Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis. To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master’s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms. We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix. There is a need for clarification of what method to use. To make sure that this thesis will be of use to the constructors, we have presented easy-to-use instructions for how to calculate fatigue on reinforced concrete bridges. We have also calculated an example of a bridge in two spans where we present the calculations in Excel more thoroughly. Fatigue of concrete is in many cases not the critical factor and it can most often be verified by simple methods. The concrete reinforcement is more often the subject to fatigue, but verification can relatively easy be done with the method described in the national appendix if a good Excel- or MathCAD sheet is used. / Sedan den 1 januari 2010 är det krav i Sverige att för bro- och anläggningskonstruktioner använda de nya europeiska standarderna, eurokoder, för dimensionering. Ett kapitel som vållat stora problem för brokonstruktörer är kapitlet om utmattningslaster och dimensionering för dessa vilket ledde till att vi gjorde detta examensarbete. Vi har läst igenom de eurokoder som direkt och indirekt behandlar utmattning och utmattningsberäkningar, granskat bakgrundsdokument till eurokoderna samt läst examensarbeten som handlar om utmattning. Dessutom har vi också granskat beräkningar från ett flertal broar som olika konsultföretag konstruerat. Vi har valt att avgränsa arbetet till att enbart handla om utmattning av vägbroar i armerad betong. Detta har vi gjort för att metoder för verifiering av betongen i vägbroar inte är definierade i de nationella tilläggen till eurokoderna. Därför behövs ett förtydligande av vilka metoder som är lämpliga att använda. För att konstruktörer ska ha praktisk nytta av detta examensarbete, har vi redovisat en beräkningsgång med kommentarer och dessutom utfört egna beräkningar för en förenklad variant av en plattbro i två spann där vi redovisar beräkningarna i Excel mer ingående. Vad vi har kommit fram till är att armeringen ofta är mer utsatt för utmattning än betongen men verifieringsmetoden beskriven för armeringen i det nationella tillägget är en metod som är relativt lätt att använda med ett bra Excel eller MathCAD-ark.

Tidigare forskning pekar på att det kan finnas samband mellan vissa psykologiska faktorer och utveckling av depression och ångest. Därför var syftet med denna studie att undersöka huruvida olika psykologiska faktorer påverkar risken att utveckla depression samt ångest vid en uppföljning efter tre år. Studien baserades på data som insamlats vid det första (T1) och det andra (T2) mättillfället i den longitudinella populationsbaserade Miljöhälsostudien i Västerbotten. Samplen i denna undersökning bestod av deltagare som inte hade ångest (n=1930), och deltagare som inte hade depression (n=2120) vid T1. I studien undersöktes i vilken utsträckning upplevelse av utmattning, insomni, känsla av hjälp- och hopplöshet, stress, självskattad ohälsa, ångest och depression vid T1 ökade risken för depression respektive ångest vid T2. Logistiska regressionsanalyser visade på en signifikant ökad risk för att utveckla depression vid T2 (Oddskvot; OK=1.99-3.64) för samtliga riskfaktorer. Riskfaktorerna depression, utmattning, hjälp- och hopplöshet och självskattad ohälsa ökade risken för att utveckla ångest vid T2 signifikant (OK=2.37-3.78). Sammanfattningsvis visar resultaten att riskfaktorerna indikerar en i varierande grad ökad risk för att utveckla depression och ångest. Kännedom om riskfaktorer kan vara ett betydelsefullt stöd för att i ett tidigt skede sätta in interventioner och därmed förhindra senare insjuknande i depression och ångest. / Previous research suggests that there may be a link between certain psychological factors and development of depression and anxiety. The purpose of this study was therefore to investigate how different psychological factors affect the risk of developing depression and anxiety in a follow-up three years later. The study was based on data from baseline (T1) and follow-up (T2) in the Västerbotten Environmental Health Study, a longitudinal population- based study. The sample consisted of participants who did not have anxiety (n = 1930), and participants who did not have depression (n = 2120) at T1. The study examined the extent to which experience of exhaustion, insomnia, feelings of helplessness and hopelessness, stress, low self-rated health, anxiety and depression at T1 increased the risk of depression and anxiety at T2, respectively. Logistic regression analyses showed a significantly increased risk of developing depression at T2 (Odds ratio; OR = 1.99-3.64) for all risk factors. The risk factors depression, exhaustion, feelings of helplessness and hopelessness and low self-rated health significantly increased the risk of developing anxiety at T2 (OR = 2.37-3.78). In conclusion, the results show that the risk factors indicate a varying degree of increased risk of developing depression and anxiety. Knowledge of risk factors is important as support for initiating interventions at an early stage and thus preventing later onset of depression and anxiety.

