Sammanfattning/Abstract Hultgren, Lindha (2022). ”Det kan vara då man behöver det som mest.” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring vilken förståelse en rektor, en specialpedagog och några undervisande lärare har av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen för elever med låg utbildningsbakgrund samt elever med annat modersmål än svenska. Utöver det är syftet också att bidra med kunskap om och synliggöra hur några vuxenstuderande ser på sitt behov av stöd i sin utbildning.   Frågeställningar: ·       Vilka uppfattningar framträder av behovet av språkligt och pedagogiskt stöd inom vuxenutbildningen? ·       Vilka behov av specialpedagogiskt stöd förstås som centrala för elever inom vuxenutbildning?   Teori Den teoretiska bas som denna studie vilar på grundar sig i den sociokulturella teorin som utifrån Vygotskijs (1999) tankar tolkats av Säljö (2014). Säljö (2014) menar att fokus ligger vid det sociala samspelet och att det är där som lärandet sker. I samspelet sker mediering där artefakter skapas för att kunna tolka och förstå omgivningen. Den andra teoretiska utgångspunkten vilar på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori där de centrala resonemangen utgår från kontexter som skapas i olika system. Dessa system verkar tillsammans och påverkas av varandra utifrån olika frågeställningar. Metod För denna studie används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som har intervjuats är en rektor, en specialpedagog och tre lärare. Utöver dessa som arbetar på en vuxenutbildning så har tre elever som studerar på skolan intervjuats. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Materialet har analyserats utifrån selektiv kodning där fem teman blev rubriker för resultat- och analysdelen. Resultat De uppfattningar som framkommer hos såväl lärare, elever och specialpedagog inom vuxenutbildningsenheten visar att behovet ser olika ut för elevernas behov av språkligt och specialpedagogiskt stöd. De vuxenstuderande är en heterogen elevgrupp där tidigare skolerfarenheter, kultur och språklig variation gör att behoven bland eleverna skiftar kraftigt. De intervjuade eleverna är dock samstämmiga när de beskriver betydelsen av det stöd som finns att få samtidigt som de också uttrycker en önskan om ännu mer stöd från undervisande lärande. Lärarna anser det språkliga och pedagogiska stödet till eleverna borde ske utanför lektionstid, eftersom det både saknas utrymme och tid under lektionstid och tydliga skrivningar om stöd i läroplanen för vuxenutbildningen. Resultatet visar också på lärarnas arbete med språkutvecklande metoder som en aspekt av pedagogiskt stöd där de tar sin utgångspunkt i samspelets betydelse för lärande. Det specialpedagogiska stödet som ses som centralt för elever inom vuxenutbildning är det stöd som kommer från det elevhälsoteam som finns. Här ges stöttning som är sammankopplat med relationsskapande och språkutvecklande arbetssätt. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att specialpedagogiska frågeställningar behöver lyftas i högre utsträckning inom vuxenutbildning.   Förväntat kunskapsbidrag Vuxenutbildning nationellt och internationellt är relativt obeforskad. De studier som finns fokuserar många gånger på vuxna andraspråksinlärare och inte på vuxenutbildningens organisation av stöd för dessa elever eller för de eleverna med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur heterogen elevgruppen inom vuxenutbildning är och vilken förståelse och vilket stöd det finns för eleverna trots att det i policydokument saknas skrivningar om särskilt stöd och extra anpassningar. Därmed bör de specialpedagogiska professionerna inte uteslutas ur vuxenutbildningen. Ett förväntat kunskapsbidrag är också att uppmärksamma de studerandes röster utifrån deras individuella behov och förutsättningar.   Specialpedagogiska implikationer Vuxenutbildningen ska, enligt läroplanen Lvux12 (Skolverket (B), 2012), anpassa utbildningen för de studerande till både längd och innehåll. Vuxenutbildningen ska också möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Dock bör vuxenutbildningen även inkludera specialpedagogisk kompetens i sin verksamhet. Detta är den enda skolform där särskilt stöd och extra anpassningar är exkluderat i läroplanen. Det bör lyftas i ett vidare perspektiv och diskuteras mer gällande vuxenstuderandes behov av stöd då de många gånger tidigare stött på dåliga erfarenheter eller inga erfarenheter alls.   Nyckelord Heterogenitet, sårbarhet, behov, stöd, utmaningar, vuxenutbildning

