Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör. Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper. Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society. / Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

In this study, the topic of men’s violence against women has been highlighted. Men’s violence against women is a societal problem that occurs in various social groups, ages and cultures. The study conducts semi-structured interviews with six social workers to examine their experiences working with abused women with foreign backgrounds. The collected data were analyzed through thematic analysis method based on: the normalization process, empowerment and break-up process. The study showed that some of the main factors that made it difficult for women were children, emotional ties, financial and housing dependencies. This study also confirmed previous studies which showed that women with a foreign background are particularly vulnerable and thus find it more difficult to break up a relationship due to societal norms, language difficulties, social networks and because of their ignorance of society. This study also shows that the interviewed social workers found that motivation and support given to violated women in various processes made the break-up process easier for these women. However, the social workers encountered some difficulties working with women with a foreign background, such as communication difficulties.

Bakgrund: Den ökade migrationen i Sverige innebär stora utmaningar inom vården. Sverige är ett av länderna i EU med största andelen invånare med utländsk bakgrund vilket gör Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Personer med utländsk bakgrund har olika kulturer som påverkar hur hälsa och sjukdom definieras. Sjuksköterskans professionella ansvar innebär att kunna tillgodose en personcentrerad vård som är kulturellt anpassad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal hos patienter med utländsk bakgrund. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med hjälp av sökblock. Resultat: I resultatet presenterades fem kategorier. Förväntningar på hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, Syn på vården, Kulturella och religiösa skillnader, Kommunikationsbarriärer och Tolkanvändning. Sammanfattning: Det har visats att patienter med utländsk bakgrund har både positiva och negativa upplevelser på grund av kulturella skillnader och bristande kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal. Svårigheter som påträffats orsakas av kommunikationssvårigheter, språkbarriärer och brist på kulturell kompetens. Det behövs mer kunskap inom mångkulturell vård och det är av stor vikt att utbilda framtida sjuksköterskor om detta fenomen. / Background: The increased migration in Sweden entails major challenges in healthcare. Sweden is one of the countries in the EU with the largest proportion of residents with a foreign background which makes Sweden a multicultural society. People with a foreign background have different cultures that affect how health and illness are defined. The professional responsibility of nurses’ means being able to provide patient-centered care that is culturally adapted. Aim: The aim was to describe experiences of the meeting with health care professionals in patients with foreign background. Method: A literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed using a search block. Results: Five categories were presented in the result. Expectations of the cultural competence of health care professionals, View on healthcare, Cultural and religious differences, Communication barriers and Use of interpretation. Summary: It has been shown that patients with foreign backgrounds have both positive and negative experiences due to cultural differences and lack of communication with health care professionals. The difficulties encountered were caused by communication difficulties, language barriers and lack of cultural competence. There is a need for more multicultural care and it is of great importance to educate future nurses about this fenomenon.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka socioekonomiska faktorer bidrar till intaget av vaccinet mot covid-19 i 13 olika bostadsområden i Stockholm. Författarna av denna uppsats åtar sig undersöka fyra samband med vaccinationsgraden i de utvalda områden, det vill säga samband med utbildning, inkomst, arbetslöshet och utländsk bakgrund. Tidigare forskning i frågan har påvisat motstridiga resultat, dock formas hypoteserna utifrån resultatet som återfinns i majoriteten studier. För att berika diskussionen tas även upp begrepp som institutionell tillit, infodemic och vaccintveksamhet. Metoden består av linjära regressionsmodeller där de oberoende variablerna i form av socioekonomiska faktorer redovisas och konstanthålls i flera kombinationer. Variablerna redovisas först för sig i enkla linjära regressioner, där inkomst och hög utbildning korrelerar positivt med vaccinationsgraden och arbetslöshet och utländsk bakgrund korrelerar negativt med vaccinationsgraden. Vidare görs regressionsmodeller om två och tre oberoende variabler. Överraskande i denna studie är att i detta skede visar sig inkomst ha ett negativt eller icke-signifikant samband med vaccinationsgraden. Även utbildning förlorar sin signifikans till vaccinationsgraden. Däremot behåller utländsk bakgrund sin signifikanta negativa korrelation med vaccinationsgraden. Avslutningsvis diskuteras variablerna i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to find out which socioeconomic factors contribute to the intake of the covid-19 vaccine in 13 different residential areas in Stockholm. The authors of the following thesis undertake to research the association of four socioeconomic factors with the degree of vaccination in said areas, that is education level, average income, unemployment and immigrant background. Previous research in the question has shown contradictory evidence, the hypothesis of this study however is formulated in line with the majority of the research. To further enrich the discussion on the topic, notions of institutional trust, infodemic and vaccine hesitancy are considered. Additionally, tests of linear regression models are performed and adjusted in several combinations. Firstly, the independent variables are presented by themselves, where education and income correlate positively with the vaccination degree, whereas unemployment and immigrant background correlate negatively. Furthermore, linear regressions with two and three independent variables are performed. The surprising result here is that income either no longer has a significant correlation or correlates negatively with vaccination degree. Education level also loses its significance. On the other hand, immigrant background withholds its negative correlation with the vaccination degree. Finally, the results are discussed in relation to the prior research.

