Skolan har dubbla funktioner, eleverna ska få utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar ochbehov samtidigt som alla elever ska nå minst E i slutbetyg. De elever som har svårt att nåkunskapsmålen ska erbjudas specialpedagogiska anpassningar och/eller särskilt stöd. Dessaspecialpedagogiska insatser baseras ofta på pedagogiska kartläggningar/utredningar och syftar tillatt forma och anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov. I föreliggande uppsats harjag studerat 12 utredningar som genomförts vid tre olika högstadieskolor ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med diskursanalys och utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv.Resultatet visar att officiella mallar, bland annat från Skolverket, i hög grad styr hur elevenbeskrivs. Ju fler rubriker utredningen har, där organisationen och gruppen får stå i centrum, destostörre sannolikhet är det att utredningen intar ett relationellt perspektiv. De utredningar som saknarsyftes- och problemformuleringar har en tendens att inta ett kompensatoriskt perspektiv därutredarens röst är den allenarådande och eleven beskrivs utifrån tillkortakommande. De åtgärdersom framställs i utredningarna handlar i första hand om att kompensera elevens svårigheter utifråndiagnoser. Slutsatsen är att det är av stor vikt att utredningsmallen är utformad så det underlättarför utredaren att inta ett relationellt perspektiv genom att låta eleven och personer i elevensomgivning beskriva hur skolan ska organiseras för att eleven ska får rätt förutsättningar att nåkunskapsmålen.

SyfteStudien syftar till att bidra med kunskap om dyslexi som upptäcks på gymnasiet. Syftet är att få en uppfattning om hur diagnosen dyslexi upptäcks samt vilken betydelse diagnosen har. Vidare är syftet att beskriva hur dyslexi påverkar elevens syn på sig själv. De frågor studien vill besvara är hur gymnasieskolans aktörer uppfattar elever med dyslexi och vilken funktion läs- och skrivutredningar har på gymnasiet. Andra frågor studien vill besvara är hur eleven förhåller sig till sin diagnos och svårigheter samt om stödet är anpassat för eleven.Teoretisk förankringStudien utgår från den sociokulturella teorin men har även ett psykosocialt och salutogent perspektiv. Den sociokulturella teorin vilar på den ryske psykologen Lev Vygotskijs idéer om att människan föds in i ett socialt sammanhang där kunskaper och färdigheter skapas i relation till andra. Med rätt stöd kan individen nå den proximala utvecklingszonen för lärande menar BrunerVygotskij, vilket innebär att man inte ska se begränsningar hos individen (Alexandersson, 2009; Hjörne & Säljö, 2013). Perspektivet innebär också att man måste se lärandet i sitt sociala och kulturella sammanhang och inte låta det skymma och styra individen mot normativa förväntningar.Det psykosociala perspektivet i studien anser att den omgivande sociala miljön påverkar individen och har betydelse för utvecklingen enligt psykoanalytikern Erik Homburger Eriksson och menar vidare att individer utvecklas genom åtta olika faser i livet. I varje fas står individen inför en förändring och svårigheter som måste lösas. Om individen lyckas upplever individen kompetens och om den misslyckas upplever individen en känsla av att inte duga. I ungdomsåren 12-20 år dominerar identitetsutveckling och rollförvirring och det är viktigt att individen har en framtidstro för att en positiv identitet ska utvecklas och individen är bättre rustad inför vuxenlivets utmaningar (Havnesköld & Mothander, 2009).Antonovsky y beskrev det salutogena perspektivet i vilket han menade att man måste se till friskfaktorerna och vad det är som vidmakthåller hälsa. Han kom fram till individens behov av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet inför livets uppgifter var de komponenter som påverkade hälsan, vilket han kallade för en känsla av sammanhang (KASAM) (Jacobsson, 2008). MetodDatainsamlingen i studien genomutfördes med semistrukturerade intervjuer av med specialpedagoger och elever på gymnasieskolan och en Komvuxenhet. Studien hade en kvalitativ ansats där informanternas berättelser transkriberades och analyserades med hjälp av tematisering av materialet. Materialet bearbetades induktivt samt tolkades sedan hermeneutiskt och rimliga slutsatser drogs. ResultatI studien framkom att specialpedagoger och elever såg olika på diagnosens funktion. Specialpedagogerna på skolorna ansåg att diagnosen inte hade någon funktion för deras arbete med eleverna med några få undantag. Eleverna däremot ansåg att diagnosen var viktig för deras förståelse för problematiken samt att det stärkte dem i deras rätt till stöd. En diagnostisk utredning kunde ge både specialpedagogen och eleven en fördjupad kunskap om styrkorna och svagheterna hos eleven vilket kunde motivera nya sätt att arbeta med svårigheterna. Alla elever i studien tyckte det var märkligt att deras problematik inte hade upptäckts på grundskolan och kände sig svikna. Eleverna menade vidare att mer explicita problem på grundskolorna var orsaken till att de inte blivit synliga som dyslektiker. Ingen av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt stöd på grundskolan. De ansåg däremot att diagnosen hade underlättat deras studier. Stödet eleverna fick på gymnasieskolorna och Komvux var relativt likvärdigt med små variationer.Metoden att upptäckta dyslektiker skilde sig något mellan skolorna där en gymnasieskola använde kommunens screeningsverktyg som en första ingång medan andra skolor förlitade sig på personliga brev skrivna av eleverna eller lärarnas kompetens. Gemensamt var att specialpedagogerna tyckte kommunens screeningsverktyg var ett alltför trubbigt instrument för att hitta dyslektiker.Det framkom i studien att attityder mot dyslektiker lever kvar bland unga människor, att de ser dyslektiker som dummare än andra och att elever med dyslexi har en mer negativ bild av sig själva och sina möjligheter. Specialpedagogerna i studien menade att detta har blivit bättre med åren eftersom kända personer har kommit ut med sin dyslexi och förebilder är viktiga om attityder ska förändras.

AbstractSyftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter,och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativaintervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som harerfarenheter av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig atttidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder.Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen ochelevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta påolika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden. / The purpose of follwing essay is to examine and describe the thoughts principals and teachers have of the work today and in the future.

Sammanfattning/AbstractJohanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser avelevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogicalassessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogicalenquirySkolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av denpedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nyaallmänna råden som publicerats 2014. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning ompedagogisk utredning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats vill jagundersöka:• Hur ser rutinerna ut kring uppföljning av en pedagogisk utredning ?• På vilket sätt är eleverna involverade/delaktiga i uppföljningen av pedagogisk utredning?• Vilka tankar har specialpedagogen kring de nya allmänna råden för arbete med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram?De teoretiska ansatserna i undersökningen är Socialkonstruktivistisk teori samt Sociokulturell teori.Resultatet visar att gott samspel och kommunikation har en avgörande betydelse för att skapagoda förutsättningar för arbetet kring pedagogisk utredning. I en väl fungerande organisation visarresultatet att tydliga riktlinjer och struktur resulterar i att uppföljningen av pedagogisk utredningfinns med som ett naturligt moment. Det är också i den väl fungerande organisationen somelevperspektivet oftast finns med. I organisationer där riktlinjerna och kommunikationerna ärotydliga och där arbetsbördan upplevs som ansträngd visar resultatet att brister i uppföljning avpedagogisk utredning är vanligt. Respondenternas svar på varför uppföljningen uteblir ochelevperspektivet ibland glöms bort beror i första hand på arbetsbelastningen. Här beskrivs också hurspecialpedagogens sociala position på arbetsplatsen påverkar det specialpedagogiska arbetet. Harrektorn en god inställning till det specialpedagogiska arbetet skapar det också en positiv inställningbland lärarna visar undersökningen. Ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen ärosäkerheten om vad man ska göra om det visar sig att insatserna inte fungerar. Undersökningenvisar att specialpedagogerna är mycket positiva till de nya allmänna råden och välkomnarSkolverkets riktlinjer som uppfattas som tydliga och välkomnas varmt i skolans värld enligtrespondenternaResultatet av undersökningen har lärt mej att förstå vikten av ett gott samspel med skolledningoch lärare. Har jag goda förutsättningar i mitt specialpedagogiska uppdrag är chanserna större attjag lyckas skapa goda rutiner och att jag ska vara extra uppmärksam på rutiner för pedagogiskuppföljning. Undersökningens resultat visar att en stressad arbetssituation kan medföra attuppföljningen av pedagogisk utredning uteblir. Stressen resulterar i att elevperspektivet i denpedagogiska uppföljningen ibland glöms eller väljs bort.Resultatet visar också hur kontinuerliga samtal med lärarna kan främja min position somspecialpedagog. Genom goda relationer skapar jag respekt för det specialpedagogiska arbetet somsedan kan ge större möjlighet till förändring i det pedagogiska arbetet bland lärarna. Minaambitioner som blivande specialpedagog kommer vara att ha kontinuerliga samtal med de läraresom så önskar och vara vaken för hur detta påverkar mitt arbete. Att ständigt utvärdera mitt arbeteger mig möjlighet att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i mitt arbetssätt.Sökord : Allmänna råd, Involvering , Uppföljning, Pedagogisk utredning.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga. Det har också framkommit att utredarna förväntar sig mindre engagemang, känslomässigt såväl som praktiskt från fädrarna samt att olika krav ställs på föräldrarna i ett inskrivningsskede, såväl som under vistelsen på utredningsenheten. Dessa tendenser visar sig också i de rekommendationer som följer familjerna efter utredningstiden. Det finns enligt analysen av utlåtandena en tydlig diskurs kring relationen mellan föräldrarna samt vikten av samarbetsförmåga mellan enheten och klienterna. Den slutgiltiga diskussionen presenterar förslag på åtgärder för en förändring mot ett genusmedvetet socialt arbete.