Coronaviruset har inneburit att kontorsanställda runt om i Sverige gått över till att arbeta på distans. Syftet i den här studien är att undersöka kontorsanställdas subjektiva upplevelser av distansarbetet för att se hur det påverkat dem. Tidigare studier har undersökt distansarbetets påverkan i följd av coronaviruspandemin, dock gjordes dessa studier under de allra tidigaste stadier av pandemin. Detta gör ämnet mer intressant eftersom upplevelserna kan ha förändrats på grund av dessa långdragna restriktioner under pandemin. I den här studien används teorierna Job Demands-Resources Model samt Work-life balance för att identifiera de anställdas upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser, där fokuset läggs på engagemang och utmattning, samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi undersökte även respondenternas strategier kring dessa teorier för att ge studien ett större syfte. Studien är av kvalitativt slag - semistrukturerade intervjuer gjordes på nio anställda inom nio olika organisationer där alla respondenter arbetade helt eller delvis på distans.  I empiri och analys visade vi att respondenterna hade skilda upplevelser kring arbetskrav, och att en del arbetsresurser var mer betydelsefulla än andra. Framför allt var det sociala stödet en viktig resurs för att hantera kraven, där det mest påtagliga kravet i följd av distansarbetet var arbetsbelastning. Vi visade även att en ökad flexibilitet var den största fördelen med distansarbetet, vilket hade positiv effekt på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna upplevde dock betydligt utsuddade psykiska gränser. Till sist presenterade vi respondenternas strategier för arbetskrav och arbetsresurser, där det återigen var det sociala stödet som var väsentligt. För balansen mellan arbetsliv och privatliv var det tydliga arbetsplatser i hemmet som visade ha störst positiv effekt både fysiskt och mentalt.  Slutsatserna som kunde dras var att påverkan på utmattning var någorlunda positiv jämfört med tidigare, mestadels för att respondenterna upplever mindre stress och mindre distraktioner när de arbetade hemifrån. Däremot har de flesta respondenterna upplevt lägre motivation och engagemang, främst på grund av försämrat socialt stöd. Upplevelser kring arbetskrav och arbetsresurser har förvärrats i allmänhet, i följd av att hanteringen av vissa arbetskrav blivit mer problematiska samt att det sociala samspelet försämrats. När det gäller balansen mellan arbetsliv och privatliv så var upplevelserna mestadels positiva, i synnerhet flexibiliteten som var förbättrad i följd av ökad autonomi. Tillgängligheten har ökat men visade sig vara mestadels positiv för individens balans. Utsuddade gränser var dock försämrade och skulle kräva mer fokus i framtida forskning. Att söka socialt stöd var den viktigaste strategin för att hantera arbetskrav och upprätthålla arbetsresurser. De viktigaste strategierna för arbetslivsbalans var att anordna ett kontor i hemmet, ha god planering, samt att lämna allt arbetsrelaterat efter arbetstid. / Due to the coronavirus pandemic, many office employees in Sweden have switched to working remotely. The purpose of this study is to examine the office employees’ subjective experiences of telework to see how it has affected them. We used the Job Demands-Resources Model and Work-life balance theory to identify employees’ experiences regarding job demands and job resources, focusing on engagement and exhaustion, and the work-life balance. We also examined the employees’ strategies around the two theories to give the study a more important purpose. Semi-structured interviews were performed on nine remote-working employees within nine different organisations. The empirical results show that the respondents had different experiences of job demands, and that some job resources were more significant than others. We also showed that increased flexibility was the biggest advantage of teleworking, which had a positive effect on the work-life balance. The conclusions that could be drawn were firstly that the impact on exhaustion was somewhat positive compared with before the pandemic, mostly because the respondents experience less stress and less distractions when working from home. However, most respondents have experienced lower levels of engagement, primarily due to reduced social support. Experiences regarding job demands and job resources have deteriorated in general. The experiences regarding work-life balance were mostly positive, where above all the increased flexibility was the root cause. Seeking social support was the most important strategy for managing job demands and maintaining job resources. The most important strategies for work-life balance were to arrange an office in the home, good planning, and to leave everything work-related after working hours.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse

