Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (Skolverket 2018) fastslår att barn ska erbjudas undervisning i förskolans varierande miljöer, såväl inomhus som utomhus. Tidigare forskning visar att mycket tid i förskolan spenderas utomhus, främst på förskolans egna gård, men att undervisning trots det inte prioriteras under utomhusvistelse.   Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur förskollärare uppfattar undervisning på förskolans gård, med särskilt fokus på vilka hinder och utmaningar som pekas ut i användningen av gården i undervisningssammanhang.  Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där semistrukturerade, skriftliga intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Tolv förskollärare från åtta olika förskolor har deltagit i studien.  Resultatet visar att förskolans gård generellt uppfattas som en betydelsefull miljö för förskolans undervisning. Förskollärarnas syn på sin egna roll som en avsiktlig lärare på gården är framträdande. Vidare beskrivs att hinder rörande kollegiala och materiella aspekter, gårdens utformning, väderförhållanden och resurser uppfattas påverka undervisningen. Dessutom nämns ett antal strategier som används för att övervinna dessa hinder.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom den prehospitala vården och en vanlig orsak till att människor ringer 112. Inom ambulanssjukvården är det sjuksköterskorna som bedömer och behandlar patientens smärta, utifrån den information som inhämtas på plats. Smärtskattningen behöver ofta utföras snabbt, vilket medför att det sällan finns tid för någon djupare smärtanalys och i flertalet fall anser sig patienterna inte bli tillräckligt smärtbehandlade innan de når sjukhuset.  Motiv: Studier visar att patienterna ofta inte blir tillräckligt smärtlindrade inom ambulanssjukvården.  Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och strategier för patienters smärtlindring inom den prehospitala vården och därmed försöka förklara orsaken till att patienterna inte blir tillräckligt smärtlindrande. Metod: Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor på två olika ambulansstationer i mellersta och norra Sverige, där deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tio intervjuer genomfördes under hösten 2023. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med titlarna "Sjuksköterskans smärtbedömningar påverkas av olika faktorer i den prehospitala vårdsituationen", "Att frångå behandlingsriktlinjerna", "Ett personcentrerat omhändertagande bidrar till en effektiv hantering av smärtan" och "Brist på kunskap är ett hinder för effektiv smärtbehandling prehospitalt". Var och en av de olika kategorierna beskrev ambulanssjuksköterskornas tankar, svårigheter och strategier kring bedömning och behandling av smärta prehospitalt. Konklusion: Ambulanssjuksköterskor beskriver varierande orsaker till inadekvat smärtbedömning och -behandling men också strategier för att optimera hanteringen av smärta hos patienter inom den prehospitala vården. Ökad kunskap om smärta och smärtbehandling hos ambulanssjuksköterskorna samt ett mer personcentrerat arbetssätt skulle kunna bidra till bättre hantering av smärta samt en säkrare vård.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.

Syftet med den här studien har varit att utöka kunskaperna om lärarnas erfarenheter om hur subtraktionsundervisningen genomförs, vilka utmaningar lärarna i den här studien har i undervisningen samt vilka svårigheter eleverna får inom subtraktion. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer gjorda med lågstadielärare. Resultatet av den här studien visar på att de flesta lärare genomför sin planering enskilt samt utifrån det tillgängliga läromedlet i klassrummet och samtliga lärare baserar sin undervisning utifrån läromedelsboken. Samtliga lärare har dessutom satt upp mål utifrån kurs- och läroplanen. Det framkommer att lärarna anser det vara utmanande att ge eleverna förståelsen för subtraktion, t.ex. gällande terminologin, och att det är svårt att veta när färdighetsträningen har lett till automatisering. Enligt lärarnas erfarenheter är det tidskrävande att arbeta med konkret material och algoritmerna är utmanande på grund av att de kan lösas på flera sätt. Vidare resultat som framkommer i studien är att lärarna anser att eleverna får svårigheter med förståelsen inom subtraktionen och att räkna algoritmer. Slutsatserna visar på att de medverkande lärarnas undervisning är motivstyrd – de utgår från styrdokument. Lärarna tycks sakna kunskaper om vikten att se till att motiv och resultatet för undervisningen hör ihop. De utmaningar och svårigheter som framkommer genom resultatet tycks bero på en avsaknad av kunskap hos lärarna om ämnet och hur subtraktionsundervisning bör bedrivas. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar världen över och livsstilsförändringar är ofta en del av behandlingen då hälsosamma levnadsvanor minskar risken för senkomplikationer. Att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 och att förändra levnadsvanor kan innebära att personen genomgår olika former av transition. Sjuksköterskan har en viktig del i omvårdnaden genom att ge information om sjukdomen och risker för senkomplikationer samt att stödja personen till förändring av levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av förändrade levnadsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i två teman: Att hantera livsstilsförändringar och Omgivningens betydelse för en lyckad livsstilsförändring. Personer med diabetes mellitus typ 2 har utmaningar att förändra levnadsvanor och att bevara förändringar över tid. I resultatet beskrivs hur omgivningen påverkar personens förmåga till förändring samt hur hälso- och sjukvården kan stödja och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Samhället behöver erbjuda fler platser som är anpassade för fysisk aktivitet för att stödja personer med diabetes mellitus typ 2 till hälsosamma levnadsvanor. Informationen från hälso- och sjukvården var alltför omfattande när personer blivit nydiagnostiserad med diabetes mellitus typ 2 och informationen och sättet att ge information på behöver utvecklas och anpassas för den enskilda personens situation och behov. Även strategier för att skapa möjlighet för personer att få kompletterande informationen senare i sjukdomsförloppet behöver utvecklas.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Forskningen har än idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap på olika sätt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit ämnet ledarskap intressant och därför vill jag undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad är ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att få en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av åtta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrån ledarskapsteorin. Utifrån den teorin försökte jag därmed urskilja olika faktorer som jag senare kunde förklara och jämföra till det som karaktäriserar ledarskap av författare och det som produktionsledarna anser.Hur väl passar produktionsledarnas värderingar in på de teorier som jag valt att utgå ifrån; den traditionella, resultat- eller uppgiftsorienterad eller situationsanpassat ledarskap? Genom den traditionella och en ny ledarskapsmodell RONS, undersöker jag om en viss ledarskapsstil är något som faktiskt bedrivs i verkligheten eller inte.Resultatet visar att produktionsledare föredrar olika ledarskapsstilar i olika situationer och med fördel använda sig utav en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien visar att det handlar mer om att som ledare kunna inspirera, motivera och coacha sina medarbetare i större utsträckning än tidigare. En ledare måste skapa visioner och mål för sin verksamhet och undvika att vara allt för auktoritär för att vinna medarbetarnas förtroende. / Research has still not reached an ideal leadership style. As a leader you can practise leadership in different ways and you can embrace one or more different leadership styles. I have always found leadership interesting as a subject so I wanted to see what people who daily come in contact with the leadership believes is a good leader. What is leadership? Is there a standard term and is there really an embrace style of management that actually is practiced by production managers in their daily lives? To get an idea of what it looks like I´ve done an empirical study of eight production managers to explore how they feel, carrying, handling, and develop their leadership based on leadership theory. Based on that theory, I tried to identify various factors which I later was able to explain and compare to what characterizes leadership by the writers and see what the production managers believes in.How well-suited are production managers valuations by the theories that I ve chosen to start with, the traditional, performance-or task-oriented or situational leadership? By the traditional and a the new model; RONSs model, Im seerching for a particular style of leadership if it´s something that is actually carried out in real life or not.The results indicate that production managers prefer different leadership styles in different situations and with advantage to use a combination of leadership styles. The conclusion of the study show that it is more about a leader to be able to inspire, motivate and coach their employees to a greater extent than before. A leader must create the vision and goals for their business and avoid being too authoritarian in order to gain employee trust.

