The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Bakgrund: Empatisk utmattning (eng: compassion fatigue) berör den utmattning sjuksköterskor kan uppleva genom att ha tagit del av patienters fysiska eller psykiska lidande. Denna empatiska utmattning bidrar till en känsla av kronisk trötthet och oförmåga att uppleva empati för sina patienter. Problem: För att ge en god patientvård förväntas att sjuksköterskorna lever sig in i patienternas situation. Eftersom sjuksköterskorna ofta befinner sig i stressfyllda situationer med korta återhämtningsperioder och samtidigt måste leva sig in i patienternas lidande kan vissa av dem få problem med att ta väl hand om sig själva, vilket gör att deras förmåga att känna empati för sina patienter avtar. Sammantaget bidrar det till en försämrad patientvård. Syfte: Syftet var därför att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning i vården. Metod: Sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning jämfördes genom en beskrivande analys av 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna med empatisk utmattning erfor sina arbetsmiljöer som påfrestande och stressiga. De upplevde bristfälligt stöd från kollegor, familj, vänner, arbetsledning och otillräcklig utbildning i hur de kan motverka riskerna med att drabbas av empatisk utmattning. Ofta hade de upplevt upprepade traumatiska händelser i vården, vilka framkallat känslor av maktlöshet, frustration och sorg. Resultatet visade även att de sjuksköterskor som drabbades av empatisk utmattning var mer benägna att lägga stora krav på sig själva, ha svårt för att dra en skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv, samt vara känsliga för stora intryck från omvärlden. Vissa sjuksköterskor hade lättare för att ta hand om sig själva och kunde därmed ge bättre patientvård. Snarare än att bli utmattade tenderade dessa sjuksköterskor att inspireras av sin vårdsituation och drivas till att fortsätta uttrycka empati och inlevelse i kontakterna med patienterna. Det bidrog till empatisk tillfredsställelse snarare än empatisk utmattning, samt till goda ömsesidiga upplevelser mellan sjuksköterskor och patienter.

Sömnberövning kan leda till en rad kognitiva nedsättningar och psykofysiska förändringar hos individer. Mätverktyg och mänsklig kompetensökning fordras för att i realtid upptäcka signaler om sömnberövning och tekniska mätningar av röstkvalité verkar lovande. Syftet var att genom mellanmänsklig bedömning av sömnberövat tal undersöka om anekdotiska uttryck som “Du låter trött” kan stärkas empiriskt. Genom en inomindividsdesign skattade lyssnare (N = 85) om talare sömnberövats eller ej. Resultatets huvudfynd visar att deltagarna inte kunde urskilja mellan sömnberövade och utvilade talare. Akustiska prediktorer för skattad sömnberövning undersöktes explorativt. Låga akustiska tröskelvärden samt tidpunkt för ljudinspelningarna kan delvis ha bidragit till resultatet. Studiens slutsats är att mänskliga bedömare inte är reliabla mätverktyg gällande sömnberövade talare.

Introduktion: Sjuksköterskor är drabbade av stress i arbetet vilket kan leda till utmattning med konsekvenser på sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa. Sjuksköterskor saknar möjligheter att hantera stressiga situationer på arbetsplatsen.  Åtgärder måste vidtas för att förebygga att de drabbas av utmattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa organisatoriska program och modeller som används för att förebygga utmattning hos sjuksköterskor och deras betydelse samt sjuksköterskans upplevelse av programmen och modellerna. Metod: Denna litteraturstudie var uppbyggd efter Polit och Becks flödesschema i nio steg. Källmaterial hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier: Avslappning, Kunskap, Upplevelser i arbetet samt Självstärkande upplevelser. Slutsats: Avslappnande metoder och en ökad kunskap leder till minskad utmattning hos sjuksköterskor. Sjuksköterskorna upplevde programmen och modellerna positivt.

