Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges länsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som påverkar förutsättningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanställdes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar på att styrningen från nationellt håll är tämligen vag. Vidare ser man brister i hur frågan har aktualiserats i andra enheter på länsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat. En annan problematik som finns är kommunernas brist på resurser, vilket påverkar vilken grad man kan genomföra klimatanpassningsåtgärder. Denna studie visar även på att klimatanpassningssamordnarnas enhetsplacering påverkar i stor grad vilken inriktning arbetet får. Då majoriteten av klimatanpassningssamordnarna är placerade på en enhet med en inriktning mot samhällsplanering så tenderar det regionala klimatanpassningsarbetet att handla om samhällsplanering. Vidare så fastslås att länsstyrelserna har olika förutsättningar för detta uppdrag, både genom en stor variation i anslagstilldelning men även utsattheten för klimatförändringar påverkar arbetet. / Through qualitative interviews with climate adaptation coordinators at Sweden's county administrative boards, this study identified several aspects that affect the prerequisites for the regional climate adaptation work. 14 out of the 21 climate adaptation coordinators were interviewed in this study. After the interviews were conducted, we compiled important aspects that the informants shared. The results of this study shows that the national governance is rather vague. We can also see a weakness in how the question has come to the fore in other units at the county administrative boards as well as how the cooperation with municipalities and other governmental agencies has worked out. Another problem that exists is that the municipalities' lack of resources, which affects the degree to which they can implement climate adaptation actions. This study also shows that the climate adaptation coordinators unit placement affects, in large degree, in what way the question regarding climate adaption is handled. As the majority of climate adaptation coordinators are placed in a unit with a specialization in community planning, the Swedish regional climate adaptation work tends to focus on community planning. Furthermore, we establish that all the county administrative boards have different prerequisites for this task, through both a large variation in the allocation of funds, but also in vulnerability to climate change.

Mångfalden av enheter för webbanvändning ökar, men det finns fortfarande webbplatser som utvecklas med PC:s som enda prioritet. Responsiv webbdesign erbjuder nya möjligheter till webbutveckling eftersom en responsiv webbplats är anpassad till samtliga enheter på marknaden. Området har förvisso fått stort genomslag, men det är fortfarande nytt och relativt outforskat. Det finns också endel utmaningar med responsiv webbdesign som kan vara svåra att bemöta. Uppsatsen kartlägger utmaningar som lyfts fram i vetenskaplig litteratur, och bekräftar eller dementerar samt kompletterar kartlagda utmaningar genom enempirisk studie. I uppsatsens slutsats introduceras ett ramverk med utmaningar inom responsiv webbdesign. / The variety of devices for web use increases, but some web sites are still being developed with PC:s as their only priority. Responsive web design is a way of developing web sites for all devices on the market, and therefore creating new opportunities for web development. The area is still new and relatively unexplored, and there are challenges that can be difficult to address. The thesis maps out challenges found in scientific literature, and confirmes or denies and supplements identified challenges through an empirical study. The thesis concludes with an introduction to a framework with challenges in responsive webdesign.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar lärare uppfattar i ämnet idrott och hälsa med att motivera samtliga elever, samt vilka strategier och didaktiska handlingskompetenser som idrottslärarna arbetar med för att motivera samtliga elever. Vi använder oss utav en kvalitativ ansats, där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med fem utbildade idrottslärare, för att studera deras uppfattningar, erfarenheter och hur de arbetade. Vi sökte även efter tydliga exempel på lärares praktiska strategier när de haft omotiverade elever. Studiens resultat visar att skaran omotiverade elever inte uppfattas vara så stor men att dessa finns, varför lärare behöver förhålla sig på något sätt till det faktumet. I resultatet redogörs för idrottslärares strategier och exempel på hur lärarna arbetade med elever som är omotiverade och vilka metoder som kom till användning.

