Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vad forskning säger kring vilken uppfattning särbegåvade individer har av skolan och matematikundervisningen samt hur man som lärare bör arbeta med dessa elever. Anser forskningen att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i större utsträckning? Upplever särbegåvade individer ett utanförskap eller behov att dölja sin förmåga? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigaste att alla elever uppnår samma mål? Den forskning jag har fått fram visar att särbegåvade individer generellt sett både nationellt och internationellt uppfattar skolan och matematiken mycket negativ. De särbegåvade anser att skolan behöver göra mer för de elever som anses som särbegåvade då de sällan får möjligheterna till att utvecklas utifrån sina förmågor. Forskningen visar också att den mest framträdande indikatorn på särbegåvade elevers inställning gentemot matematik är att se sig själv kompetenta och att de flesta särbegåvade upplever att det inte är helt tillåtet att visa sig för intelligent. Kunskapsöversikten sammanställer även forskning som lyfter fram att man som lärare bör erbjuda differentierade uppgifter och acceleration för särbegåvade elever för att de ska behålla en positiv inställning till skolan och matematiken samt kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

Problemet som majoriteten av modersmålslärare upplever, är svårigheten att utveckla elevers kunskaper vid undervisning i heterogena grupper som består av elever från årskurs 1, 2 och 3 i en och samma undervisningsgrupp. Svårigheten ligger i att utveckla elevernas skilda kunskapsnivåer, speciellt när undervisningen endast hålls en gång per vecka. Genom denna studie ges möjlighet att få fördjupad kunskap om modersmålslärares arbete i klassrummet. Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka utmaningar modersmålslärare upplever i sitt arbete med heterogena elevgrupper samt hur de organiserar arbetet i klassrummet för att skapa en inkluderande undervisning i dessa elevgrupper. Studien utgår ifrån aspekter kring social inkludering där kommunikation och språk har en central roll. För att nå studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex modersmålslärare. Resultat visar att modersmålslärarna i studien upplever utmaningar i att möta eleverna med olika planeringar på grund av gruppernas komplexa sammansättning (grupperna har oftast stora kunskapsnivåskillnader, blandade åldrar och bakgrund) och det krävs ett medvetet arbete kring lektionsplaneringen och undervisningen så att den blir begriplig för elever att ta sig an. Vissa modersmålslärare anser att kunskapsnivåskillnaderna är för stora och det finns en risk att eleverna med svårigheter känner sig misslyckade. Utmaningarna blir särskilt tydliga när eleverna med språksvårigheter ännu inte hunnit utveckla sitt modersmål i den utsträckning som krävs för den aktuella nivån. Resultat visar också att modersmålslärarna anser olikheter som något positivt. De menar att olikheter berikar gemenskapen och ingår i en strävan mot en inkluderande undervisning. Det är viktigt att olikheter och variation blir en naturlig del i undervisningen så att eleverna i gruppen stödjer varandra. De flesta intervjuade modersmålslärare anser att de försöker inkludera alla elever i gruppen i samband med grupparbete, vilket ger eleverna kunskapsinhämtning på ny nivå. Att arbeta med det sociala samspelet genom grupparbete i klassrummet gör att eleverna känner sig trygga samtidigt som det stimulerar eleverna att hjälpa varandra vid lärandet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av vetenskapliga källor besvara våra frågeställningar: Vilka utmaningar har läraren i sin religionskunskapsundervisning med hänvisning till elevernas religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Hur inkluderas eleverna i religionskunskapsundervisningen utifrån deras religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Vi vill med denna kunskapsöversikt nå ut till lärarstudenter samt verksamma lärare som möts av utmaningar inom religionskunskapsundervisningen. Kunskapsöversikten kommer även med hjälp av det vetenskapliga stödet presentera olika strategier, dessa strategier kan användas för att lösa utmaningar som kan uppstå inom religionskunskapsundervisningen.Källorna som används har vi funnit i olika databaser. Rekommendation för sökprocessen samt granskning har kommit ifrån Malmö Universitets bibliotek. Kunskapsöversiktens resultat tyder på att det finns en rad olika utmaningar inom religionskunskapsundervisningen som både lärare och elev upplever. Utifrån vårt resultat klargörs en röd tråd där läraren agerar icke- konfessionellt inom religionskunskapsundervisningen. Detta lyfter forskningen fram. Slutsatsen av vår kunskapsöversikt är att det finns utmaningar som lärare upplever inom religionskunskapsundervisningen, dock finns det olika beprövade strategier som forskarna lyfter fram för att motverka eller revidera utmaningarna. Kunskapsöversikten behandlar även hur en lärare behöver agera för att öka inkluderingen i klassrummet. Det nämns även att elever ska ha samma förutsättningar i den svenska läroplanen.

