Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

Bakgrund och syfte: ME/CFS påverkar i hög grad aktivitetsförmågan, med många olika kroppsliga symptom. Även små ansträngningar kan ge kraftig försämring. För fungerande vardag krävs planering och prioritering av aktiviteter, vilket förutsätter att den drabbade vet vilken ansträngning som åtgår och vad som är viktigast. I detta arbete undersöks hur ME/CFS-drabbade upplever förmågan att utföra vardagsaktiviteter, hur viktiga aktiviteterna är, i vilken grad uppgifter bortprioriteras av hälsoskäl samt hur hälsorelaterad livskvalitet skattas. Metod: Enkätundersökningen besvarades av 32 respondenter (16-76 år) med diagnostiserad ME/CFS. Aktivitetskompetens och värdering skattades med Min Mening och hälsorelaterad livskvalitet med SF-36. Det frågades också om aktiviteten bortprioriteras av hälsoskäl. Sämsta och bästa läge kunde anges för att återge eventuell variation i förmåga. Resultat: Aktivitetskompetensen skattas lågt (28 - 35 av 100) och värdering av aktiviteter ligger betydligt högre (61). Hälsorelaterad livskvalitet redovisas för åtta områden, där fysisk rollförmåga är särskilt låg (2 av 100). Vitalitet (10), fysisk funktion (24) och allmän hälsa (25) skattas också lågt. Slutsats: Personer med ME/CFS kan uppleva mycket stora begränsningar i vardagliga aktiviteter vilket kan leda till låg aktivitet och delaktighet. De värderar aktivitet högt och sjukdomen leder därför till ofrivillig isolering som måste motverkas av kunnig sjukvårdspersonal med kompetens inom energibesparande tekniker. / Background and purpose: ME/CFS widely affects occupational competence, with many various physical symptoms. Even small efforts can cause severe deterioration. To achieve a functioning everyday life, planning and prioritization is crucial, and the individual must know what effort is needed for each activity and what matters most. This thesis examines how people with ME/CFS experience their ability to perform everyday activities, the value of activities, if activities are avoided for health reasons, and how health-related quality of life is assessed. Method: The survey was answered by 32 ME/CFS-diagnosed respondents (16-76 years). Occupational competence and the value of occupations were assessed by Occupational Self Assessment (OSA), and health-related quality of life by SF-36. It was also asked if respondents refrained from activity for health reasons. The respondents were able to specify worst and best case to reflect fluctuations. Results: Occupational competence is assessed low (28-35 out of 100) and the value of activities is assessed considerably higher (61). Health-related quality of life is reported for eight subscales, where physical ability to exercise roles is particularly low (2 out of 100). Vitality (10), Physical Functioning (24) and General Health (25) are also scored low. Conclusion: People with ME / CFS can experience very high limitations in everyday activities, which can lead to low degree of activity and participation. They value activity high and the disease therefore leads to involuntary isolation that must be counteracted by proficient healthcare professionals with expertise in energy-saving technologies.

Additive manufacturing, AM, is a general term for several different methods that aredefined by adding material instead of subtracting it as the traditional manufacturingmethods do. Being able to produce complex and high-strength metal componentsthrough AM has become an important research and development area in recentyears. This thanks to the short lead-time and increased level of complexity. AM ofmetal components is still a relatively new manufacturing method and there are someuncertainties regarding the process. This thesis considers the mechanical propertiesand material characterization of additive manufactured aluminum components fromthe powder AlSi10Mg. These components exhibit layer structure with a very fineunique microstructure. Due to the layer structure, test rods in two differentdirections were manufactured; vertical and horizontal, and analyzed in case of anyanisotropy occurrence. To investigate the mechanical properties and materialcharacterization of the two different AM test rods, fatigue properties, hardness andmicrostructure were analyzed and compared to traditional manufactured test rods ofaluminum alloy Al 6082-T6. This study has not been able to demonstrate that AMaluminum components would behave significantly differently (e.g. with respect to thecorrelation between fatigue resistance and tensile strength) than traditionallymanufactured components when exposed to fatigue stresses.