Debatten om sjukhusmåltidens kvalitet är aktuell och kritiseras idag i press och sociala medier. Bloggen Food Pharmacy (2018) har startat uppropet #Sjukmat, där privatpersoner uppmanas att dela med sig av bilder och berättelser om den mat de blivit serverade i sjukhusmiljö, för att belysa problemet. Genom att intervjua kostchefer gällande deras uppfattning om sjukhusmatens kvalitet och de bakomliggande faktorer som inverkar på kvaliteten, hoppas författarna kunna visa en mer komplex bild av sjukhusmaten än den som presenteras idag.    Syftet är att undersöka kostchefers uppfattningar gällande vilka faktorer som styr kvaliteten på sjukhusmåltiden, samt att studera vilka utmaningar som kan påverka sjukhusmåltidens kvalitet.    En deskriptiv studiedesign användes. Sammanlagt deltog 16 kostchefer i Sverige från 12 olika län i telefonintervjuer, vilka transkriberades och tolkades med hjälp av en tematisk analys.    Resultatet visar att flera faktorer samverkar för god måltidskvalitet på sjukhus; vilka råvaror som används, hur maten hanteras, patienters möjlighet att välja vad och när de ska äta, vilka resurser som finns tillgängliga för sjukhusen samt kompetens och samarbete mellan vård- och kökspersonal. De främsta utmaningarna som lyfts är möjlighet att individanpassa måltidslösningar, större valfrihet för patienter, kunskap hos personal, samarbete och kommunikation med vården samt resurser i form av tid och pengar.    Slutsatsen är att arbetet bakom sjukhusmåltiden är komplext. Flera faktorer är avgörande för om maten äts upp och uppskattas av patienterna, och dessa faktorer samverkar i mycket stor utsträckning. Dock framlägger dessa utmaningar konkreta förbättringsområden. De engagerade kostcheferna vill visa att problem är till för att lösas, och att #sjukmat kan bli #friskmat.

Det rapporteras om en ansträngd hälso- och sjukvård på grund av begränsat med personalresurser och ett ökat vårdbehov. Statens offentliga utredningar lyfter att svensk sjukvård behöver effektiviseras för att kunna hantera problem med exempelvis överbeläggningar. Digitalisering av svensk hälso- och sjukvård förväntas bidra med bland annat beslutsunderlag för planering och resursfördelning. Digitalisering har visat på bättre effektivitet, genom att använda IT-system. Det behövs dock mer forskning om IT-systems stöd inom sjukhus, eftersom forskningen tidigare har fokuserat på IT-stöd för behandling av patienter snarare än planering av personalresurser. För att säkerställa att IT-systemen stödjer verksamheten finns utmaningar som måste hanteras. Syftet med denna fallstudie är därför att undersöka IT-system som stöd för personaladministration för en effektivare sjukvård genom frågeställningen: Vilka utmaningar med personaladministration på sjukhus kan hanteras med stöd av IT-system? För att undersöka frågeställningen har en kvalitativ ansats använts. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och analyserats med processanalys. Resultatet visar på att den främsta utmaningen med personaladministration som kan hanteras med stöd av ett IT-system är inkorrekta och irrelevanta data. Andra utmaningar som framkommit är att samordna läkare och sjuksköterskor samt personalbrist. Att hitta lösningar på personalbristen är viktigt, men eftersom problemet ligger på en sådan hög nivå kan IT-system endast tillhandahålla underlag för diskussioner kring personalbrist. / Today’s healthcare is strained due to a limited amount of workforce and an increased need for medical care. Official reports of the Swedish government calls for a more efficient healthcare in order to cope with for example overcrowding. Digitalisation of Swedish healthcare is expected to contribute with management information for planning and resource allocation. Digitalisation has shown improved efficiency by using information systems. There is however a need for additional research on the effects of information systems in healthcare, since previous research has focused on information systems for patient care and not workforce allocation. In order to ensure that the information systems support the organisation, there are a number of challenges that needs to be handled. The aim of this case study is therefore to examine information systems as a way to support workforce planning for a more effective health care. This is done through the research question: Which challenges with workforce administration in a hospital can be handled with support from information systems? In order to answer the research question a qualitative research method has been used. Empirical material has been collected through interviews and analysed using process analysis. The results show that the main challenge with workforce administration that can be handled with the support of information systems is incorrect and irrelevant data. Other challenges are coordination of doctors and nurses as well as staff shortage. Finding a solution to the overall problem of understaffing is important, but information systems can only provide a basis for discussions.

Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.

I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige. Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem. Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda? Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den. Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald. Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.