En familjehemsutredning är komplex och svår eftersom det görs bedömningar kring personers föräldraförmåga, risk och skyddsfaktorer men även barnets behov, faktorer i en familj och miljön (Rasmusson & Regnér, 2013). Hur detta görs är genom utredningar på familjer eller personer som söker sig till att bli familjehem. Det är socialtjänsten i varje kommun som har skyldighet att utreda familjer och personerna. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare använder sitt professionella omdöme samt vad som möjliggör och hindrar användandet i en familjehemsutredning. Kvalitativ ansats, där studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Analysen är gjord med hjälp av grundad teori där tidigare forskning samt Bornemarks (2020) definition av professionellt omdöme använts för att förstå materialet. Analys och resultat presenteras genom olika kategorier. Resultatet i studien indikerar på att användningen av det professionella omdömet sker hela tiden men att utrymmet för det varierar, samt att det finns en kollektiv professionellt omdöme, resultatet tyder på att standardiserade metoder påverkar utrymmet för professionellt omdöme.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Syftet med studien är att analysera pedagogers berättelser om hur de upplever arbetet med identifiering och utredning av läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända. Vi har samlat empiriskt material i form av intervjuer som vi har analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teorier. De nio intervjuerna av speciallärare/specialpedagoger, SVA-lärare och modersmålslärare genomfördes på två skolor med ett stort antal nyanlända elever och på kommunens mottagningsenhet. I studien berättar pedagogerna att de upplever en stor utmaning kring identifiering och utredning av nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Det råder osäkerhet kring vem som ansvarar för vad och de beskriver att gränsdragningsproblem leder till att elever faller mellan stolarna. Pedagogerna har svårt att veta om problematiken beror på läs- och skrivsvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket vilket leder till både över- och underidentifiering. För att kunna ge nyanlända elever rätt stödåtgärder efterfrågas förutsättningar och former för samarbete och mer tydliga riktlinjer och rutiner. Enligt pedagogerna skulle det leda till mer likvärdig utbildning. Från intervjuerna framkommer också att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter tar lång tid och att det saknas en utvecklad metod och ett heltäckande material för utredning. Bedömningen baseras ofta på pedagogens erfarenhet och i jämförelse med andra elevers utveckling i andraspråket.   Trots flera utmaningar är pedagogerna överlag positiva och har förslag på möjligheter och förbättringar; såsom kompetenshöjning inom andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter, mer användning av utredningsmaterial som är oberoende av språkkunskaper, fördjupat samarbete mellan olika professioner, tillgång till extern rådgivning och rekrytering av modersmålslärare bland nyanlända.       Vår förhoppning är att medverka till att skolor ser över sina riktlinjer och rutiner kring hur man identifierar och utreder läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever / The purpose of the study is to analyze teachers' stories of how they experience the process of identification and investigation of the reading and writing difficulties of new arrivals. We have gathered empirical data in the form of interviews that we have analyzed using previous research and theories. The nine interviews of special education teachers / special educators, teachers teaching Swedish to newly arrived students and native mother- tongue teachers were made at two schools that have a large number of newly arrived pupils and at the municipal reception center. In the study the educators say that they are experiencing a major challenge identifying and investigating newly arrived students´ difficulties in reading and writing. There is some uncertainty about who is responsible for what, and they describe the demarcation problems leading to nobody feeling responsible for the problem. The teachers find it difficult to know if the problems are due to language difficulties or lack of knowledge of the Swedish language. In order to provide newly arrived students with proper support conditions and forms of cooperation as well as clear policies and procedures are requested. According to the teachers that would lead to a more equal education. The identification of reading and writing difficulties is said to take a long time and there is also a lack of a developed methodology and comprehensive materials to detect these difficulties. The assessment is often based on the teacher's experience and in comparison with other students´ learning a second language                                                                                                             Despite the challenges the educators are generally positive and have suggested facilities and improvements; such as increasing skills in how the pupils learn a second language and how to work with reading and writing difficulties, more use of investigative material that is independent of language skills, enhanced cooperation between different professions, access to external advice and recruitment of mother- tongue teachers among new arrivals. Our hope is to contribute to the schools reviewing their policies and procedures on how to identify and investigate the reading and writing difficulties of newly arrived students.