Fatigue and test anxiety are variables that have been identified as prevalent in students of all ages. Test anxiety has been shown to affect test performance. And yet, no studies have considered a possible interaction between these three variables. The aim of this study was to address this relation, specifically, whether fatigue moderates the test anxiety-test performance relationship. This concept was further investigated using a motivational model of fatigue. Self-report questionnaires were answered by students at Swedish universities, using validated scales on sleep, pain, fatigue, and test anxiety. Correlation tests showed that there was an association between test anxiety, test performance, and fatigue, but not motivational fatigue. A moderation analysis showed that fatigue does not moderate the test anxiety-test performance relationship. Thus, we suggest that further research be done with a larger sample, and a controlled environment, instead of being measured through self-reports. / Utmattning och tentamensångest är förekommande hos studenter i alla åldrar. Studier visar även att ångest inför en tentamen påverkar prestationen under tentamen. Ändå har inga studier gjorts där man har utforskat en möjlig interaktion mellan tentamensångest, utmattning och tentamensresultat. Målet med denna studie var att undersöka relationen mellan de tre variablerna, mer specifikt om utmattning modererar relationen mellan tentamensångest och hur man presterar på en tentamen. Konceptet utforskades vidare genom att använda en motivationell modell av utmattning. Enkäter som innehöll validerade skalor på sömn, smärta, utmattning och tentamensångest besvarades av studenter på några svenska universitet. Ett korrelationstest visade samband mellan utmattning, tentamensångest och prestation på tentamen, men motivations-utmattning korrelerade inte. Moderationsanalysen visade att utmattning inte modererar sambandet mellan tentamensångest och prestationen under tentamen. Därför rekommenderar vi vidare forskning med ett större urval och kontrollerad miljö, istället för självrapporter.

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

Introduktion: Långvariga stresspåslag utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Hos friska personer kan fysisk aktivitet minska omfattningen av upplevd stress och god kondition kan skydda mot utmattning. Vid långvarig stress sker fysiologiska och neuro-biologiska förändringar. Det saknas riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska ordineras till patientgruppen. Syftet med studien är att sammanställa den forskning som finns kring fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom.   Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt. Den undersökta populationen är personer i åldern 20 – 65 år sjukskrivna för utmattningssyndrom. De studerade interventionerna inkluderar fysisk aktivitet. Sökningar utfördes i databaserna PEDro, PsycInfo och Pubmed på begrepp relaterade till fysisk aktivitet, utmattning och sjukskrivning. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med PEDro scale.   Resultat: 10 artiklar med sammanlagt 1089 deltagare inkluderades i studien. De typer av fysisk aktivitet som undersöktes var låg- och medelintensiv gruppträning samt individanpassad träning och fysisk aktivitet på recept. Multimodal rehabilitering innehållande fysisk aktivitet visade långtidseffekter på utmattningssyndrom. Enbart små skillnader sågs mellan grupperna och aktiviteterna som studerades. Aerob träning på medelintensitet hade korttidseffekter på episodiskt minne, i övrigt sågs inga tecken på att hög dos och intensitet gav bättre effekt på utmattning än lägre dos och intensitet. Inaktivitet kan öka risken för återinsjuknande.    Konklusion: Inaktivitet ska undvikas, i övrigt kan form, intensitet och dos på den fysiska aktiviteten anpassas efter patienten. Tre till fyra pass per vecka i 30 - 60 minuter på låg till medelintensitet är bra riktmärken. Inaktiva och personer med mycket symtom kan behöva mer stöd och möjlighet till ledarledd träning.

Background: Fatigue is one of many causes which lead to sick leave among nurses. The causes, symptoms and consequences of fatigue are complex. The responsibility of a nurse to itself and society could be jeopardized if there’s a lack of adequate coping strategies. To anchor the findings of this study coping was used as a theoretical framework.   Aim: To describe experiences in the nurses’ work that lead to fatigue.   Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach. Results: Two main themes were identified followed by six subthemes. The main themes were inside the workplace and the nurse’s emotions. The subthemes were a heavy workload, colleagues’ influence in the workplace, stress from several directions, the relationship between nurse and patient, not being enough and finally overwhelming emotions and insecurity. Conclusion: Many situations in nursing lead to fatigue. The development of fatigue is related to both work itself and the nurses’ feelings. Different strategies are used to cope with fatigue. / Bakgrund: Utmattning är en av många orsaker till att sjukfrånvaro ökar bland sjuksköterskor. Utmattningens orsaker, symtom och konsekvenser är komplexa. Sjuksköterskans grundläggande ansvar mot sig själv och samhället kan äventyras om adekvata copingstrategier saknas. Coping är det teoretiska ramverket för att förankra fynden.   Syfte: Beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till utmattning.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman och sex subteman identifierades. Huvudtemana var inom arbetsplatsens väggar och sjuksköterskans känslor. Subtemana var en tung arbetsbörda, kollegors påverkan i arbetet, stress från flera håll, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, att inte räcka till samt överväldigande känslor och osäkerhet. Slutsats: Flera situationer i omvårdnadsarbetet leder till utmattning. Både arbetet i sig och sjuksköterskans egna känslor kan relateras till utvecklingen av utmattning. Olika strategier används för att hantera utmattningen.

