Studien behandlar fenomenet besöksnäringsstrategier och hur dessa implementeras från en regional organisation till lokala organisationer inom besöksnäringen. Syftet för studien var att undersöka hur visioner blir till och uppfylls när olika typer av organisationer är inblandade. Genom intervjuer samlades material in för att undersöka hur lokala besöksnäringsorganisationer ser på hur arbetet ska ske inom ett län för att utvecklas tillsammans. Resultatet som presenteras baseras på att kommunikation och delaktighet är bland de viktigaste faktorerna och att organisationerna har områden som de kan samverka runt. Resultatet som presenteras kommer vara användbart för när Region Kalmar ska skapa sin besöksnäringsstrategi under våren 2021.

Forskning har visat att närmare en fjärdedel av alla ungdomar som avslutat sin utbildning inom gymnasiesärskolan står utan arbete, studier eller annan sysselsättning, och att gymnasiesärskolans elever tillhör en av de grupper som möter störst utmaningar vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet med detta kvalitativa examensarbete var att bidra med en ökad förståelse kring gymnasiesärskolan arbete med att förbereda sina elever för övergången mot arbetslivet. För att besvara syftet avsåg denna studie att, genom semistrukturerade intervjuer, undersöka hur 3 studie- och yrkesvägledare och 2 lärare arbetar med studie- och yrkesvägledande insatser och samverkar med andra aktörer för att förbereda eleverna inför övergången, samt vilka utmaningar detta arbete inneburit. Resultatet visar att arbetet med studie- och yrkesvägledning sker på olika sätt, men att det innefattar en hel del utmaningar då målgruppen har otroligt begränsade valmöjligheter. Den samverkan som sker har visat sig vara av stor betydelse, inte minst det arbetsplatsförlagda lärandet som dels skapar möjligheter till anställning för eleverna, men också för arbetsgivare att se vilka kompetenser dessa elever besitter. Vidare framkommer även att gymnasiesärskolan arbetar mycket med att lära eleverna grundläggande saker som är avgörande för att få och behålla ett arbete, och på så vis forma individer som är redo för etablering på arbetsmarknaden. Detta visar hur arbetsmarknaden präglas av ett integritets tänkande, där endast individer som klarar av arbetsmarknadens krav är aktuella för arbete, och där olikheter ännu inte är fullt accepterade.

Att ge möjlighet till eleven att utveckla och behålla sitt modersmål innebär enligt skolverkets kursplan för modersmålsundervisning att eleven ges stöd och möjligheter att utvecklas i alla skolämnen. Den här studien inriktar sig på elever med annat modersmål än svenska, men avhandlar inte elever som tillhör minoritetsspråken. Studiens syfte är att utveckla förståelse för vikten av modersmålsundervisning hos flerspråkiga elever. Vidare undersöks svårigheterna som modersmålslärare upplever i sitt arbete. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod i studien. Informanterna är fem lärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever i modersmål, samt svenska som andraspråk. Fokus i intervjuerna har legat på lärarnas uppfattning om värdet av utveckling av elevens förstaspråk, samt på vilket vis förstaspråket kan vara en resurs för elevens lärande och utveckling i svenska språket. Resultatet har visat att modersmålsundervisning stärker elevens självkänsla och identitet, enligt respondenterna. Vidare framkommer att eleven stärks i undervisningen på andraspråket, när förstaspråket får fungera som en bro över till det nya språket. Informanterna är eniga i att förstaspråket hjälper eleven att få bättre resultat på andraspråket i all undervisning. Alla respondenter var överens om att ju starkare elevens förstaspråk är desto bättre resultat får eleven på andraspråket. Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever flera organisatoriska svårigheter i sitt arbete, som att lektionerna i modersmål inte ingår under ordinarie skoldagen. En annan svårighet som lyfts av informanterna är att gruppsammansättningen i modersmålsundervisningen kan vara ojämn och att elever har olika språkbehärskning.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för lärares och speciallärares erfarenheter av att möta elever i behov av stöd främst gällande läs- och skrivområdet. Jag ville undersöka likheter och skillnader i lärare- och speciallärares föreställningar om och erfarenheter av arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter samt deras syn på hur de kan stötta dessa elever. Vidare ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger ser i sitt arbete med elever i behov av stöd. Detta undersökte jag genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 4 lärare och 4 speciallärare på F-6 skolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av en didaktisk teori kopplad till ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna ställde sig positiva till att inkludera alla elever i sin undervisning och samtliga ställde sig positiva till att anpassa sin undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Lärarna uppgav många goda exempel kring hur de själva utformade sin undervisning för att den skulle passa alla elever. Dock framkom utmaningar som bidrog till att lärarna inte genomförde anpassningar i den utsträckning de själva önskade. De främsta faktorerna till detta var tid, brist på lokaler samt brist på resurser. I studien framkom inga tydliga skillnader mellan lärare- och speciallärares uppfattningar kring att möta elever i behov av stöd annat än att speciallärarna upplevde att lärarna inte alltid genomförde de anpassningar som de borde, medan lärarna själva ansåg att de gjorde många anpassningar men att de saknade kunskap för att genomföra fler anpassningar. Resultatet visade också att lärarna, trots en önskan om att inkludera alla elever, ansåg att en-till-en undervisning hos speciallärare var någonting positivt och till och med nödvändigt för vissa elever. De framgångsfaktorer som pedagogerna själva lyfte fram i intervjuerna, var en anpassad undervisning där alla elever ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare nämndes intensivläsningsperioder, en-till-en undervisning samt att man som lärare tar del av den senaste forskningen och vågar prova nya vägar som positiva faktorer.

Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur svensklärare resonerar kring hur kamratbedömning används i praktiken och vilka möjligheter och utmaningar det bidrar med. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens resultat visade att lärare arbetar med kamratbedömning i undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att eleverna får bedömningsmatriser som deras bedömningar måste utgå från. Resultatet visade även att lärarna anser att kamratbedömning bidrar till delaktighet i lärande, förståelse för kunskapskrav, förståelse för arbetet, samspel med kunskapsutbyte och slutligen till självbedömningsförmåga. Samtidigt har resultatet visat att lärare lyfter fram vilka utmaningar som arbetssättet tillför. Att hantera och möta elever som inte förstår syftet med kamratbedömningen. Att hantera elever som tror att kamratbedömning är en slutgiltig bedömning, vilket ses som en utmaning. Att hantera elever som agerar ansvarslöst i kamratbedömning och att hantera elever som inte har tillräckligt med kunskaper om kunskapskraven. Slutligen anses det vara en utmaning att hantera situationer där eleverna hamna i utsatta situationer i samband med kamratbedömningar. Slutsatsen som dras är att trots de framkomna utmaningarna som upplevs av svensklärare, väljer lärarna att tillämpa metoden i praktiken och resonerar för möjligheter med arbetssättet.

Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Sammanfattning/Abstract Hultgren, Lindha (2022). ”Det kan vara då man behöver det som mest.” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring vilken förståelse en rektor, en specialpedagog och några undervisande lärare har av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen för elever med låg utbildningsbakgrund samt elever med annat modersmål än svenska. Utöver det är syftet också att bidra med kunskap om och synliggöra hur några vuxenstuderande ser på sitt behov av stöd i sin utbildning.   Frågeställningar: ·       Vilka uppfattningar framträder av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen? ·       Vilka behov av specialpedagogiskt stöd förstås som centrala för elever inom vuxenutbildning?   Teori Den teoretiska bas som denna studie vilar på grundar sig i den sociokulturella teorin som utifrån Vygotskijs (1999) tankar tolkats av Säljö (2014). Säljö (2014) menar att fokus ligger vid det sociala samspelet och att det är där som lärandet sker. I samspelet sker mediering där artefakter skapas för att kunna tolka och förstå omgivningen. Den andra teoretiska utgångspunkten vilar på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori där de centrala resonemangen utgår från kontexter som skapas i olika system. Dessa system verkar tillsammans och påverkas av varandra utifrån olika frågeställningar. Metod För denna studie används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som har intervjuats är en rektor, en specialpedagog och tre lärare. Utöver dessa som arbetar på en vuxenutbildning så har tre elever som studerar på skolan intervjuats. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Materialet har analyserats utifrån selektiv kodning där fem teman blev rubriker för resultat- och analysdelen. Resultat De uppfattningar som framkommer hos såväl lärare, elever och specialpedagog inom vuxenutbildningsenheten visar att behovet ser olika ut för elevernas behov av språkligt och specialpedagogiskt stöd. De vuxenstuderande är en heterogen elevgrupp där tidigare skolerfarenheter, kultur och språklig variation gör att behoven bland eleverna skiftar kraftigt. De intervjuade eleverna är dock samstämmiga när de beskriver betydelsen av det stöd som finns att få samtidigt som de också uttrycker en önskan om ännu mer stöd från undervisande lärande. Lärarna anser det språkliga och pedagogiska stödet till eleverna borde ske utanför lektionstid, eftersom det både saknas utrymme och tid under lektionstid och tydliga skrivningar om stöd i läroplanen för vuxenutbildningen. Resultatet visar också på lärarnas arbete med språkutvecklande metoder som en aspekt av pedagogiskt stöd där de tar sin utgångspunkt i samspelets betydelse för lärande. Det specialpedagogiska stödet som ses som centralt för elever inom vuxenutbildning är det stöd som kommer från det elevhälsoteam som finns. Här ges stöttning som är sammankopplat med relationsskapande och språkutvecklande arbetssätt. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att specialpedagogiska frågeställningar behöver lyftas i högre utsträckning inom vuxenutbildning.   Förväntat kunskapsbidrag Vuxenutbildning nationellt och internationellt är relativt obeforskad. De studier som finns fokuserar många gånger på vuxna andraspråksinlärare och inte på vuxenutbildningens organisation av stöd för dessa elever eller för de eleverna med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur heterogen elevgruppen inom vuxenutbildning är och vilken förståelse och vilket stöd det finns för eleverna trots att det i policydokument saknas skrivningar om särskilt stöd och extra anpassningar. Därmed bör de specialpedagogiska professionerna inte uteslutas ur vuxenutbildningen. Ett förväntat kunskapsbidrag är också att uppmärksamma de studerandes röster utifrån deras individuella behov och förutsättningar.   Specialpedagogiska implikationer Vuxenutbildningen ska, enligt läroplanen Lvux12 (Skolverket (B), 2012), anpassa utbildningen för de studerande till både längd och innehåll. Vuxenutbildningen ska också möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Dock bör vuxenutbildningen även inkludera specialpedagogisk kompetens i sin verksamhet. Detta är den enda skolform där särskilt stöd och extra anpassningar är exkluderat i läroplanen. Det bör lyftas i ett vidare perspektiv och diskuteras mer gällande vuxenstuderandes behov av stöd då de många gånger tidigare stött på dåliga erfarenheter eller inga erfarenheter alls.   Nyckelord Heterogenitet, sårbarhet, behov, stöd, utmaningar, vuxenutbildning