Syftet med denna studie har varit undersöka hur individer inom olika yrkesroller upplever digitaliseringens organisatoriska påverkan. Med individuella semi-strukturerade intervjuer har vi på ett kvalitativt sätt samlat in och analyserat empiri för att kunna besvara syftet. Vår ansats har varit deduktiv och studien har lagts upp som en explorativ små-N studie.Resultatet visar 1) att det finns skillnader mellan ett inifrån och individuellt perspektiv jämfört med ett utifrån och verksamhetsperspektiv när det gäller hur digitaliseringens organisatoriska påverkan uppfattas, 2) att respondenternas individuella upplevelse av digitaliseringens organisatoriska påverkan varierar för olika yrkesroller, 3) att det individuella perspektivet synliggör fler typer av digitaliseringens organisatoriska påverkan än vad som påvisats i tidigare forskning samt 4) att det finns arbetsprocesser inom individens yrkesroll som inte har digitaliserats.Slutsatsen från studien är att digitaliseringen har en stor organisatorisk påverkan och en påverkan som, på den individuella nivån upplevs både som möjligheter och utmaningar. Vi föreslår att man borde fokusera på att använda utmaningarna som individen upplever som verktyg till att se på de områden inom digitalisering som behöver förbättras och utvecklas. / The purpose of this study was to examine how individuals in different professions experiencing digitalization’s organizational impact. With individual semi-structured interviews, we have qualitatively collected and analyzed empirical data to answer the purpose. Our approach has been deductive and the study has been set up as an exploratory small-N study.The results show 1) that there are differences between the inside and individual perspective compared to the outside and operational perspective as to how digitalization organizational impact is perceived, 2) that the respondents' individual experiences of digitalization organizational impact varies for different professional roles, 3) to the individual perspective reveals more types of digitalization organizational impact than shown in previous research, and 4) that there are processes within the individual's professional role that has not been digitalized.The conclusion from the study is that digitalization has a huge organizational impact and an influence that, at the individual level is perceived as both opportunities and challenges. We suggest that one should focus on using the challenges that the individual experiences as tools to look at the areas of digitalization that need to be improved and developed.

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, något som ofta förklaras genom metaforen om glastaket som utgör en osynlig barriär mot kvinnors karriärutveckling. Tidigare studier har fokuserat på utmaningar som kan hämma kvinnors karriärutveckling i mansdominerade miljöer. Få studier har studerat kvinnor som trots utmaningar besitter ledande positioner och utmaningar de har behövt möta, möter samt de faktorer som kvinnorna anser ha bidragit till att de krossat glastaket. Syftet med studien är att studera vilka utmaningar och främjande faktorer som organisationer behöver arbeta med för att underlätta karriärutvecklingen för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. I den teoretiska referensramen redogör studien för eventuella utmaningar som kvinnor kan uppleva samt faktorer som kan främja karriärutvecklingen för kvinnor. Syftet med studien har studerats genom 14 kvalitativa intervjuer med kvinnor som besitter VD-positioner i fem traditionellt mansdominerade branscher. Empirin visar att respondenterna har upplevt och upplever liknande utmaningar i form av fördomar hänförda till stereotypiska könsroller, självtvivel, strukturer, kultur samt kombinationen av arbete och familj. Empirin visar även att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag är gemensamma samt att majoriteten av respondenterna har haft tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner. Slutsatsen i studien indikerar att det skett en förändring till det bättre avseende upplevelsen av utmaningar, dessa existerar emellertid fortfarande. Organisationer kan behöva arbeta med fördomar, strukturer och kultur som kan påverka karriärutvecklingen negativt för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. Ytterligare en slutsats är att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag, tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner är viktiga faktorer för kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen avseende främjande faktorer är att organisationer skulle behöva skapa förutsättningar till samt tillhandahålla möjligheter för deltagande i nätverk och mentorsprogram för att främja karriärutvecklingen för kvinnor verksamma i traditionellt mansdominerade branscher. / Women are underrepresented in leading positions, something that often is explained by the metaphor of the glass ceiling which is an invisible barrier against women’s career development. Previous studies have focused on the challenges that may inhibit women’s career development in male-dominated environments. Few studies have focused on women who, despite challenges, hold leading positions and challenges they have experienced and still are experiencing as well as the factors that women believe have contributed for them to break the glass ceiling. The purpose of this study is thus to learn which challenges and promoting factors that organizations need to work with to facilitate female career development in traditionally male-dominated industries. The theoretical framework in this study presents the possible challenges that women may experience as well as the factors that may promote career development for women. The purpose of this study has been addressed through 14 qualitative interviews with women that hold CEO-positions in five traditionally male-dominated industries. The results show that the respondents have experienced and are experiencing similar challenges such as prejudices due to stereotypical gender roles, self-doubt, structures, culture and the combination between work and family. The results also show that some individual factors and personality traits are common and that the majority of the respondents have had access to networks, mentors, role models and support from family and partner. The study indicates that there has been a change for the better regarding the challenges women face, however, the challenges still exist. Organizations may need to work on prejudices, structures and culture that may affect women’s career development negatively in traditionally male-dominated industries. Another conclusion is that some individual factors and personality traits, access to networks, mentors, role models and support from family and partner are important factors for female career development. The conclusion regarding promoting factors is that organizations may need to create conditions for as well as provide opportunities for participation in networks and mentoring programs to promote career development for women in traditionally male-dominated industries.