I arbetsmiljön på arbetsplatsen, ingår även säkerheten vid maskinerna, de måste vara säkra att arbeta med. Det finns regler, men också undantag, arbetsgivaren ska oavsett vilket uppnå en betryggande arbetsmiljö, genom en riskbedömning. För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen krävs det att maskinerna som används är säkra att arbeta med. Det finns regler med tillhörande undantag för att uppnå detta. Oavsett regler och dess undantag ska arbetsgivaren, genom en riskbedömning, uppnå en betryggande arbetsmiljö. Linnéuniversitets testutrustningar är undantagna från detaljreglerna. Studien prövar hypotesen om oförstörande provning kan bidra till en bättre riskbedömning. Studiens mål är att tydliggöra de vanligaste provningsmetodernas användning i en riskbedömning. Fallstudien genomförs med ett experiment för att illustrera oförstörande provning, och verifierar i sitt experiment att oförstörande provning skulle kunna förhindra en olycka. Slutsatsen är att oförstörande provning mycket väl kan bidra till en förbättrad riskbedömning, och därmed även en bättre arbetsmiljö. / The work environment at the workplace also includes safety of the machines, they must be safe to work with. There are rules, but also exceptions, regardless of which employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. The work environment at the workplace includes the safety of the machines. For the work environment to be considered good, the machines must be safe to work with. There are rules, but also exceptions. Regardless of which, the employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. Linnaeus University's test equipment is an exception from the detailed rules. This study tests the hypothesis that non-destructive testing can contribute to a better risk assessment. The aim of the study is to clarify the usage of the most common test methods in a risk assessment. This case study is conducted with an experiment to illustrate non-destructive testing, and in its experiment verifies that non-destructive testing could prevent an accident. The conclusion is that non-destructive testing can very well contribute to an improved risk assessment, and thus also a better working environment.