Abstract Föreliggande beskrivande kvalitativa studie har ansats till att undersöka och beskriva erfarenheter som elever i årskurs 5 har under sina matematiklektioner i en utvald kommunal grundskola. Metoden som används är kvalitativ där jag använder semi-strukturerade intervjuer med deltagare från den utvalda gruppen. Informationsinsamlandet följer ett syfte med följande kriterier: Deltagarna måste vara elever i årskurs 5 i den utvalda skolan i det aktuella geografiska området. Resultaten visar att det finns fyra väsentliga teman som framträder: a) Matematik är i sig själv ett intressant och utmanande ämne, b) Läraren är en stark faktor vid inlärning av matematik, c) Brist på stöd från familjen, och d) Självhjälp som en väg att överleva. Resultaten ger implikationer rörande processen mellan utlärande och inlärande i matematik, men även rörande lärarens roll, föräldrarnas roll och inte minst elevernas roll i processen kring att lära sig ämnet.Nyckelord: Matematik, kvalitativ studie, utmaningar, svårigheter

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkom mer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att desomarbetariförskolan             känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats        tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar. / <p>2020-06-08</p>

De sociala hållbarhetsfrågorna har blivit allt mer aktuella i takt med att globalisering, outsourcing och inköp från olika världsdelar ökar allt mer samtidigt som nätverken av leverantörer och aktörer expanderar, vilket är en av anledningarna till att komplexiteten i försörjningskedjorna växer. Problem som dåliga arbetsvillkor, obeaktade regler och oetiskt arbetssätt i försörjningskedjan har uppmärksammats både i näringslivet samt i bredare aspekter av samhället. Trots uppmärksamheten saknas tydliga definitioner kring innehållet i begreppet social hållbarhet. Denna studie avser att undersöka de möjligheter och utmaningar kring social hållbarhet som kan uppstå i försörjningskedjan vid inköp av tjänster. Den teoretiska referensramen ämnar att definiera social hållbarhet samt ge en förståelse kring hur begreppet kan implementeras och användas vid inköp av tjänster. Vidare beskriver teorikapitlet i vilka former de sociala aspekterna appliceras i en kontext av försörjningskedjor. Genom en kvalitativ studie har data samlats in och analyserats för att kunna besvara studiens syfte. Den huvudsakliga slutsatsen som presenteras är att bristen på en tydlig definition av social hållbarhet kan försvåra arbetet i frågan. Vidare framställs att hänsynstagande till de sociala aspekterna i kombination med samarbete mellan leverantör och köpare är viktiga att beakta vid inköp av tjänster. / Social sustainability issues have become increasingly relevant as globalization, outsourcing and purchasing from different continents grow ever more while the networks of suppliers and actors keeps expanding, which is one of the reasons for the growth of supply chain complexity. Problems such as poor working conditions, unregulated rules and unethical working practices in the supply chain have been highlighted in the business community as well as in broader aspects of society. Despite the attention there are no clear definitions about the content of the concept social sustainability. This study aims at investigating the opportunities and challenges of social sustainability that may arise in the supply chain when purchasing services. The theoretical frame of reference aims at defining social sustainability as well as an understanding of how the concept can be implemented and used when purchasing services. Furthermore, the theory chapter describes in what forms the social aspects are applied in a context of supply chains. Through a qualitative study, data has been collected and analyzed to answer the purpose of the study. The main conclusion presented is that the lack of a clear definition of social sustainability can complicate the work in question.Furthermore, we present that consideration given to the social aspects in combination with the cooperation between supplier and buyer is important to take into account when purchasing services.

Denna uppsats handlar om polismyndigheten och socialtjänstens samverkan i samband med ungdomsbrottslighet. Myndigheternas arbete är viktigt eftersom ungdomarna är framtiden och kan få stora samhällsekonomiska kostnader om dessa hamnar på villovägar. Myndigheternas insatser för de unga kan därför vara viktiga investeringar inför framtiden. Uppsatsen syftar därför till att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i myndigheternas samverkan med hjälp av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med informanter som dagligen arbetar med ungdomsbrottslighet. Frågeställningarna är därför vilka framgångsfaktorer som finns i samverkansarbetet mellan myndigheterna. Men också hur samverkan kan organiseras för framgång i arbetet. Även utmaningar och eventuella dilemman som kan uppstå kommer också kort beröras.                       Michael Lipsky har i sin litteratur presenterat och beskrivit gräsrotsbyråkratens arbete och vilka utmaningar denne kan ställas inför. Gräsrotsbyråkrat och andra centrala begrepp har därför beskrivits som teori i uppsatsen där kopplingar gjorts till informanternas upplevelser. Informanterna berättade sammanfattningsvis att samverkansarbetet gynnas av att personal har en form av relation till varandra vilket gör det lättare till att ta kontakt med varandra. Det är också viktigt att det finns kontaktvägar till de aktuella myndigheterna så det kan ske på ett enkelt och effektivt sätt. I vissa delar har personal från de aktuella myndigheterna samlokaliserats vilket innebär att de har en närhet till varandra. Det bidrar till goda relationer och att arbetet kan ske på ett effektivt sätt då de kan berika varandra. I vissa fall kan sekretesslagstiftningen vara en utmaning, medan i andra fall inte är detta eftersom arbetet kan organiseras på att den enskilde lämnat samtycke.

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.