Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan – en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation – a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi frågade oss vilken betydelse samverkan mellan förälder och pedagog har för barnets trygghet. I denna studie ville vi särskilt studera om föräldrastöd kan påverka oroliga och utagerande barn på ett positivt sätt samt möjligheten att bygga upp en långsiktig samverkan. Kvalitativ fallstudie användes som metod och data har samlats genom observationer och djupintervjuer. En pojke har observerats i samspel med andra. Som observationsmetod användes bl a videofilmning. Sammanlagt har fyra personer intervjuats, en förälder, två pedagoger och en specialpedagog. Vår undersökningsgrupp finns i en mångkulturell förskola. Resultatet visar att pedagogers bemötande har stor betydelse för hur barn agerar. Samtliga av våra respondenter är överrens om att hur föräldrar och pedagoger samverkar påverkar barnet.

Syftet med vårt arbete är att finna vägar att stärka och utveckla självförtroende och självkänsla hos elever med lättare intellektuella funktionshinder i gymnasiesärskolan, med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras föräldrar. Resultatet av vår undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång problematisk, i större eller mindre omfattning. Övergången till gymnasiesärskolan har genomgående varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och föräldrar framför mot skolan är att det ställs för låga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna på ett riktigt sätt behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i skolan.

Detta examensarbete tar sin utgångspunkt internationella undersökningar och forskning om matematikundervisningen i Sverige. En nedåtgående trend har beskrivits parallellt med att svensk skola har kritiserats för en undervisning med alltför stort fokus på procedurer, enskilt räknande samt utantillkunskap och för lite utrymme för bland annat problemlösning och kreativt matematisk tänkande. I dagens läroplan har betydelsen av fler matematiska förmågor framhävts och ett ramverk för matematisk kunskap används för att visa på olika typer av kunskap. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om varför vissa lärare väljer att fokusera på procedurförmågan i sådan utsträckning att möjligheterna att utveckla övriga förmågor begränsas. Studien har en kvalitativ ansats och innefattar intervjuer med fem yrkesverksamma gymnasielärare i matematik. Dessa berättar hur de arbetar med läroplanens matematiska förmågor och vilka utmaningar de har upplevt i arbetet med detta. Resultatet visar på ett antal utmaningar som skulle kunna leda till en procedurfokuserande undervisning. Undervisning som tar upp en bredd av matematiska förmågor kräver mer tid, speciellt i grupper med svaga eller spridda förkunskaper. Vissa menar att begrepp och procedurer behöver behandlas innan övriga förmågor kan utvecklas. Lärarna berättar också att det är enklare att arbeta med begrepp och procedurer. I klasser där lärarna kämpar för att eleverna ska nå godkänt påverkas undervisningen av att de matematiska förmågorna tycks svårare att särskilja på E-nivå och att poängen på det nationella provet är viktade mot begrepps- och procedurförmågan. Ur resultaten framkommer även att det upplevs som svårare att arbeta med de matematiska förmågorna i högre kurser och att det verkar finnas specifika utmaningar i att träna elevernas relevans- och modelleringsförmåga.

Invandringen till Sverige har stigit kraftigt under de senaste åren. I lagen står det att dessa immigranter ska ges vissa etableringsinsatser, men tidigare forskning visar på ytterligare social och psykisk problematik i och med integration som måste tillgodoses. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att beskriva och analysera vuxna utomeuropeiska nyanländas upplevelser av deras första tid i Sverige. De frågor som ställts är följande: Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit? Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som genomförts med sju informanter med utomeuropeisk bakgrund. De teoretiska utgångspunkterna är Antonovskys teori om KASAM där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tagits i anspråk, samt Bourdieus teoretiska begrepp socialt kapital och kulturellt kapital. Det huvudsakliga resultatet av studien visar att informanterna upplevt vissa svårigheter i samband med flytten till, och integrationen i Sverige. De mest framträdande hindren har varit språkbarriären, svårigheten att erhålla ett socialt sammanhang och att förvärva nytt kulturellt kapital, samt att informanterna upplevt en förändring av sin identitet.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt. I träningsskolan går utbildningen ut på att lära för vardagen, för livet!

Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ.

Det råder en arbetskraftbrist inom vissa områden på arbetsmarknaden vilket innebär svårigheter för en del arbetsgivare att rekrytera personal idag. Inom äldreomsorgen förväntas behovet av personal öka under de närmsta åren och utmaningen för arbetsgivare är att skapa en arbetsplats där anställda trivs och vill stanna kvar. Fokuset för denna undersökning kommer ligga på tillfredsställelse och syftet är därmed att få en ökad förståelse för faktorer som är av betydelse för arbetstillfredsställelse hos personal inom hemtjänsten.  Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. För att få en ökad förståelse för arbetstillfredsställelse i hemtjänsten innefattar det teoretiska ramverket Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Ryan och Decis (2000) teori om inre och yttre motivation. Resultatet visade att intervjupersonerna möter många utmaningar i deras dagliga arbete vad avser tillfredsställelse. De upplever krav och förväntningar från olika håll vilket skapar motstridiga situationer mellan krav och viljan att göra gott för brukaren. Arbetet är komplext, tidsstyrt och oförutsägbart och deras möjligheter att påverka är små till följd av detta samt organisatoriska aspekter. Förutsättningarna att skapa gemenskap utmanas eftersom arbetet sker enskilt ute på fält. Relationerna till chef och kollegor är en viktig faktor. Att få erkännande för sina prestationer, att få utföra arbetet och relationen till brukarna upplevdes som betydelsefulla faktorer. Särskilt betydelsefullt var uppskattning från brukare. Arbetet inverkar på ekonomisk trygghet och privatliv men trots missnöje med lön och schemafrågor finns en stark inre motivation för sitt arbete vilket ger dem arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser patienters erfarenheter av att vårdas till följd av COVID-19. Det framkommer att det finns en rädsla hos patienter att dö av viruset och att det skapar en stor psykisk påfrestning att behöva vårdas i isolering. Trots detta anser patienterna att de får ett gott stöd av sjuksköterskor. Vidare beskrivs en hörigas erfarenheter vilket visar på avsaknad av kommunikation från sjuksköterskor och en rädsla för patienters skalle. Syfte : Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i COVID-19 under pandemin. Metod:Allmän litteraturöversikt som omfattar elva artiklar av kvalitativa ansatser, två artiklar av blandade ansats och en artikel av kvantitativa ansatser som har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat : Jag har identifierat fem teman. Dessa var ”Rädsla för smittan”, ”Utmaningar med skyddsutrustning”, ”Anpassning till en förändrad vårdsituation”, ”Påverkan på sjuksköterskornas hälsa” och ”Att utvecklas genom svårigheter”. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna är för utanförskap. Omvårdnaden blev lidande då det uppstod tidsbrist som således påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa. Skyddsutrustningen påverkade också omvårdnaden och sjuksköterskorna negativt. Även positiva aspekter av pandemin framkom, sjuksköterskorna har utvecklats i deras yrkesroller.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.