At the turn of 2010/2011, Sweden went from designing structures according to nationaldesign codes to the new European standards Eurocode. For bridge engineers, this implieda change from a combination of BRO 2004 and BSK 07 to the Eurocode as the maindocuments, complemented by national documents such as TRVK Bro 11. The normtransition did not only change the calculation methods, but also turned a phenomenonthat never was of great importance for road bridges before into something that could limitthe carrying capacity of the structure. This phenomenon is called fatigue, i.e. repeatedload cycles, where each load is much lower than the ultimate limit state capacity, thatfinally results in collapse. This master thesis investigates why fatigue is significant in the design today. This is donethrough a comparison of how the new and old regulations assesses fatigue. A bridge builtin 2011, designed by ELU Konsult AB according to the old regulations, was modelledin the finite element program LUSAS. Several lorry crossings from different fatigue loadmodels were then simulated. The output from LUSAS was then used to calculate theutilization ratios for three critical points along the bridge. The result indicates that both regulations give rise to similar stress ranges, i.e. thedifference between the maximum and minimum stress obtained during a crossing. Thedifferences between the regulations are instead within the fatigue calculations, where themajor difference is the number of lorries crossing the bridge during its lifetime. Theutilization ratio according to the old regulations for the worst exposed point is 27.0 %,corresponding to 9.13 daily crossings by heavy lorries, which is the maximum numberof daily crossings provided by BRO 2004. The lowest utilization ratio according tothe Eurocode is 70.0 %, calculated for 137 daily crossings which is the lowest amountof crossings allowed. An interpretation of the Eurocode, which allows usage of fatigue loadmodel 5 even for smaller bridges, results in a utilization ratio of 56.0% which correspondsto 90.0 daily crossings, i.e. lower than the other fatigue load models provided by theEurocode but clearly above the old regulations. The conclusion is that an alternative way of deciding the number of crossings shouldbe provided by the Eurocode. Today, the classification consists of four steps, which arevery rough. Instead, a proposal is given in this thesis which advocates usage of a linearfunction for deciding the number of design crossings based on the number of daily crossingsby lorries. The proposed alternative design method is between the two regulations withrespect to daily crossings and utilization ratio. / Vid årsskiftet 2010/2011 övergick Sverige från att dimensionera byggnadsverk enligt nationellastandarder till den nya europastandarden Eurokod. För brokonstruktörer innebar dettaen övergång från en kombination av BRO 2004 och BSK 07, till att Eurokod blev dethuvudsakligt styrande dokumentet, med bland annat TRVK Bro 11 som ett dokumentmed tillhörande nationella val. Övergången medförde inte bara att verksamma konstruktörertvingades lära sig förändrade beräkningsmetoder, utan också att ett fenomen som tidigaresällan var dimensionerande för vägbroar nu kunde vara det som ställde högst krav påbärförmågan. Detta fenomen kallas utmattning, dvs. upprepade av- och pålastningar, varoch en betydligt lägre än brons maximala bärförmåga, som i slutändan resulterar i brott. I detta examensarbete utreds det varför utmattning numera är en betydande del avdimensioneringen. Detta sker genom en jämförelse av hur de gamla och nya normernautvärderar utmattning. Som modell har en befintlig bro invigd 2011, dimensioneradav ELU Konsult AB enligt de gamla normerna, använts. Denna bro har modellerats ifinita element programmet LUSAS, varpå en mängd olika lastbilsöverfarter simulerats ochutmattningsutnyttjandet för tre utvalda kritska punkter beräknats. Resultatet indikerar att båda normerna har liknande storlekar på spänningsvidderna,dvs. skillnaden på största och minsta spänningen som uppstår vid en överfart. Däremotråder det skillnader vid utmattningsberäkningarna, där den stora skillnaden är antalettunga fordon som passerar bron under dess livslängd. Enligt de gamla normerna ärutnyttjandegraden för den värst utsatta studerade punkten 27.0 %, vilket är beräknatpå det högsta antalet dagliga passager från tunga fordon som BRO 2004 tillåter, d.v.s.9.13 dagliga passager. Enligt Eurokod uppgår den lägsta utnyttjandegraden till 