Syftet med denna studie är att undersöka verksamma fritidspedagoger som arbetar i det dubbla uppdraget inom skol- och fritidsverksamhet. I bakgrunden har vi en genomgång om fritidshemmets utveckling samt personalens historia inom fritidshem. I tidigare forskning ges en genomgång för fritidspedagogers förändrade yrkesroll och deras tidigare upplevelser av det dubbla uppdraget. Vi använder oss av kvalitativ metod och intervjuar åtta verksamma fritidspedagoger för att ta reda på hur de ser på det dubbla uppdraget. Vi tar även reda på vad de ser för utmaningar och möjligheter med att arbeta i det dubbla uppdraget. I intervjuerna använder vi oss av bekvämlighetsurval och till den insamlade datan använder vi oss av meningskoncentrering, kategorisering och meningstolkning som metodanalys. Resultatet grundas sedan i den insamlade data vi fått ifrån intervjuer med respondenterna. Resultatet visar att pedagogers synsätt på det dubbla uppdraget varierar och de ser utmaningar och möjligheter på olika sätt. Möjligheter som tas upp är att elevgruppen blir tryggare då de ser pedagoger under hela dagen samt att det gynnar samverkan med lärarna. Utmaningarna kan bli att fokuset bara blir på skolan och planeringstid från fritidspedagogerna kan försvinna. De slutsatser som presenteras är att pedagoger upplever att möjligheterna väger tyngre än utmaningarna samt att pedagoger i fritidshemmet har en positiv syn på det dubbla uppdraget.

Höstterminen 2018 blev programmering ett obligatoriskt inslag i matematik. Syftet med detta examensarbete är att tydliggöra vilka utmaningar som blivande och verksamma lärare kan stöta på i arbetet med programmering inom matematik för årskurs 4 – 6 för att vara förberedd och kunna arbeta med dessa på ett effektivt sätt. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att lärare ser flera olika sorters utmaningar, som exempelvis brist på lärarkunskaper och tid. Det finns mer och mindre effektiva strategier som lärarna använder för att arbeta med dessa utmaningar. Fortbildning ses som det största behovet för att kunna övervinna utmaningarna. Utmaningar som framkommit i studien är inga nya fenomen utan har funnits sedan införandet av programmering i skolan. Lärare tar stort ansvar i arbetet med programmering men för att utmaningarna ska kunna övervinnas krävs arbetsinsatser från högre instanser.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka undervisningsmetoder klasslärare använder för att utveckla högpresterande elever inom matematik i lågstadiet samt vilka förutsättningar läraren upplever att de har för att kunna utföra arbetet. Åtta lärare har fått beskriva hur de arbetar utifrån elevernas olika kunskapsnivåer med fokus på de högpresterande eleverna samt vilka möjligheter och hinder de upplever med undervisningen.   Resultatet visar att samtliga deltagande lärare använder undervisningsmetoder för att hjälpa högpresterande elever framåt i sin utveckling, både kopplat till ämneskunskaper och till motivation. Enligt de flesta lärarna finns det dock brister som gör att det fattas förutsättningar att kunna utmana högpresterande elever i den uträckning som lärarna skulle vilja. Framför allt kunde utvecklingsområden identifieras kopplat till tillgång på personal, lokaler och utmanande material. Dessutom visade resultatet att det råder en brist på stöd från skolledning kopplat till undervisningen av högpresterande elever.

The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.    All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many. Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.

Grundat på tidigare erfarenhet och forskningsöversikter har det bildats en uppfattning om att högpresterande elever är en grupp som tyvärr oftast inte ges den ledning och stimulans som de behöver för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Syftet med denna studie har således varit att undersöka om och på vilket sätt högpresterande elever ges utmaning och stimulans i sin matematikundervisning i årskurserna 1–6. Undersökningen i studien har utgått från en kvalitativ metod i form av intervjuer varav frågorna skickats ut via e-mail till sex stycken verksamma lärare som har erfarenheter av högpresterande elever i matematik. Resultatet visade att lärarna erbjuder de högpresterande eleverna utmaning och stimulans främst i form av acceleration och differentiering. Resultatet visade även att högpresterande elever har en risk att inte prioriteras i en skolvärld där skolan bör fokusera på de elever som är lågpresterande. Slutsatsen är att högpresterande elever enligt verksamma lärare utmanas och stimuleras tillräckligt men att aspekter som tid, resurser, kunskaper och att lågpresterande elever prioriteras kan göra att de högpresterande kommer i andra hand.

