Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö. De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde. I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas.

Natural disasters are becoming more common due to climate change and it is important to adapt the society and its infrastructure to withstand events such as extreme rainfall. Precipitation is an important climatic factor affecting the transport and annually generates the cost of millions in damages, over the past 40 years heavy rain has increased and will continue to increase in the future. The extreme rainfall that occurred in Kramfors municipality in September 2013 led to flooding and destroyed several roads, including highway 90, which recently both had been rebuilt and given a new stretch of road. Extreme rainfall had also occurred in the municipality earlier.   The aim of the thesis was to examine how the Swedish Transport Administration handles new knowledge gained after natural disasters and how this is used in the planning of new roads. From the aim of the study a case study was used as a method. Information was sought from reports, official documents and government investigations in order to see how the Swedish Transport Administration’s work looks like and to find studies about the incident on highway 90. There were also conducted interviews with informants within the Swedish Transport Administration to find out how the planning and investigation of roads looks like, and to get information about the work of national highway 90. Within the Swedish Transport Administration lessons are learned from natural disasters and events in the past, but learning is mainly individual - based and internally. There is no system in the Swedish Transport Administration to manage new information or collect past experiences. New knowledge and new conditions are used in the investigation and planning of roads, but depends on which people work with those. The planning of highway 90 follows the regulations and plans to be followed, but with additional information on past events and climate adaptation in those, the damages caused by the extreme rain on highway 90 could perhaps have been avoided. / Naturolyckor blir allt vanligare i samband med klimatförändringar och det är viktigt att anpassa samhället och dess infrastruktur för att motstå händelser som exempelvis skyfall. Nederbörd är en viktig klimatfaktor som påverkar transportsystemet och som årligen genererar i miljonbelopp i form av skador. Under de senaste 40 åren har andelen skyfall ökat och det kommer att öka mer i framtiden. Skyfallet som drabbade Kramfors kommun i september 2013 medförde översvämningar och flera förstörda vägar. Bland annat skadades riksväg 90 som nyligen både byggts om och fått en ny vägsträcka. Skyfall har också tidigare inträffat i kommunen.   Syftet med examensarbetet var att undersöka hur man på Trafikverket hanterar ny kunskap som man fått efter att naturolyckor inträffat och hur man använder denna vid planering av nya vägar. Utifrån syftet valdes fallstudien som metod. Information söktes från rapporter, myndighetsdokument och statliga utredningar för att kunna se hur Trafikverkets arbete ser ut och för att hitta utredningar runt händelsen på riksväg 90. Vidare utfördes intervjuer med informanter inom Trafikverket för att ta reda på hur arbetet med planering och utredning av vägar ser ut, samt för att få information runt arbetet med riksväg 90.   Inom Trafikverket dras lärdom av naturolyckor och tidigare händelser, men lärandet är främst personbaserat och internt. Det finns inget system inom Trafikverket för att hantera ny kunskap eller samla in tidigare erfarenheter. Ny kunskap och nya förutsättningar används vid utredning och planering av vägar, men det påverkas av vilka personer som genomför dessa. Planeringen av riksväg 90 gjordes i enighet med de regelverk och planer som ska följas, men med ytterligare information om tidigare händelser och klimatanpassning i dessa hade kanske de skadorna som uppkom vid skyfallet på riksväg 90 kunnat undvikas.