Telge Nät äger och står för driften av fjärrvärmenätet i Södertälje. Detta fjärrvärmenät innefattarbland annat ett delnät som inkluderar Scania industriområde samt bostadsområden Pershagen ochVärdsholmen. Värmen till delnätet levereras dels från Igelstaverket men även från värmeåtervinning iScaniaområdet, något som bland annat lett till en ostabilitet på delnätet i sin helhet.Syftet med detta projekt var att utreda om dessa eller andra instabiliteter på nätet bidrog till störretemperatur- eller tryckvariationer som på lång sikt kan påskynda slitaget och utmattningen påsystemet. Temperaturvariationen på nätet analyserades för de större byggnadskomplexen B006,B210 och Clab samt för huvudledningen. Tryckvariationerna i nätet analyserades främst för B210 därsåväl hetvatten som fjärrvärme förbrukas, vilket leder till snabba regleringar av ventiler och pumpar.Därutöver genomfördes även tryckmätningar på huvudledningen för att analysera omtryckvariationerna från B210 fortplantar sig vidare samt om bytet av flödesriktningen i systemetorsakar några tryckslag.Temperaturvariationer kommer att leda till ökad axiell påfrestning på systemet och kommer främstatt matta ut särskilt utsatta komponenter som T-rör och andra kraftiga rörböjar. På längre sikt kandock även de rundgående svetsfogar som sammanfogar raka rör riskera att brista.Vid analysen av temperaturvariationer i nätet granskades data över hela året 2012 vilket visade attdet fanns en koppling mellan utetemperaturen och temperaturvariationerna på nätet. Vid följandeundersökning analyserades hur många temperaturcykler av olika storlekar som förekommer vidkomplexen. Därefter sammanställdes dessa för att beräkna hur många fulla temperaturcykler på110°C som motsvaras av dessa mindre cykler. Detta skedde med hjälp av Palmgren-Minersdelskadehypotes. Resultatet av denna analys visade att delnätet Clab var förhållande stabilt och attvariationerna höll sig inom tillåtna gränser. Temperaturen på framledningen vid B006 visade sig dockvara ganska instabil, detta kan delvis bero på instabiliteter på huvudledningen skapade avvariationerna i de övriga komplex som levererar värme till systemet.B210 visade sig ha mycket ostabila temperaturer på returledningen för hetvattnet och extremtostabila temperaturer gällande returledningen för fjärrvärmen, något som kan leda till kraftigtpåskyndad utmattning på såväl B210 komplexet som huvudledningen. Dessa problem beror till stordel på att hetvatten konstant matas för värmning av en målerianläggning som ligger i B210 området,där det stundvis inte finns någon förbrukning på detta. Då hetvattnet inte förbrukas leds det iställetvidare för att matas ut direkt på fjärrvärmenätets huvudledning samt används för värmning av andrabyggnadskomplex vid B210 där fjärrvärme normalt används som värmekälla. Detta leder till attfjärrvärmeledningarna periodvis värms upp kraftigt och hastigt av hetvattnet vilket skapar en stormängd temperaturcykler på systemet. Genom att minimera denna onödiga leverans av hetvattenskulle en stor del av temperaturproblemen på nätet förhindras.Tryckvariationerna vid B210 mättes med ett mätintervall på såväl 30 sekunder som 0,1 sekundermellan mätningarna. Intervallskillnaden mellan mätningarna visade på att snabba trycktransienterloggas som minimalt mycket större och måttligt mycket snabbare vid loggning med ett kortareintervall. Ett mätintervall på 0,1 sekunder tros dock fortfarande ge en alldeless för låg upplösning föratt registrera fulla tryckslag, något som leder till resultatet av mätningarna ska betraktas medförsiktighet.De största trycktransienter som registrerades vid B210 skedde på morgonen vid uppstarten avmåleriet. Dessa höll sig dock till en nivå där de inte uppskattas göra någon skada på systemet. Vidmätningarna på huvudledningen kunde inga spår av trycktransienterna vid B210 registreras. Utifråndessa data tros därmed inga tryckslag förekomma på det analyserade delnätet. / Telge Nät is the current owner and operator for Södertäljes district heating system. In this project apart of this system which includes Scania industial area as well as the residential areas of Pershagenand Värdsholmen will be investigated. The heating for this system is provided partly by thecogeneration plant of Igelsta as well as from heat production and recovery within the area of Scania.The main purpose of this project is to investigate whether or not these unusual operationcircumstances result in any temperature or pressure fluctuations which could lead to advancedfatigue on the system. Temperature fluctuations have been analyzed for main pipe as well as forB006, B210 and Clab which are all larger complexes within the area.Pressure fluctuations have been analyzed for the complex of B210 where hot water as well assuperheated water is used. This leads to intense pump and valve adjustments which is likely to causea lot of pressure fluctuations. The pressure is also measured at the main pipe to investigate if thefluctuations from B210 spread to other parts of the system.Analysis of the temperature fluctuations data from 2012 showed a correlation between the outdoorstemperature and the temperature within the district heating system. Following investigationsmeasured the amount of temperature cycles at the different complexes at several differentmagnitudes. The Temperature cycles were thereafter converted into full temperature cycleequivalents at 110°C using Palmgren-Miners hypothesis. These results were used to maketemperature fatigue estimations for the different complexes. The estimations showed that Clab wasa relatively stable system and that the fluctuations were kept within an acceptable range. Thetemperature of the feed pipe at B006 was proven to be quite unstable; this could be a direct result ofthe overall instabilities on the main pipe caused by heat production and heat recovery within Clabsand B210.The temperature at B210 was very unstable for the superheated water return pipe and extremelyunstable for the hot water return pipe. This instability could in the long run lead to a severelydecreased lifetime for the whole system. The instability is likely to be caused by a constant feed ofsuperheated water for heating at a paint shop which is located within B210, water that is fedregardless if there is need for heating in the paint shop or not. Excess superheated water which is notused for heating the paint shop is redirected to heat areas and pipes where hot water is normally theheat source, something which leads to large fluctuations on the system. By reducing the excess feedof superheated water to the paint shop a large portion of the problems with the systems could besolved.The pressure fluctuations at B210 were analyzed with a measure interval of 0.1 seconds and 30seconds between the measurements. This was done to determine whether or not the intervalbetween the measurements had a big influence on the registered pressure transient. Analysisindicated that pressure transients where registered as slightly bigger and relatively faster when themeasure interval of 0.1 seconds was used. It is however known that even a measure interval of 0.1seconds is far too slow to provide any results on the actual magnitude of the pressure transient. Theresult of this analyze should therefore not be considered as definitive.The largest pressure transients at B210 were registered at the startup of the paint shop. These werehowever still at a level where no damage is expected to occur on the system. Measurements at themain pipe showed no traces of the pressure transients from B210. This leads to the concussion thatthe analyzed pressure fluctuations are kept within an acceptable range.

Sick leave due to poor mental health has increased in Sweden and the need for more knowledge about possible work adaption is big. Under the right conditions telecommuting seems to have positive effects on mental health. Research shows that voluntariness is an important factor. The aim of this study was to investigate the relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. The outcome was the amount of days a person wishes to telecommute. The sample consisted of 1383 white collar workers from private and public sector. Two linear regression analyzes were performed, one without and one with control variables. The result of this study showed no relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. However, it showed a significant relationship between some of the control variables and the outcome. These were age, telecommuting experience, commuting time and the amount of telecommuting currently performed. Future studies should focus on including more people with higher levels of poor mental health, and also investigate the possibility of using telecommuting as work adaption for this group.