Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten. Syftet är dessutom att belysa både problem och möjligheter med bankernas riskhantering för både banksektorn och externa parter. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med fyra stycken personliga intervjuer samt två telefonintervjuer med ekonomiansvarige på mindre banker. En telefonintervju genomfördes även med en revisor för att få mer förståelse över lagverket och få en revisors syn på värdering till verkligt värde. Slutsats: Bankerna hanterar värderingen med tanke på risken genom att försöka säkra lånen så mycket som möjligt. Bankerna hanterar risken mellan företagslån och konsumentlån på samma sätt. Bankerna ser dock en större risk med företagslån därför att dessa lån inte har någon säkerhet. Säkerhet och återbetalningsförmåga är A och O för bankerna när det gäller riskhantering av utlåningen. Bankerna värderar allmänhetens utlåning till verkligt värde på två olika sätt. Två av bankerna värderar posten utlåning till allmänheten korrekt enligt IAS 39 medan fyra banker inte gör denna värdering. Anledningen till dessa skillnader är att det finns en tydlig tolkningskonflikt på vad som är verkligt värde. Detta påvisar att det är problematiskt för mindre banker att tilllämpa regelverket och detta kan leda till att de mindre bankerna vänder sig till större banker för att få hjälp. På så vis kommer bankerna eventuellt bli institutionaliserade med tiden. / Background: IFRS 13 deals with the valuation and the disclosure requirements of fair value valuation, which is a market-based value. The banking sector is an organization that gets clear implications with the difficulties to value their financial assets to fair value. One financial asset that banks have is their lending, a loan portfolio. Small banks get more requests of loans with high risk and to avoid a misjudgment of the loan portfolio, they should do a risk assessment. If one bank does this risk assessment incorrectly it could put the bank in a worse scenario and lose equity. Purpose: The purpose with the study is to examine the differences between some small banks valuation to fair value of loans to the public. The purpose is also to illustrate problems and opportunities with the banks risk assessments to the bank sector and to external parts. Methods: The investigation has been based on a qualitative method with four personal interviews and two telephone interviews with the financial managers in smaller banks. One telephone interview was also carried out with an accountant to get more understanding over the rules and regulations and to get an accountants approach to fair value. Conclusion: With the risk in mind, the banks are dealing with the valuation by ensuring the loans as much as possible. There is no difference in treating the risk whether it’s a loan to a business or a consumer. However, the banks are seeing greater risk with loans given to a business because they don’t have any security. Security and the ability to return loans is everything for the banks when it comes to dealing with the risks of lending. Loans to the public are by the banks valued to fair value in two ways. Two of the banks value their loans to the public correctly according to IAS 39, while four banks don’t use this way of valuation. The reason for these differences is the clear interpretation conflict on what fair value really is. This points to the complication for smaller banks to apply these rules and that they will turn to larger banks for help. This is how the banks possibly are to become institutionalized over time.

This report seeks to thoroughly examine different approaches to estimating Loss Given Default through a comparison of traditional estimation methods, as well as a deeper variable analysis on micro, small, and medium-sized companies using primarily regression decision trees. The comparative study concluded that estimating loss given default depends heavily on business-specific factors and data variety. While regression models offer interpretability and machine learning techniques offer superior prediction, model selection should balance complexity, computational demands, implementation ease, and overall performance. From the variable analysis, loan size and guarantor property ownership emerged as key drivers for a lower Loss Given Default. / Denna rapport syftar till att grundligt undersöka olika metoder för att uppskatta Loss Given Default genom en jämförelse av traditionella skattningsmetoder samt en djupare variabelanalys av bolag med hjälp av främst regressionsbeslutsträd. I den jämförande studien drogs slutsatsen att uppskattningen av Loss Given Default beror i hög grad på företagsspecifika faktorer och olika typer av data. Medan regressionsmodeller erbjuder tolkningsmöjligheter och maskininlärningstekniker erbjuder överlägsna uppskattningar, bör valet av modell balansera komplexitet, beräkningskrav, enkelhet i genomförandet och övergripande prestanda. I variabelanalysen framkom lånestorlek och borgensmannens fastighetsinnehav som viktiga drivkrafter för en lägre Loss Given Default.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden.</p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner</p> / <p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities.</p><p><strong>Method:</strong> In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market.</p><p><strong>Proposal for further research:</strong> We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Contributions:</strong> This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking.</p><p><strong>Keywords:</strong> Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals<strong></strong></p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden. Resultat &amp; Slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen. Nyckelord: Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner / Purpose: The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities. Method: In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market. Results and Conclusion: We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market. Proposal for further research: We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market. Contributions: This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking. Keywords: Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals

I denna C-uppsats med fördjupning företagsekonomi, har förhållandet mellan Sveriges bostadspriser och aktieindex studerats. Vidare undersökts huruvida bankernas utlåning och Sveriges ekonomiska tillväxt kan komma att fungera som en indikator på OMXS30. I uppsatsen diskuteras metodval och en presentation genomförs av diverse teorier som kan ligga till grund för analysen. Dessutom sammanfattas tidigare studier inom detta område och resultaten analyseras. Denna studie är begränsad till att analysera kvartalsvis data med ett tidsintervall på 23 år, från 1996 till 2019 i Sverige. Författarna ämnade att studera kvartalsvis data för att undersöka förekomsten av trender. Dessa trender kan sedan komma att nyttjas av framtida investerare. Data har analyserats i en korrelationsanalys och i en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visar att det på lång sikt finns en positiv korrelation mellan variablerna “bostadspriser” och “OMXS30”, dock visar resultaten också att sambandet mellan variablerna är negativt, det vill säga att när bostadspriserna ökar, minskar aktieindexet i värde. Bostadspriserna och OMXS30 långsiktiga korrelation kan förklaras av variablerna “bankernas utlåning” och “den ekonomiska tillväxten”, som i stor utsträckning har en positiv inverkan på OMXS30. Resultaten visar även på att det finns en långsiktig positiv korrelation mellan variablerna “bankernas utlåning” och “aktieindexet” enligt studiens korrelations- analys. Dock är sambandet negativt mellan variablerna “bankernas utlåning” och “aktieindexet”, enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Utfallet innebär att en ökad bankutlåning, leder till att OMXS30 minskar i värde. Den ekonomiska tillväxten har däremot ett positivt signifikant samband med OMXS30, enligt korrelationsanalysen och den multipla regressionsanalysen. / In this bachelor thesis in business economy, the relationship between the Swedish stock market and real estate prices has been studied. Further an examination was conducted on whether bank lending and the economic growth in Sweden may act as an indicator on OMXS30. The thesis holds a discussion regarding the method of choice, a presentation of the chosen theories that could be used as a foundation for the analysis. Besides that, a summary is conducted on earlier studies on this field and an analysis based on the results was made. This study is limited to analyse quarterly data with a time interval on 23 years, between the years 1996 and 2019 in Sweden. Quarterly data was chosen in order to investigate the presence of different trends, which future investors could use. The data was analysed using a correlation analysis as well as a multiple regression analysis. The result showed an existence of a positive correlation between the variables “real estate prices” and “OMXS30” in the long run, but the result also shows a negative connection which means that a rise in real estate prices will result in a price fall on OMXS30. The long run correlation between real estate prices and OMXS3, can be explained by the variables “bank lending” and “economic growth”, with to a large extent har a positive impact on the OMXS30. The result also show evidence of the existence of positive correlation between bank lending and OMXS30 in the long run, but the connection is negative which means that a rise of bank lending will result in a fall on OMXS30. Contrariwise, according to both the regression and the correlation analysis, there is evidence of a positive significant connection between the economic growth and OMXS30.

År 2009 infördes bostadsformen ägarlägenheter i Sverige med syftet att bland annat öka bostadsproduktionen. Det har dock byggts betydligt färre ägarlägenheter än vad som var prognostiserat. Ett vanligt sätt att finansiera ett bostadsköp är genom att ta ett lån vilket gör att bankerna har ett betydande inflytande på bostadsmarknaden. Forskningen kring ägarlägenheter är dessutom begränsad i Sverige. Därför är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter.  Syftet med studien är att undersöka bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter. Syftet har sedan kategoriserats ner i tre frågeställningar utifrån tre olika typer av låntagare som banken kommer i kontakt med. Dessa utgörs av privatpersoner, mindre investerare och byggbolag.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. För att besvara frågeställningarna har tidigare forskning studerats och semistrukturerade intervjuer med banker och fastighetsmäklare har genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att svaren skulle bli jämförbara men att samtidigt respondenterna inte skulle hindras att ta upp egna perspektiv.  Relevanta teorier som identifierats är institutionell teori, informationsasymmetri teori och teori kring riskbedömning och riskhantering. Resultatet från intervjuerna visar att de olika respondenterna har olika syn och att geografiska skillnader förekommer. De intervjuade mäklarna har överlag en mer positiv syn på ägarlägenhetsmarknaden än vad bankerna har. Analysen pekar på att en bristande andrahandsmarknad och låg allmän kännedom om bostadsformen är två aspekter som skapar osäkerhet. Osäkerhet och risk är något som banker behöver ta höjd för vilket därför påverkar bankernas syn på utlåning till ägarlägenheter. / The housing form of ownership apartment was introduced in Sweden in 2009 with the aim of increasing housing production, among other goals. However, significantly fewer ownership apartments have been built than projected. A common way to finance a home purchase is through a loan, giving banks significant influence over the housing market. Furthermore, research on ownership apartments is limited in Sweden. Therefore, it is interesting to study the factors that influence banks' perspectives on lending to ownership apartments. The purpose of this study is to examine banks' views on lending to ownership apartments. The purpose has been categorized into three research questions based on three different types of borrowers that the bank encounters: individuals, small investors, and construction companies.  To achieve the study's purpose, a qualitative method was used. To address the research questions, previous studies have been examined, and semi-structured interviews have been conducted with banks and real estate agents. Semi-structured interviews were chosen to ensure comparability of responses while allowing respondents to provide their own perspectives.  Relevant theories identified include institutional theory, information asymmetry theory, and theories on risk assessment and risk management. The results from the interviews show that the different respondents have varying perspectives, and geographic differences exist. Overall, the interviewed real estate agents have a more positive view of the ownership apartment market compared to the banks. The analysis indicates that a lack of a secondary market and low general awareness of the housing form contribute to uncertainty. Uncertainty and risk are factors that banks need to consider, thereby influencing their views on lending to ownership apartments.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.

Abstract Background: Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. Method: The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews. Conclusion: On the basis of the study, the authors have developed an Interactive Model which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>Background: </strong>Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. </em></p><p><strong>Method: </strong>The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews.</p><p><strong>Conclusion: </strong>On the basis of the study, the authors have developed an <em>Interactive Model </em>which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.</p>

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)