I takt med att andelen flerspråkiga personer i samhället växer blir flerspråkiga barn en ökande patientgrupp inom den logopediska verksamheten. Detta ställer därmed nya krav på logopeders kompetens och omhändertagande av denna patientgrupp. Föreliggande studie syftade till att undersöka logopeders tankar och upplevelser av att utreda flerspråkiga barn samt att studera vad som sker vid en utredning av ett flerspråkigt barn. Detta studerades via intervjuer respektive observationer av utredningsbesök för att få ett bredare perspektiv av möjligheter och utmaningar i utredningen av flerspråkiga barn. Materialet bestod av intervjuer med nio logopeder och videoinspelning av två utredningsbesök av ett och samma flerspråkigt barn. I studien framkom att logopederna har utvecklat olika arbetssätt och strategier, utifrån erfarenhet, som de använder sig av i sin språkutredning av flerspråkiga barn. Intervjuerna visade på att logopederna generellt upplever en positiv känsla av att arbeta med flerspråkiga barn och familjer men betonar även osäkerheten i utredningen. Utmaningarna som togs upp var framförallt språkliga och kulturella skillnader under testningen, bristen på tillförlitliga bedömningsmaterial samt samarbetet med tolk. Dessa utmaningar menade flera logopeder gör det svårt att avgöra vad barnets språksvårigheter bottnar i, bristande exponering eller språkstörning. Analys av de videoinspelade utredningstillfällena i föreliggande studie kunde bekräfta flera delar av det som sades i intervjuerna men genererade även i ytterligare aspekter av utredningen. Under intervjuerna framkom flera önskemål från logopederna, bland annat gemensamma nationella riktlinjer för utredning av flerspråkiga barn och ökat samarbete med andra logopeder i landet. Slutsatsen som drogs var att flera faktorer ligger till grund för logopedernas osäkerhet i utredningen och att det finns flera möjligheter till förbättring i utredning av flerspråkiga barn som föreslås av logopederna.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det. Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter. Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Denna studie kretsar kring elever med problematisk frånvaro. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om elever med problematisk frånvaro genom att granska och analysera pedagogiska utredningar. Studiens empiri består av 12 pedagogiska utredningar gjorda på elever med problematisk frånvaro i grundskolan. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar berör hinder och möjligheter i de pedagogiska utredningarna, orsakerna till problematisk frånvaro, samt specialpedagogiska perspektiv som urskiljs i de pedagogiska utredningarna. Resultatet visar att orsakerna till elevers problematiska frånvaro är komplexa och beror i hög grad på skolrelaterade faktorer. Orsakerna beskrivs på olika sätt av elever, vårdnadshavare och skola. Resultatet visar också att de pedagogiska utredningarna kartlägger elevers situation brett vilket visar på ett dilemmaperspektiv men föreslår insatser på individnivå vilket visar på ett kategoriskt perspektiv. I diskussionen lyfts resultatet och problematiseras ytterligare. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och talar för att framgångsrika insatser för elever med problematisk frånvaro är goda relationer, motverka mobbing, mentorskap, anpassningar i lärmiljön.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige är omkring 130 000– 150 000 och 20 000 - 25 000 personer uppskattas insjukna varje år. Den basala demensutredningen utförs av hälso- och sjukvården, oftast inom primärvården och av en sjuksköterska på uppdrag från läkaren. Livslängden i Sverige ökar, demenssjukdom blir allt vanligare och personer med denna sjukdom bor kvar i eget boende med behov att vårdas av närstående eller hemtjänst. Det ställs allt högre krav på primärvård att arbeta personcentrerat och att möjlighet finns till tidig demensdiagnos. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser och av att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom inom primärvård.  Metod: Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att utforska upplevelsen hos åtta sjuksköterskor i primärvården. Insamlade data bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tio underkategorier som sedan utmynnade i följande fyra kategorier: ”Att se helheten av personen”, ”Vikten av diagnos för ett gott omhändertagande”, ”Att sträva efter partnerskap” och ”Att ha organisatoriska förutsättningar”. Slutsats: Det finns behov av att lyfta patienten och närståendes upplevelse i samband med demensutredningen samt sjuksköterskans behov av stöd vid svåra situationer i primärvården. / Background: The number of people with dementia in Sweden is about 130,000150,000 and 20,000-25,000 people are estimated to be diagnosed each year. The basic dementia examination is performed by the health and medical service, usually in primary care and by a nurse on behalf of a physician. Life expectancy in Sweden is increasing, dementia becomes increasingly common, and people with this disease live in their own homes with the need to be cared for by a related or home help. There is an increasing demand for primary care to work personcentered and that there is an opportunity for early dementia diagnosis. Aim: Explore nurses´ experiences of working with investigation and follow-up of persons with dementia in primary care. Method: Qualitative individual interviews were conducted to explore the experience of eight primary care nurses. Collected data was processed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The analysis resulted in ten subcategories, these led to four categories: "See the entirety of a person", "The importance of diagnosis for a good care", "To strive for partnership" and "Having organizational conditions".  Conclusion: There is a need to lift the patient's and relatives' experience in connection with the dementia investigation and the nurse's need for support in difficult situations in primary care.