70.0 %,vilket motsvarar 137 dagliga överfarter vilket är det lägsta Eurokod tillåter. Vid ettalternativt sätt att tolka Eurokod, som tillåter användandet av utmattningslastmodell5 även för mindre broar, fås en utnyttjandegrad på 56.0% vilket motsvarar 90.0 dagligaöverfarter. Detta är något lägre än de andra utmattningslastmodellerna enligt Eurokodmen fortfarande högre än det gamla regelverket. Slutsatsen av uppsatsen är att ett alternativt sätt att bestämma antalet överfarter bordeerbjudas i Eurokod, då indelningen idag består av fyra stora trappsteg vilket ger en väldigtsnäv indelning. I detta examensarbete presenteras ett förslag som innebär att antaletdimensionerande överfarter istället bör bestämmas som en rätlinjig funktion av antaletdagliga överfarter från tung trafik. Det föreslagna sättet ligger mellan de båda normernamed hänsyn till passager och utnyttjandegrad.

Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Covid-19 pandemin blev startskottet på en oväntad samhällsförändring. På grund av pandemin ökade distansarbetet på våra arbetsplatser, samtidigt har även den psykiska ohälsan ökat och är idag en stor anledning till sjukskrivningar. I Arbetsmiljöverkets rapport presenterades det att 30% av arbetstagare upplevde arbetsrelaterad depression eller utmattningssymtom under 2020. Forskare menar att i och med teknikensutveckling och ökningen av den psykisk ohälsan, kommer samhället mötas av nya arbetsrelaterade hälsoproblem kopplade till distansarbetet. För att möta de framtida hälsoproblemen är det av vikt att undersöka olika aspekter av distansarbetet som kan ha ett samband med arbetstagares psykiska ohälsa, och vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverka sambandet. Syftet med denna studie är således att undersöka om det finns ett samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa samt om arbetets krav och resurser påverkar sambandet hos tjänstemän. Denna studie är en registerstudie med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Urvalet bestod av 2835 tjänstemän från sex olika organisationer i Sverige. För att besvara studiens två forskningsfrågor har fyra linjära regressionsanalyser utförts. Forskningsfråga ett besvaras med och utan bakgrundsvariabler, likaså forskningsfråga två. Däremot inkluderas även förväxlingsvariabler i forskningsfråga två. Resultatet visar att det inte fanns något signifikant samband mellan mängden distansarbete och utmattning respektive depression, vidare förändrade arbetets krav och resurser inte resultatet. Däremot identifierades ett signifikant samband mellan utmattning respektive depression och ålder, civilstånd, arbetskrav och arbetsresurs. Utmattning och depression minskade med åldern samt när tjänstemännen befann sig i ett partnerskap. Höga arbetskrav och låga arbetsresurser visade samband med mer utmattning och depression. Slutsatsen är att det inte föreligger något samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa hos tjänstemän. Sambandet förändrades inte när arbetets krav och resurser beaktades. Fortsatt forskning kan göras genom att inkludera respondenternas upplevelse av distansarbetet under Covid-19, då data samlades in under pandemin. Genom att ta reda på om de upplevde distansarbetet som påtvingat eller inte, kan vi utröna om pandemins effekter hade påverkat resultatet. / The aim of this study was to investigate whether there is a relationship between the extent of telework and mental illness and whether job-demands and job- resources affected the relationship in white-collar workers. This is a register study with a quantitative cross-sectional design, that consisted of 2835 white collar workers from six different organisations in Sweden. To answer the study’s two reasearch questions, four linear regression analyses were performed. The analyses included background and confounding variables.The result showed that there was no significant relationship between the extent of telework and burnout or depression. Furthermore, the results did not change when job demands and resources were included. There was however a significant relationship between burnout and depression and age, marital status, job-demands and job-resources.The conclusion was that no evidence showed of a relationship between extent of telework and mental illness in white-collar workers and it did not change when job-demands and job-resources were taken into account. Further research can be done by including respondent’s experience of telework during COVID-19, as data was collected during the time of the pandemic. By finding out whether they percieved the extent of telework as forces or not, we can identify if the effects of the pandemic had affected the results.