Med tanke på den variationsrikedom som finns bland svenska medborgare är det relevant att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatserna i samhället. Att öka mångfalden och attraktiviteten för polisyrket är ett aktuellt ämne då Polismyndigheten har som ambition att bibehålla den kompetens som mångfald tillför samt för att spegla det samhälle de verkar i. Antagningsstatistik visar att individer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningsprocessen till polisutbildningen till skillnad från individer med svensk bakgrund. Syftet med studien har varit att undersöka om individer med utländsk bakgrund har svårare att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige samt jämföra och studera individernfrågeställningas bakgrund för att bilda kunskap och få en ökad förståelse om vad som kan vara meriterande utöver de formella behörighetskraven. Med en huvudfrågeställning samt två underfrågor har empirin formats av en kvantitativ enkätundersökning som bygger på en positivistisk metodansats. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som antar ett sociologiskt perspektiv; Pierre Bourdieus habitus, kulturellt- och socialt kapital samt Paulina De los Reyes och Diana Mulinaris intersektionalitet. Utifrån den insamlade empirin visar studien att individer med utländsk bakgrund har liknande möjligheter att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige, som en individ med svensk bakgrund. Respondenterna har liknande bakgrunder, ett liknande habitus, sociala- samt kulturella kapitaltillgångar. Det är svårt att se hur prövningen till polisutbildningen i Sverige förhåller sig till individens multipla identiteter och till begreppet mångfald, då man utifrån ett intersektionellt perspektiv på antagningsprocessen inte kan synliggöra en ojämlikhet mellan individer med svensk- och utländsk bakgrund där man bortsett från att ta hänsyn till att respondenterna kan tillhöra flera kategorier samtidigt. / It is relevant to work towards increased diversity in the society ́s workplaces due to the substantial variation of ethnicities among Swedish citizens. To increase the diversity and attraction towards the police profession is a current subject because Polismyndigheten embodies certain ambitions to withhold the competence that diversity brings, as well as reflecting the society they provide in. Admission statistics shows that individuals with foreign background have a harder time during the admission process in comparison to people with Swedish background. The purpose of this study have been to research why individuals with foreign background have a tougher time to complete that trails of Swedish police education, along with comparing and studying individuals background to gain an improved understanding about what appears to bo admirable in addition to the formal eligibility requirements. The empirical have been formed by a quantitative survey that builds on a positivistic method comprised of a main issue together with two follow-up questions. The results have been analyzed using theories and concepts that assumes a sociological perspective; Pierre Bourdieus habitus, cultural- and social capital, along Paulina De los Reyes and Diana Mulinaris intersectionality. The study shows that individuals with foreign background have similar possibilities regarding completing the trails of Swedish police education in comparison to those of Swedish background, based on the collected empiricism. The respondents have similar backgrounds, similar habitus, social- and cultural capital assets. It is difficult to understand how the trails of police education in Sweden relate to individuals multiple identities in addition to the concept diversity, because of the inability to see an inequality between people with Swedish or foreign background during the admission process based on an intersectional perspective where the respondents could potentially belong to more categories simultaneously.

Sverige tillämpar representativ demokrati och för att de ska fungerar är det viktigt att alla är med och röstar för att välja sina representanter till riksdag, kommun och region. För att ett land ska betraktas som demokratiskt tillämpas allmän och lika rösträtt vilket ger medborgarna likgiltiga möjligheter och rättigheter att delta i politiken och kunna påverka. Å andra sidan har studier visat att ungdomar och personer med utländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning jämfört med resterande befolkning. Syftet i studien är att utforska och få en förståelse för hur kommuner i Sverige arbetar och samverkar med andra aktörer för att nå ut och öka valdeltagandet bland unga samt personer med utländsk bakgrund. Utöver det hur arbetar kommunerna med att sprida politisk kunskap och vikten av politisk representation till medborgarna. Empirin i studien har samlats in via en kvalitativ metod, där en semistrukturerade intervjuguide används. De som blev intervjuade var antingen politiker eller personer som arbetade med valdeltagandet i kommunen. Studiens teorier är politisk representation, samverkan och samarbete samt kunskapsöverföring. Studien visar att kommunerna har haft olika insatser för att öka valdeltagandet bland dessa grupper samt att arbetssätten har sett olika ut, de har haft olika möjligheter, motiverat på olika sätt samt haft olika resurser. Utöver detta har de även samverkat med andra aktörer för att öka valdeltagandet. Kommunerna arbetar med att sprida information om vikten av att delta i val där de anser att alla bör vara med och rösta för att kunna göra en förändring i samhället. / Sweden applies representative democracy and for it to work, it is important that everyone participates and votes to elect their representatives to parliament, municipality and region. For a country to be considered democratic, universal and equal suffrage is applied, which gives citizens indifferent opportunities and rights to participate in politics and be able to influence. On the other hand, studies have shown that young people and people with a foreign background vote to a lesser extent compared to the rest of the population. The purpose of the study is to explore and gain an understanding of how municipalities in Sweden work and collaborate with other actors to reach out and increase voter turnout among young people and people with a foreign background. In addition to that, how do the municipalities work to spread political knowledge and the importance of political representation to the citizens. The experience in the study has been collected via a qualitative method, where a semi-structured interview guide is used. Those who were interviewed were either politicians or people who worked with electoral participation in the municipality. The study's theories are political representation, cooperation and collaboration and knowledge transfer. The study shows that the municipalities have had different efforts to increase voter participation among these groups and that the working methods have looked different, they have had different opportunities, motivated in different ways and had different resources. In addition to this, they have also collaborated with other actors to increase voter turnout. The municipalities are working to spread information about the importance of participating in elections where they believe that everyone should participate and vote to make a change in society.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers' work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers' work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.