This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.  The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.  The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.  Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow.   This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.   The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.   The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.   Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow. / Det här examensarbetet ligger till grund för en utredning gällande flödeseffektivisering på produktionslina 1 hos företaget Galderma i Uppsala under våren 2018. Företaget är i stort behov av att effektivisera sin produktion för att möta den ökade efterfrågan som finns på marknaden. Det gör att Galderma behöver kartlägga delar av sin produktion för att hitta områden där tidsvinster kan göras, samt identifiera förbättringsförslag som kan höja personalens arbetssituation med avseende på ergonomi.Utredningen började med en kartläggning av processen ute på produktionslinan. Detta utfördes tillsammans med verksam personal. Av de identifierade förbättringarna och förbättringsförslagen som sedan utvärderades ansågs vissa av dem mer relevanta att utveckla vidare. Två nya förbättrade delar tillverkades i verkstan för att underlätta handhavandet av lockmärkaren samt vid avräkningen. Den första delen var till magasinet på lockmärkaren, för att göra det möjligt att se igenom och hålla koll på magasinets nivå. Den andra delen till avräkningen gjordes även i ett mycket lättare material för enklare hantering samt för att få bort momentet när mallarna behövdes tas bort för att se om den tillhörande lådan var tom.Det effektiviseringsförslag som föreslogs skulle öka den nuvarande flaskhalsens kapacitet med över 100 %, från 12 enheter/min till 27 enheter/min per förslutningsmaskin. Effektiviseringen gick ut på att föreslå ett ändrat arbetssätt kring maskinen för att nå ner till maskinens drifthastighet. Onödiga moment flyttades till senare delar i processen samt så ska material förberedas utanför drifttiden. Detta blir möjligt när man tillför två extra operatörer vid flaskhalsen.

ADHD är idag en diagnos som varierar kraftigt i prevalens beroende på var i världen vi befinner oss. I Frankrike har låg prevalens av syndromet i relation till övriga världen uppmärksammats. Den här studien har undersökt om skillnaderna i hur ADHD-symtom uppfattas kan kopplas till de normer och värderingar som finns kring diagnosen i det rådande samhället. Vi vill även undersöka om detta kan höra samman med prevalens av ADHD. Fem psykiatriker/psykologer i Frankrike respektive Sverige intervjuades med utgångspunkt i tidigare forskning på området. Intervjupersonerna utgjordes av fyra neuropsykiatriker/utredare och en psykoanalytiker/behandlare per land. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. Ansatsen var induktiv med deduktiva inslag. Den tematiska analysen redovisade två huvudteman; ”Perspektiv på ADHD” samt ”Vem har ADHD?”. Resultaten visar att tillvägagångssätt vid diagnostisering har stora likheter i Sverige och Frankrike, men att inställning till och konsekvens av diagnosen skiljer sig mellan länderna. Fortsättningsvis talar slutsatsen för att prevalens av ADHD inte nödvändigtvis behöver spegla antalet barn som enligt DSM/ICD uppvisar kriterierna för syndromet. Istället spelar faktorer som normer, behov, miljö och tradition roll. / Le TDAH est un diagnostic, dont la présence varient considérablement géographiquement. En France, la présence du syndrome est faible par rapport au reste du monde. Dans cette étude, nous avons vu les différentes façons dont les symptômes du TDAH peuvent être perçus comme étant liés aux normes et valeurs qui sont autour du diagnostic de la société actuelle. Nous voulons déterminer si cela pourrait influer sur la présence du TDAH. Cinq psychiatres / psychologues en France et en Suède ont été interrogés sur la base de recherches antérieures dans ce domaine. Les interlocuteurs se composait de quatre neuropsychiatres / rechercheurs et un psychanalyste / terapeut par nation. Le matériel a ensuite été analysé par l’analyse thématique. L'approche était inductif avec des éléments déductives. L'analyse thématique a rapporté deux thèmes principaux; « Perspectives sur le TDAH » et « Qui a le TDAH? ». Les résultats montrent que l'approche du diagnostic est très similaire en Suède et en France, mais l'attitude et la cohérence du diagnostic varient selon les pays. Nous sommes arrivés à la conclusion que la présence du TDAH ne reflète pas nécessairement le nombre d'enfants qui présentent les critères du syndrome dans le cadre du DSM / CIM. Au lieu de cela, nous trouvons la pertinence des facteurs tels que les normes, les besoins, l'environnement et la tradition.

Användandet av statliga utredningar är så pass utbrett i svensk politik att det saknas internationell motsvarighet. Kommittéväsendet kan enligt tidigare forskning vara ett verktyg för att generera kunskap, skapa kontroll och/eller ett verktyg för regeringen att skapa konsensus i politiska debatter. Utifrån teorier om policyprocessen och kommittéväsendets roll utifrån aspekterna kunskap, kontroll och konsensus har denna uppsats som syfte att bidra med ytterligare kunskap om policyutformning i svensk politik med huvudfokus på kommittéväsendets roll. Det fall som studeras är Jämställdhetsutredningen och dess förslag om att inrätta en jämställdhetsmyndighet som ämnar vara ett representativt fall för enmansutredningar. Genom en kvalitativ textanalys av främst offentliga dokument blir resultatet av uppsatsens undersökning att utredningen haft som syfte att producera ny kunskap och har till viss grad kontrollerats av regeringen. Utredningen verkar däremot inte haft som syfte att skapa konsensus i debatten.

Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete. / The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.