Rolling contacts are utilized in many technical applications, both in bearings and in the contact between gear teeth. These components are often highly loaded, which makes them susceptible to suffer from rolling contact fatigue. This work focuses on the rolling contact fatigue mechanism of pitting. In order to attain a better understanding of why pitting initiates and grows, detailed simulations of rolling contacts have been performed. In particular the contact between two gears in a truck retarder was here used as a case study. The investigated contact experienced elastohydrodynamic lubrication conditions since the load was high enough to causes the surfaces in contact to deform and the viscosity of the lubricant to increase significantly. In Paper A it was investigated if surface irregularities in the size of the surface roughness are large enough to cause surface initiated fatigue. The investigation focused on the pitch line since small surface initiated pits were found here even though there was no slip present. Since there were pits present at the pitch line, it is important that the theories of pitting can explain the development of pits also in the absence of slip. The conclusion of the work was that surface irregularities of the size of normal surface roughness are enough to cause surface initiated fatigue at the pitch line. In Paper B it was investigated why pits are more likely to initiate in the dedendum of pinion gears than in the addendum. In both areas slip is present but in different directions. In the dedendum the friction from slip is against the rolling direction which enhances the risk for pitting. The investigation was performed by studying the effect of the temperature rise in the contact caused by the slip. The conclusion drawn was that the temperature rise in the contact explained why pitting was more common in the dedendum than in the addendum. / Rullande kontakter förekommer i många applikationer, till exempel i lager och mellan kugghjulständer. Både lager och kugghjul utsätts ofta för höga laster vilket gör att dess ytor löper stor risk att utmattas, vilket kallas rullande kontaktutmattning. Denna studie fokuserar på pitting, även kallat spalling, vilket är en typ av rullande kontaktutmattning där en utmattninsspricka växer fram som får delar av ytan att ramla av. För att få en bättre förståelse varför pittingskador uppkommer har noggranna simuleringar utförts av rullande kontakter. Kontakten mellan två tänder på kugghjul i en lastbilsretarder har används som underlag då många pittingskador påträffats på dem.  För att minska friktionen och nötningen i kontakten mellan kuggtänderna användes smörjmedel. De höga lasterna lastbilsretardern utsattes för deformerade kuggarnas ytor elastiskt samtidigt de kraftigt ökade viskositeten hos smörjmedlet. Dessa förhållanden gör att kontakten kallas för elastohydrodynamiskt smord, vilket på engelska förkortas till EHL. I Artikel A undersöktes om små ytojämnheter kan orsaka ytinitierade pittingskador. Eftersom skadan påträffats i friktionslösa kontakter, så som vid rullcirkeln på de undersökta kugghjulen, är det viktigt att teorierna som förklarar uppkomsten inte är beroende av friktion. Undersökningen fokuserade därför på förhållandena vid rullcirkeln.  Slutsatsen från arbetet var att små ytojämnheter, av samma storleksordning som ytojämnheterna på de undersökta kugghjulen, är tillräckligt stora för att orsaka utmattningsskador. I Artikel B undersöktes varför det är vanligare att pitts initieras i dedendum än addendum på drivande kugghjul. Kontakten på båda sidorna om rullcirkeln slirar svagt åt olika håll. Att kontakten slirar skapar friktion som är motriktad rullriktningen i dedendum vilket ökar risken för pittingskador. För att undersöka varför dessa förhållanden ökar risken för skador fördjupades analysen av kontakten genom att inkludera temperaturfältet. Simuleringarna visade att temperaturen ökar genom kontakten vilket orsakar en asymmetrisk spänningsfördelning. Denna asymmetriska spänningsfördelning gör att ytojämnheter i dedendum är troligare att orsaka skador än ytojämnheter i addendum. / <p>QC 20180213</p>