Sverige har under 2010-talet haft stor invandring, och många av de som kommit är barn och ungdomar. Många av dem har dåliga förutsättningar att lyckas i skolan, men idrott och hälsa ses ofta som en väg till gemenskap. Även om det är angeläget att veta mer kring hur utbildning för nyanlända barn och ungdomar fungerar optimalt finns det relativt lite forskning kring ämnet, och mycket av den existerande forskningen utgår från ett elevperspektiv. Denna studie ämnar bidra med ett lärarperspektiv genom 25 lärare i idrott och hälsas svar på kvalitativa enkäter kring vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sin undervisning med nyanlända barn och ungdomar. Svaren relateras till Piagets begrepp assimilering och ackommodation samt Foucaults tankar kring kunskap och makt. Resultaten visar att lärarna uppfattar elevernas personlighet, att använda kroppsspråket samt skapa samhörighet som möjligheter. Samhörighet beskrivs dock även som en potentiell utmaning tillsammans med språkförbristningar, särskilda moment, kulturellt betonade skilda synsätt på idrottsämnet, de nyanlända elevernas mående samt känslor av otillräcklighet som pedagog. Resultaten synliggör också att de flesta lärare visar en flexibilitet kring sin kunskapssyn och gör anpassningar utifrån de nyanlända elevernas synsätt och tidigare erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för assimilativt lärande. Ett fåtal lärare menar dock att de inte anpassar sin undervisning utifrån de nyanländas kunskapssyn och tidigare erfarenheter, vilket kan innebära att deras elever tvingas till en ackommodativ, mer krävande lärandeprocess.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som förskollärare upplever i samband med samverkan i förskoleklass, samt på vilket sätt de hanterar dessa. Vi har hela tiden utgått från två forskningsfrågor i vår undersökning. Forskningsfrågorna som är grunden för uppsatsen är:– Vilka utmaningar och svårigheter upplever förskollärare inom samverkan med vårdnadshavare i förskoleklass?– Hur hanterar pedagogerna dessa utmaningar? Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med verksamma förskollärare i förskoleklass, genom detta har vi hittat de utmaningar och hanteringar som framkommer enligt förskollärare. Vi valde detta område då vi anser att det inte finns tillräckligt med forskning kring samverkan mellan hem och skola i förskoleklass. Vi anser att detta är problematiskt då majoriteten av litteratur och tidigare forskning påvisar hur viktigt det är med en god samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vi har intervjuat tio förskollärare med en förskollärarexamen som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har på grund av rådande pandemi skett digitalt. Detta gjordes med hänsyn till de restriktioner som just nu finns i Sverige angående att träffa så få människor som möjligt. Resultatet av det empiriska materialet påvisar att de utmaningar som framkommer är främst utmaningar vid språkskillnader, vårdnadshavares engagemang, Covid-19 samt brist på verktyg och upplevda maktpositioner. Hanteringar av dessa framkommer parallellt i texten i samband med varje utmaning. Vår förhoppning är att denna undersökning ska bidra med en ökad kunskap om vilka utmaningar som framkommer i förhållande till samverkan i förskoleklass, samt hur man som förskollärare kan hantera dessa.

Bakgrund: Att vårda en döende människa är komplicerat och sjuksköterskan bör ha ett professionellt förhållningssätt samt ett holistiskt synsätt. Att vårda palliativa patienter kan vara både den svåraste och den mest privilegierade uppgiften som en sjuksköterska kan genomföra. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda palliativa patienter i hemsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fem huvudkategorier; Vårdrelationen mellan sjuksköterska, patient och anhöriga, Teamarbete, Vårdmiljö, Emotionella utmaningar, Etiska utmaningar. Slutsats: För att en sjuksköterska ska utvecklas i sitt arbete är det viktigt att reflektera över de egna värderingarna och medvetandegöra dessa. Sjuksköterskan bör ge patienten och anhöriga stöd genom att samtala och vara närvarande. Resultaten visade att det var av stor betydelse att samarbetet från kollegor fungerade, då teamarbetet är en central del i det palliativa vårdandet.