Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Denna kunskapsöversikt undersöker undervisningsstrategier för att stödja andraspråkselever inom matematikundervisning samt utmaningar som dessa andraspråkselever står inför. I studien har nationella och internationella forskningar sammanställts, där sökningar gjorts i olika databaser såsom ERIC, ERC och Libsearch. En systematisk litteraturöversikt genomfördes, med fokus på artiklar publicerade mellan 2000 och 2023, på peer-reviewed studier för att säkerställa trovärdigheten och relevansen av resultaten. Resultatet visar en mångfacetterad uppsättning av utmaningar som andraspråkselever står inför, exempelvis språkliga barriärer, kulturella skillnader och kognitiva belastningsproblem. Studien belyser också en rad pedagogiska strategier såsom användningen av digitala verktyg, multimodala strategier och integration av elevernas kulturella bakgrunder, vilka är metoder för att möta dessa utmaningar. Studien drar slutsatsen att en kombination av dessa strategier, anpassade till individuella elever, kan tillgodose behoven hos andraspråkselever. Dessa anpassade strategier är centrala för att skapa en inkluderande och anpassad lärandemiljö i matematikklassrum.

Den här kunskapsöversikten belyser utmaningar inom samhällskunskapsundervisning, medsärskilt fokus på samhällskunskapsdidaktik och ämnets dubbla uppdrag.En central aspekt är bristen på en gemensamt definierad ämnesdidaktik. Detta har resulterati en avsaknad av ett tydligt formulerat samhällskunskapsdidaktiskt språk och etableradebegrepp. Tillsammans med de abstrakta fostransmålen bidrar det till den grundläggandeotydlighet som ämnet verkar präglas av. Vilket i sin tur medför svårigheter för planering och bedömning. Studiens resultat indikerar att samhällskunskap ofta upplevs som gränslöst och inte sällan används som ett så kallat hjälpämne för andra samhällsorienterade ämnen.Ämnets dubbla uppdrag, att förmedla kunskap om samhället och fostra aktiva, självständigamedborgare, ger upphov till komplexa utmaningar. Lärare står inför svårigheter inför atthitta en balans mellan de traditionella kunskapsmålen och de mer abstrakta fostransmålen.Kunskapsmålen upplevs som enklare att skapa en strukturerad undervisning om ochbedömning av. Samtidigt argumenteras ämnets fostrande aspekt som ämnets viktigaste.Denna del av undervisningen beskrivs som mellanrummet. Här erbjuds en plats förspontana samtal bortom det planerade innehållet. Det är i dessa sammanhang som lärareupplever att eleverna utvecklar sin identitet som mest. Däremot kan detta skapa utmaningari bedömningen utifrån risken att det inte täcker innehållet enligt kursplanen. Lärare somintervjuats, observerats och samtalats med i kunskapsöversiktens artiklar har uttrycktbehovet av anpassningsförmåga och ledarskap för att navigera innehållet och undvika attämnet förvandlas till ostrukturerade diskussioner. Dessutom ställs läraren inför flera etiskaöverväganden om vad det är som faktiskt ska bedömas. Kunskapsöversiktens slutsats pekarmot behovet av ökad medvetenhet kring utmaningar som uppstår i undervisningen ochsatsning på ämnesdidaktisk forskning. Allt för att stödja lärare i att utveckla effektivaundervisningsmetoder och att tydliggöra ämnet samhällskunskap.

Antalet utländska doktorander som har sökt sig till Sverige har minskat sedan år 2012. Det är något som utbildningsdepartementet ser negativt på då önskan är att siffrorna i stället ökar på grund av att utländska doktorander är en viktig resurs för samhället då deras forskning bidrar till mångfald och en berikande kulturell blandning på de svenska lärosätena. Tidigare forskning har påvisat upplevda utmaningar från doktorander som väljer att inte studera i sitt hemland. Utmaningarna har berört flera områden, bland annat akademiska, sociala, kulturella, psykologiska och ekonomiska områden. Syftet med vår studie var att genom en fallstudie undersöka hur hög förklaringskraft Gaos områden om utländska doktoranders utmaningar har i svensk kontext. Det bidrog i sin tur till en diskussion om modellens giltighet. Studien utgår från Gaos studie som teoretisk grund och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utländska doktorander som studerar vid svenska lärosäten. Resultatet i vår fallstudie pekade på att förklaringskraften och giltigheten bekräftades i en svensk kontext i fyra av fem områden i jämförelse med Gaos studie. Det området där det inte bekräftades var det ekonomiska området. Inom det psykologiska området uppkom ett nytt tema som handlade om stress relaterat till förändringar i utlänningslagen, uppkomsten av detta tema berodde på att studien gjordes i en svensk kontext. Inom det sociala, kulturella och akademiska kunde förklaringskraften bekräftas. Resultaten från studien var relevanta för att lyfta och förebygga utländska doktoranders utmaningar vid forskarutbildningen. / <p>Godkänt i Ladok 2022-06-03.</p>