When cities grow larger the demand for more residential buildings and public transport increases. To be able to meet the demands and still make the city compact the interest for underground facilities grows. Underground facilities come with some drawbacks, one example is the evacuation where the people are expected to evacuate upwards. This master thesis is aiming to further develop the research done on the subject by examining the impact of winter clothing. Two tests were performed in Skrapan, which is 25 floors high. The participants went up for 22 of the floors and were recorded during the ascending. Some of the participants had a pulse watch and a breathing mask, which measured the oxygen consumption. The median for the walking speed varied between 0,81 m/s and 0,56 m/s with regular clothing and 0,78 m/s to 0,57 m/s with winter clothes. In the building codes it says that 0,6 m/s should be used when calculating evacuation times when ascending stairs. The heart rate did not change significantly between the two tests. However, the oxygen consumption was higher with the jacket on. The participants would not have been able to keep going for much longer than 5 minutes with their current pace. According to the results in this master thesis 0,6 m/s is too high because in the tests that were made the participants were physically active and still couldn’t keep that speed up for the whole test. Due to the test being two days in a row, almost all of the participants walked slower the second time. However, the ones that walked with winter clothes the second day walked more slowly than the ones with regular clothes compared to the first day. Therefore, it is safe to say that the clothes do affect the walking speed of evacuating people and that more clothes i.e. warm shoes or a hat will have an even greater impact. / I takt med att städerna växer, både till yta och befolkningsmängd, ökar behovet av infrastruktur bland annat inom kollektivtrafiken och transportvägar. Genom att bygga dessa anläggningar under marken går det att exploatera marken ovan till andra ändamål. Med undermarksanläggningar kommer vissa svårigheter, så som begränsade utrymningsmöjligheter. Riktlinjerna för utrymning uppåt är inte till för längre trappor, och är därför inte representativt för de nya användningsområdena. Vikten av att dimensionera utrymningsmöjligheterna utifrån vad dagens befolkning kan prestera är relevant för att säkerställa en trygg utrymning i händelse av en olycka. Examensarbetet inriktar sig därför på att vidareutveckla tidigare forskning om utrymning uppåt genom att undersöka hur gånghastigheterna i trappor påverkas av vinterkläder. Försök genomfördes med 21 personer under två dagar i ett av Skrapans utrymningstrapphus, där varje försöksperson fick gå en gång per dag. Mätmetoderna som användes var bland annat; pulsklocka, tidtagning, videoobservationer och andningsmask som mäter syreupptagningsförmågan. Medianen för gånghastigheten beräknades på varje våningsplan där de högsta värdet med vanliga kläder blev 0,81 m/s, 3 meter upp i trappan och det lägsta 0,56 m/s, 57 meter upp i trappan. Med vinterkläder blev motsvarande värden 0,78 m/s, 5 meter upp i trappan och 0,57 m/s, 33 meter upp i trappan. Enligt Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering ska den dimensionerande gånghastigheten i trappor sättas till 0,6 m/s. Denna riktlinje är inte godtagbar eftersom försökets urvalsgrupp hade svårt att hålla den hastigheten trots att majoriteten av försökspersonerna i examensarbetet var unga och i god kondition. Gånghastigheterna påverkades även av att försökstillfällena genomfördes dagarna efter varandra vilket gjorde att försökspersonerna inte hade möjlighet att återhämta sig helt mellan försöken. Dock var tidsskillnaden från första dagen till den andra större för de som gick med vinterkläder andra dagen än för de som gick med vanliga kläder andra dagen. Vilket visar på att försökspersonerna blivit påverkade av vinterkläderna och därför gått långsammare. Mätningarna av syreupptagningsförmågan hos försökspersonerna gav varierande resultat, mycket beroende på kön och om de hade vinterkläder på sig eller inte. Kvinnornas utnyttjande grad ökade från 70-85 % till 73-90 % av sin maximala syreförbrukning när de var iklädda vinterkläder. Jämfört med männens utnyttjande grad som sjönk från 63-85 % till 61-77 % vid användandet av vinterkläder. Försökspersonerna var nära sin maximala syreförbrukning, VO2,max, vilket tyder på att de inte skulle klara av att hålla samma tempo i en längre trappa. Männen skulle kunna hålla samma tempo i cirka 15 minuter medan kvinnorna som ligger på 90 % av sin kapacitet enbart skulle kunna hålla samma hastighet i cirka 5 minuter. Vilket är ett ytterligare tecken på att hastigheten i BBRAD är för hög i långa trappor.