Stressrelaterade besvär och andra former av psykisk ohälsa orsakade av arbetet, är ett omdiskuterat och väl undersökt samhällsfenomen som ökat de senaste åren i Sverige. Några av de vanligaste stressrelaterade besvären är utmattning och trötthet. Forskning har visat att det existerar könsskillnader i upplevelse av stress och att olika typer av arbeten genererar olika stressnivåer hos individer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om stress och utmattning inom arbetslivet, med särskilt fokus på skillnader mellan män och kvinnor. Krav- och kontrollmodellen lyfts fram för att förklara sambandet mellan krav och kontroll i arbetet, vilket ger en förståelse för hur graden av kontroll de anställda har påverkar effekterna av de psykiska krav som den anställde utsätts för. Även Arlie Hochschilds teori om The Second Shift presenteras, för att beskriva hur män och kvinnor på olika sätt utsätts för krav och kontroll i hemmet. Teorierna lyfts fram för att de kan bidra till en förståelse för eventuella könsskillnader i arbetsrelaterad stress och utmattning. En kvantitativ metod har använts för undersökningen av uppsatsens syfte. Det empiriska materialet som används grundar sig på en enkätstudie från 2005, som är hämtad från International Social Survey Programme. Motiveringen till att detta material används som underlag i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress och utmattning, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet av undersökningen visade att det i vissa fall existerar skillnader mellan män och kvinnor gällande upplevelse av stress och utmattning. Detta resultat visade sig vid undersökningen av alla respondenter som arbetar och av alla heltidsarbetande respondenter som arbetar med människor. Dock visade resultatet att det inte fanns några signifikanta könsskillnader gällande upplevelse av stress, vid undersökningen av alla heltidsarbetande respondenter och de heltidsarbetande respondenter som inte arbetar med människor. Detta tyder på att vidare forskning bör fortsätta undersöka könsskillnader gällande stress och utmattning, eftersom resultatet kan tolkas som att det i nuläget inte går att dra generaliserande slutsatser i detta avseende.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligtliv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på job-bet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fy-sisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och krea-tivitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procentkvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analyseradata. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant sam-band mellanantal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar vardock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar pervecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivseloch kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde stu-dien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare attorganisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmanatill träning på fritiden.

Introduktion/ bakgrund: Utmattning tidigt i karriären hos nyutbildade sjuksköterskor kan innebära att de väljer att lämna sin arbetsplats och yrket helt. Utmattning kan även medföra ett flertal följdsjukdomar. Både patientsäkerheten och omvårdnadskvaliteten kan bli negativt påverkad när sjuksköterskor drabbas av utmattning. Syfte: Att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver vad som kan leda till utmattning hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de tre första yrkesverksamma åren. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2017) nio steg. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultatet i litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av två kategorier med tillhörande subkategorier; negativa faktorer på arbetsplatsen och i arbetsmiljön med tillhörande subkategorier stress och underbemanning, otillfredsställelse på arbetsplatsen, en dålig psykosocial arbetsmiljö och avsaknad av stöd från kollegor, chefer och ledning. Sedan: personliga egenskaper hos sjuksköterskan med tillhörande subkategorier: dåligt självförtroende och självkänsla, att vara kvinna, brist på erfarenhet och mobiltelefonberoende. Slutsats: Utmattning hos nyutbildade sjuksköterskor kunde bero på brister på arbetsplatsen och i den psykosociala arbetsmiljön, ett dåligt självförtroende och eller en låg självkänsla, kön, att de saknar erfarenhet och att de har ett mobiltelefonberoende.

Bakgrund: Att befinna sig i ett vårdande sammanhang kan bidra till upplevelsen av rädsla, oro och sårbarhet för patienter. Samtidig upplever patienter att förekomsten av en vårdrelation har en betydelse för upplevelsen av välbefinnande och tillfrisknande. Patienter upplever även att vården baseras på medkänsla vid de tillfällen sjuksköterskor engagerar sig i patienters lidande, är empatiska och förmedlar kärlek. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Metod: Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: i resultatet framkom två teman; Att befinna sig i en kravfylld vård och Att finna kraft för att vårda. Där sjuksköterskors upplevelser av fenomenet beskrivs i sex subteman. Slutsats: sjuksköterskor upplevde att det fanns både faktorer som bidrog till upplevelsen av compassion fatiuge och faktorer som minskade upplevelsen av fenomenet. De upplevde att bidragande faktorer utgjordes av bristande tid tillsammans med patienterna, att bevittna lidande och att bli känslomässigt engagerad i patienters vård. Att ta hand om hälsan genom att finna stöd i betydelsefulla relationer, träning, en meningsfull fritid och att dra gränser mellan privatlivet och arbetslivet minskade upplevelsen av compassion fatigue. / Background: Being in the context of care may result in the experience the fear, anxiety and vulnerability for patients. on the other hand, patients feel that the existence of a caring relationship is important for the experience of well-being and recovery. Patients also feel that the care is based on compassion when nurse’s engage in the patients' suffering, are empathetic and uses love. Aim: to describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: systematic literature study with a descriptive synthesis. Result: Two themes emerged in the result; To be in demanding care and To find the power to care. Where nurses' experiences of the phenomenon are described in six subthemes. Conclusion: Nurses experienced that there were factors that contributed to the experience of compassion fatiuge and factors that decreased the experience of the phenomenon. They felt that contributing factors consisted of lack of time with patients, witnessing suffering and being emotionally involved in patients' care. When taking care of their health, by turning to important relationships, exercising, a meaningful spare time and to set boundaries between private and professional life diminished the experience of compassion fatigue.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på jobbet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och kreativitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procent kvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42 år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan antal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar var dock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar per vecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivsel och kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde studien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare att organisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmana till träning på fritiden.

Bakgrund Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt. Resultat Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande. Slutsats Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.