Syftet med denna studie har varit att utifrån socialsekreterares perspektiv undersöka hur de arbetar för att uppnå barns delaktighet i barnavårdsutredningar. Sex intervjuer har hållits med utredande socialsekreterare inom barnavården. Det framgår av resultatet att socialsekreterare anpassar sig efter barnet för att skapa trygghet i mötet. Därutöver framkommer att socialsekreterarna använder olika samtalsverktyg, vid behov i mötet med barnet. Resultatet belyser också betydelsen av att väga in det barnet har sagt när ett beslut ska fattas i utredningen. Det framgår även att barn inte bjuds in att närvara under de beslutsfattande mötena. Därmed att de inte heller tilldelas någon direkt makt eller ansvar över det beslut som ska fattas. Resultatet klargör försvårande faktorer i arbetet med barns delaktighet i form av tidsbrist, hög arbetsbelastning och föräldrars inställning till utredningen. Slutsatser dras härav att socialsekreterare under utredningen lyssnar på barnet, hjälper barnet att komma till uttryck och beaktar barnets åsikter inför ett beslut. En ytterligare slutsats som dras är att barn inte görs delaktiga vid själva beslutsfattandet samt att de inte heller tilldelas någon faktisk makt. Vad gäller de försvårande faktorerna konkluderas att förändringar behöver ske för att underlätta arbetet med barns delaktighet. / The purpose of this study has been to, from the perspective of social secretaries, examine how they work to achieve children's participation in child care investigations. Six interviews have been held with the investigative social secretary in child care. It is clear from the results that the social secretary adapts to the child to create security in the meeting. In addition, it appears that the social secretaries use various conversation tools, if necessary in the meeting with the child. The result also highlights the importance of considering what the child has said when a decision is to be made in the investigation. It also appears that children are not invited to attend at the decision-making. Thus, they are also not assigned any direct power or responsibility over the decision to be made. The results clarify aggravating factors in the work with children's participation in the form of lack of time, high workload and parents' attitude to the investigation. Conclusions are drawn from this that during the investigation, the social secretary listens to the child, helps the child to express himself or herself and takes the child's opinions into account before making a decision. Another conclusion that is drawn is that children are not involved in the actual decision-making and that they are not assigned any actual power either. With regard to the aggravating factors, it is concluded that changes need to be made to facilitate the work with children's participation.

Social media's effect on the youth’s weekday increases; "Snap," "Tik Tok," "Facebook," Social media's influence in young people's everyday lives is growing, "Snap", "Tik Tok," Facebook "," Instagram "and many other applications / websites have a big role and impact on conflicts among children and young people. Young people's vulnerability on the internet has become the most common way to carry out threats, exclusion, sexual crimes, and so on. Some crimes have even become more normalized for young people according to many actors in Halmstad municipality. The Internet today is used and exploited in the wrong way that different actors then need to put resources on. School is one of them and the social service is also a great help as well as the police department which have a role in handling crime. Researchers today conclude that it has become increasingly unsettling for young people out on social media and with this, resources have been investigated regarding vulnerability among adolescents and how these conflicts are handled. Is there prevention against young people out on the net and what does the prevention work look like today? / Sociala mediers påverkan i ungas vardag blir allt mer större, ”Snap”, ”Tik Tok, ”Facebook”, ”Instagram’ samt flertal andra applikationer/hemsidor har en stor roll och inverkan till konflikter bland barn och unga. Unga människors utsatthet på internet har blivit det vanligaste sättet för att utföra hot, utstötning, sexuella brott, och så vidare. Vissa brott har även blivit mer normaliserade för unga människor enligt många aktörer i Halmstad kommun. Internet idag missbrukas och utnyttjas på fel sätt som sedan olika aktörer får lägga resurser på. Skolan är en av dem och socialtjänsten är även till stor hjälp samt polismyndigheten som har en roll vid hantering av brott. Forskare idag har kommit fram till att det har blivit allt mer oroligt bland unga ute på sociala medier, därmed har resurser undersökts beträffande sårbarheter och utsatthet av ungdomar samt hur dessa konflikter hanteras. Finns det förebyggande åtgärder mot ungdomar ute på nätet samt hur ser det förebyggande arbete ut idag?

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.