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån arbetstagares perspektiv förstå hur ledarens kontroll och förtroende påverkar den anställde. Metod: Studien är utformad utifrån en kvalitativ metod där vi har tillämpat en semistrukturerad intervjumetod. Vi har utfört intervjuer med tio stycken intervjupersoner vilka är aktiva inom fastighetsmäklarbranschen. Vid analyserande av det material vi fått in har vi använt oss av en tematisk analysmetod.  Resultat och slutsats: Studien visar att det existerar en kopplning mellan ledarens kontroll och förtroende för den anställde. Det som även framkommit av studien är att det finns olika former av kontroll som enligt de anställdas uppfattning har olika påverkan på ledarens förtroende för denne. Vår slutsats är att tvingande kontroll har en negativ påverkan på förtroendet medan lönsam och normativ kontroll har en positiv påverkan på förtroendet för den antsällde. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har varit en djupgående kvalitativ forskning anser vi att det vore av intresse att utföra en motsvarande studie genom en kvantitativ metod.Vi finner det även tänkvärt att utföra samma studie men med betydligt fler respondenter, vilket hade utökat trovärdigheten i slutsatserna. Vidare skulle studien bli mer djupgående och preciserad om de två inriktningarna skulle utforskats var för sig. För att skapa en större förståelse för vårt valda forskningsområde skulle samma studie fast ur ledarens perspektiv komma att vara mer omfattande.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom den kunskap som vi fått inom ledarskp och organisation. Denna forskning anser vi vara användbar för det specifika säljyrket fastighetsmäklare. Vi anser det eftersom studiens resultat kan ge en insikt för vad som är värt att eftersträva och arbeta vidare med inom ledarskap, för att motverka en dålig effekt av kontroll. Vi har förtydliggjort utifrån teori och analys att tvingande, lönsam samt normativ kontroll kan ha olika påverkan på ledarens förteoende för den anställde. Därför har studien även bidragit samt klargjort för hur de olika formerna av kontroll påverkar förtroendet. / Aim: The aim of this study is to on the basis of employees’ perspective create an understanding how the leader's control and trust affect the employee. Method: The study is designed based on a qualitative approach where we have applied a semi- structured interview method. We conducted interviews with 10 individuals who are active in the real estate broker. When analyzing the material we have used a thematic analysis. Result &amp; Conclusions: The study shows that there exists a connection between the leader's control and trust in the employee. What also emerged from the study is that there are different forms of control which accordingly to the employees' perception have different impacts on the leader's trust in them. Our conclusion is that coercive control have a negative impact on trust, while remunerative and normative control has a positive impact on trust in the employee. Suggestions for future research: Because this study has been a profound qualitative research, we believe it would be interesting to conduct a similar study as a quantitative method.    We find it is also notable to perform the same study, but with significantly more respondents, which had increased the credibility of the conclusions. Further study would be more thorough and precise if the two approaches would be explored individually. In order to create a greater understanding within our chosen field of research, it would be more extensive to study the same subject but from the manager's perspective. Contribution of the thesis: The study contributes to the business economic research by the knowledge that we gained in the field of leadership and organization. This research, we consider to be useful for the specific sales profession of real estate brokers. We believe this because the study's results can give an insight of what is worth striving for whithin the field of leadership, to counteract the bad effect of control. We have clarified from theory and analysis to coersive, remenuretive and normative control has different effects on the leader's trust in the employee. Therefore, the study has also contributed and made it clear how the various forms of control affects trust.