerability, living situation and work. What distinguishes families with an immigrant background from families with Swedish background is their lack of integration possibilities. Civics for the newly arrived families is seen in this survey as a possible factor in the lack of integration possibilities. To gain more knowledge of the role of information for inclusion in the new country, suggestions for further research are to address the newly arrived families own perception of the civics and its contents.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras. Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid. Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen.