This qualitative study aims to analyze the reduced interest in young management as well as the challenges and opportunities young managers can encounter on the labor market. The area was considered important as the labor market faces a major change with many retirements in the next ten years and that greater investments in young managers is necessary. Semi-structured interviews were used to examine what challenges and opportunities existed. The part with empirical materials consists of six interviews where three of these are with young managers where the rest are done with more experienced managers. During the interview procedure, an interview guide was used that was tested and designed to suit the purpose and research questions. The results show that there are several challenges and opportunities regarding leadership at a young age. The main challenges the study clarified were young people's lack of knowledge and experience, while the main opportunities as a young manager are that they possess a drive and a new way of thinking that is beneficial for today's society. The main motivational factors for young managers are development, being involved and influencing, as well as disproving prejudices. The study also clarifies the fact that by highlighting support there is hope that an increased interest in leadership at a young age may occur.

The purpose of this study is to gain an understanding of the business cultural challenges that arise when Swedish companies choose to enter the Chinese market. The study utilizes a qualitative approach, employing semi-structured interviews with five individuals who possess extensive experience working in China. The theoretical framework draws upon Hofstede's cultural dimensions and Trompenaar's seven dimensions to illustrate the cultural differences between Sweden and China. The findings of the study indicate that Swedish companies encounter numerous business cultural challenges. Recruiting employees, communication styles, and learning the social intricacies, including the Chinese language are among the various business cultural challenges faced by Swedish companies when establishing themselves in China. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för de affärskulturella utmaningar som uppstår när svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem personer som har omfattande erfarenhet av att arbeta i Kina. Den teoretiska ramen bygger på Hofstedes kulturella dimensioner och Trompenaars sju dimensioner för att belysa de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina. Resultaten från studien visar att svenska företag står inför ett antal affärskulturella utmaningar. Rekrytering av personal, kommunikationsstilar och lärandet av de hemliga koderna i samhället, inklusive det kinesiska språket, är bland de olika affärskulturella utmaningar som svenska företag möter när de etablerar sig i Kina.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Matematik är ett ämne som kräver god språklig förmåga och forskning visar på att andraspråkselever därför kan ha behov av språkligt stöd även i matematiken. Syftet med följande studie är att bredda kunskapen kring undervisning av andraspråks elever i matematik åk F-3. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där F-3 lärare tillfrågats. Studiens resultat visar att det lärare upplever som svårigheter när de undervisar andraspråkselever är de matematiska områden som kan kopplas samman med elevers språkliga förmågor. Det är ofta sådant som begreppsbildning, problemlösning samt att föra diskussioner och resonemang. De utmaningar lärare möter i undervisningen av andraspråkselever utgörs av ramfaktorer, för stora grupper och för lite tid till planering är det som ställer till det mest för lärare. Det mest förekommande stödet/arbetssättet som lärare använder vid undervisning av andraspråkselever är genomgång i helklass, bildstöd och laborativt material. De flesta andraspråkselever får dock inte möjligheten att använda sitt förstaspråk i matematikundervisningen, varken för att visa redan tilltagna kunskaper eller vid inlärning av nya.

En känsla av otillräcklighet –Svensklärarens metoder och utmaningar vid läsundervisning hos elever med dyslexi i årskurs 7–9, är en studie som undersöker de undervisningsmetoder lärare använder när de undervisar elever med dyslexi och vilka utmaningar lärare ställs inför. Bakgrunden till studien är att elever med dyslexi kan ha lässvårigheter och det är av stor vikt att de får stödetde behöver i sin läsutveckling. Lärare som undervisar elever med dyslexi behöver kunskaperna för att stötta dessa elever. Att kunna läsa är viktigt i skolans värld men blir ännu viktigare när eleverna kommer ut som vuxna i samhället. Studien innefattar en enkätundersökning av såväl kvalitativ som kvantitativ form och riktar sig till svensklärare som undervisar elever med dyslexi på högstadiet. Denna studie bygger på flera teoretiska utgångspunkter; Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utifrån Claes Nilholms synvinkel tre olika specialpedagogiska perspektiv (kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektiv). Resultatet av studien visar att lärare använder ett flertal metoder och hjälpmedel i läsundervisningen. Till största del förlitar lärarna sig på inläsningstjänster av olika slag. Vidare visar resultaten att lärare upplever utmaningar när det gäller att undervisa elever med dyslexi. Dessa utmaningar består exempelvis av tidsbrist, elevers brist på motivation, att elever får för lite lästräning och otillräckliga kunskaper hos läraren. Dessutom visar resultaten även på att ett fåtal lärare inte upplever några svårigheter alls när det gäller att undervisa elever med dyslexi i läsning.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år. I intervjuerna framkom att den främsta utmaningen de mötte som nya lärare var avsaknaden av metoder. Lärarna framhöll betydelsen av att bygga upp en bank med metoder för att utvecklas genom reflektion och erfarenheter. Vår undersökning och den tidigare forskningen som vi tagit del av inom området visar på olika resultat. De tidigare undersökningarna vi har utgått ifrån visar att nya lärare har det svårast med sociala frågor medan lärarna i vår undersökning hade det svårast med undervisningsrelaterade frågor.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre ärmöjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger påvärdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerligprocess som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hurpatienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ somfinns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiskaprinciper eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inompalliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatetenligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämpligbehandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterskagällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närståendeoch patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten ochmot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikterkunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kanmedföra

Bakgrund: Hälsolitteracitet handlar om människors kunskap att förstå budskap om hälsa och omsätta informationen genom att leva hälsofrämjande. Låg hälsolitteracitet kan till exempel innebära otillräcklig förmåga att tolka och förstå hälsoinformation och därmed leda till ohälsa. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär en holistisk syn på patienten. Enligt Patientlagen är patientens delaktighet lagstadgad och leder till säker vård.Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans utmaningar och strategier för att främja personcentrerad vård hos patienter med låg hälsolitteracitet.Design: En allmän kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats.Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning genomfördes och artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två teman och nio subteman. Första temat var Utmaningar för att främja personcentrerad vård med subteman Brist på stödjande system och språkförbristningar, Låg utbildning eller otillräcklig kunskap, Tidsbrist/tidspress samt Kulturella skillnader. Andra temat var Strategier för att främja personcentrerad vård med subteman Personcentrerad kommunikation, Relation och förtroende samt Tolk och anhöriga som stöd.Slutsats: För att patienter med låg hälsolitteracitet ska kunna vara delaktiga i sin vårdprocess krävs att de får individanpassad information utifrån deras kunskapsnivå. För att detta ska var möjligt krävs att sjuksköterskan har kunskap om hälsolitteracitet och vilka strategier som kan användas vid olika utmaningar.

No description available.

Bakgrund: Omkring 500 000 människor har diabetes i Sverige och, 15% av dessa har typ 1-diabetes. Tonåringar kan stöta på många utmaningar i livet, om de dessutom har diabetes typ 1 kan utmaningarna vara tuffare än om de inte haft en kronisk sjukdom. En av utmaningarna för tonåringar med typ 1-diabetes är att lämna den trygga barnsjukvården och istället flyttas till vuxensjukvården. Syfte: Syftet var att belysa utmaningar som tonåringar med typ 1-diabetes kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och induktiv design som är baserad på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: I studien framkom det tre teman och sju subteman som beskrev utmaningarna att övergå till vuxensjukvården, utmaningen att förhålla sin diabetes till det vardagliga livet och viljan att vara normal. Det visade sig att tonåringar upplevde vuxensjukvården som mindre personlig samt att det var en utmaning att skapa en balans mellan diabetessjukdomen och deras vardagliga liv. De strävade även efter en normalitet, att bli sedd som en person och inte en sjukdom.  Slutsats: Tonåringarna fick en begränsad mängd information inför övergången till vuxensjukvården vilket gjorde att de inte kände sig trygga och sedda av sjuksköterskorna. För att underlätta detta krävs att sjuksköterskorna ser hela människan bakom diabetessjukdomen och börjar tidigt med övergången till vuxensjukvården. Det var även viktigt att tonåringarna fick stöttning i att våga sprida kunskap om sin sjukdom samt att se till att de får möjligheten att träffa en dietist.