Applehoff, Cornelia och Arnström, Emma (2021). Förskollärares syn på pedagogiska utredningar brukbarhet i förskolan -Ur en specialpedagogisk synvinkel. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv önskar vi ge en ökad förståelse om pedagogernas syn på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt brukbarhet av dokumenten i förskolan. Vi vill också kunna bidra med att specialpedagoger systemteoretiskt appropriera kunskaper för att kunna implementera arbetet med utredningar och åtgärdsprogram och i förlängningen sträva efter en likvärdig förskola.  Syfte med ämnet för examensarbetet är att kunna få en samlad bild av hur förskollärare i förskolan upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Genom att studera hur pedagogerna brukar pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram kan vi skapa en bild av hur samarbetet i organisationen ser ut gällande dessa begrepp. Därför har de centrala frågeställningarna varit  ● Vad har pedagogerna för upplevelser av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram? ● Vad kännetecknar samarbetet i organisationen av pedagogiska utredningar och  åtgärdsprogram?  Studiens empiri har efter analys diskuterats utifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Systemteori ligger till grund för att våga se helheter medan det sociokulturella innebär att pedagogerna diskuterar, ifrågasätter, reflekterar och samarbetar med varandra. Genom att inspireras av den fenomenologiska metodansatsen har intresset främst grundat sig i hur pedagoger upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Empirin är sammanställd efter intervjuer med fem förskollärare. Analys av narrativen gjordes utifrån den insamlade empirin och därefter har tre teman upptäckts; brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, förskollärarnas perspektiv på innehållet i pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt samarbete inom organisationen. Dessa tre teman är sedan presenterade i resultatet och vidare diskuterade. Resultatet visar att samarbete existerar på förskolorna mellan kollegor, rektor och specialpedagogen. Alla informanterna önskade fler forum för reflektion och diskussion. Vi såg också i resultatet att informanterna hade svårt att förstå pedagogiska utredningar och åtgärdsprogrammets innebörd men de var alla överens om att det var till gagn för barnen och verksamheten. 3 Utifrån studiens empiri finns där mycket att arbeta på utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Vi anser att workshops och delaktighet vid arbetslagsplaneringar kan utöka pedagogernas kunskaper i hur och varför pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram ska upprättas. Genom att diskutera och reflektera över dessa utredningar vilar på kan pedagogerna appropriera kunskaperna och därmed kunna börja upprätta dem själva. Specialpedagogens roll är bland annat att handleda pedagogerna i förskolan och i arbetet med barn i behov av stöd.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

Kort sammanfattning: Syftet med den här studien är att beskriva och få en fördjupad förståelse om olika perspektiv när det gäller dyslexi och dyslexiutredningar. Studien har en kvalitativ ansats och handlar om dyslexiutredningar i tre olika grannkommuner. Fokus är på policy, synen på dyslexiutredning och stöd, som vi fått fram genom våra intervjuer av nyckelpersoner i kommunerna. Resultatet av vår studie blev att både policy, synen på dyslexiutredning och stöd ser olika ut i de tre grannkommunerna. Vi fick också fram att det kan skilja i synen hos nyckelpersoner mellan olika skolor och inom samma skola

Bakgrund: Barnmisshandel är när ett barn utsätts för fysisk skada, ofta upprepande gånger av föräldrar eller vårdnadshavare. Shaken baby syndrome, Classical Metaphyseal Lesion, revbensfrakturer samt skallfrakturer är barnmisshandelsrelaterade skador. Skelettskador är de starkaste indikatorer för fysisk misshandel, därför är den radiologiska undersökningen avgörande för att fastställa diagnosen barnmisshandel. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de radiologiska undersökningsmetoderna vid barnmisshandel skiljer sig åt mellan Sveriges Universitetssjukhus, samt undersöka om röntgenklinikerna har standardiserade metodböcker för uppföljning av den initiala barnmisshandelutredningen. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design utfördes där materialet var röntgenklinikernas metodböcker. Metodböckerna inkom till författarna via sina mejladresser efter ett samtal med avdelningschefen/verksamhetschefen på röntgenkliniken. Resultat: Resultatet visade att antalet projektioner skiljer sig mellan de sju röntgenklinikerna, samt att röntgenklinikerna har standardiserade metodböcker för en uppföljande utredning. Slutsats: De radiologiska undersökningsmetoder som utförs på svenska universitetssjukhus vid utredning av barnmisshandel är en helskelettsundersökning på barn under två år och en CT skalle på barn under ett år. Samtliga sju universitetssjukhus har en standardiserad metodbok för en uppföljande undersökning.

Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

I Sverige inkommer det cirka tusen anmälningar till socialtjänsten varje dag där det finns oro för barn och deras familjer. En socialsekreterare har då ett stort ansvar att utreda om barn får sina behov tillgodosedda av sina vårdnadshavare. Föräldrars förmåga att vara känslomässigt tillgängliga för barnen och hjälpa samt stötta dem är ett av de områden som socialsekreterare har som uppgift att utreda. Syftet med denna studie var att få förståelse för hur känslomässig tillgänglighet definieras av socialsekreterare. Målet är även att få djupare förståelse för hur utredningar kring föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets känslomässiga behov går till, samt vilka eventuella svårigheter de ställs inför under utredningens gång. Studien undersöker även om socialsekreteraren upplever att de har stöd av dokumentations och bedömningssystemet BBIC i samband med denna form av utredning och i vilken utsträckning de använder sig av det. Resultatet av denna studie visar på att socialsekreterarna upplever begreppet känslomässig tillgänglighet som svårdefinierat och även problematiskt att utreda.   Studien bygger på kvalitativa data i form av intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn mellan noll och tolv år. Jag har även i min analys använt mig av de teoretiska perspektiven utvecklingsekologi och anknytningsteori.