Språkstörning är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan vara expressiva, svårigheter med att uttrycka sig eller impressiva vilket berör förståelsen. Denna studie avser undersöka hur anpassningarna samt arbetet kring dessa anpassningar tar sig i uttryck i den svenska skolan idag. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Materialet är sedan bearbetats utifrån analysmetoden fenomenografi där uppfattningar kategoriserats. I resultatet framgår fyra huvudkategorier, anpassningar, samverkan, förbättringar samt utmaningar. Under dessa huvudkategorier framkommer det, i bearbetningen av materialet, underkategorier samt ytterligare uppfattningar kring dessa underkategorier. De slutsatser som studien kommer fram till är att olika uppfattningar ger konsekvenser i hur arbetet på skolan ser ut gällande elever med språkstörning. Uppfattningarna har betydelse för vad som anses vara anpassningar, vilka inkluderas i samverkan kring en elev med språkstörning och vad som anses vara en förbättring. Det har även visat sig att samtliga specialpedagoger anser att kompetensen om språkstörning saknas i skolan i den omfattning som specialpedagogerna menar att den behövs.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stötta och stimulera en god läsutveckling under tidiga årskurser. Den syftar till att granska och sammanställa existerande forskning gällande stimulering och stöd i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Den metod som har använts i kunskapsöversikten är systematiskt litteratursökning. Det innebär att forskning samlas in via olika databaser för att sedan analyseras och granskas utifrån frågeställningen. Översikten baseras på tio vetenskapliga källor från Skandinavien. Nio av valda källor är skrivna på engelska och en är skriven på svenska. Samtliga källor är dubbelgranskade (peer reviewed).  Kunskapsöversikten presenterar olika undervisningsmetoder som gynnar den enskilda elevens läsutveckling. Den visar också på de stödstruktur som lärare kan använda sig av. Faktorer med påverkan på läsutvecklingen såsom intresse och självbild belyses också i resultatet. Resultatet visar på ett flertal utmaningar lärare stöter på vid elevers tidiga läsutveckling. Slutsatser som tas utifrån samlad forskning är att det finns olika undervisningsmetoder som stimulerar, stöttar och främjar elevernas läsutveckling på olika sätt. Bland annat olika läsaktiviteter och pararbete. Det är viktigt att lärare har en bred repertoar av olika undervisningsmetoder samt är redo för omprövningar för att främja allas lärande. Även vikten av stimulerande klassrumsmiljö diskuteras i slutsatsen.  En rad utmaningar som lärare ställs inför som särskilt gäller läsning och betygssättning diskuteras.   Nyckelord: läsutveckling, stimulering, stöd, stödstrukturer, utmaningar

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.

En fjärdedel av Sveriges chefer går i pension när 40-talisterna gör uttåg från arbetsmarknaden. Det skapar en chefsbrist som kräver att andelen unga chefer ökar. För en ung och oerfaren person kan chefspositionen vara krävande. Denna studie undersöker vilka utmaningar unga chefer kan ställas inför i sitt arbete. Den teoretiska referensramen baseras på tre undersökningar inom ämnet samt en svensk handbok för unga chefer. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer samt kompletterats genom att ytterligare informanter har fått svara på intervjufrågorna skriftligen. Undersökningen visar att det förekommer ett antal utmaningar för nya chefer, där svårigheten att få förtroende är den största utmaningen. En annan utmaning som informanterna upplever är att vara chef utan att ha speciellt mycket kunskap och erfarenhet. Därtill förekommer andra utmaningar som bland annat handlar om att motivera de anställda, att lära sig delegera arbetsuppgifter samt att hantera de anställda inklusive underpresterande individer och problempersoner.

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.