Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

No description available.

Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras

No description available.

<p>Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.</p><p>Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.</p><p>Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.</p><p>Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser. Den mest framträdande gemensamma upplevelsen är att de inte känt sig delaktiga i sitt utrednings- och placeringförfarande i den utsträckning de hade önskat. En annan viktig slutsats av resultatet är att socialsekreterarens personliga egenskaper och engagemang är av stor betydelse för hur kvinnorna upplevt delaktighet under utredning och placering.</p>

<p>Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. </p><p>Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning. I resultatdiskussionen knyter jag sedan ihop teorin med hur det fungerar i praktiken.</p>

<p>Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna.</p> / <p>Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.</p>

Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning. I resultatdiskussionen knyter jag sedan ihop teorin med hur det fungerar i praktiken.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang. Resultaten pekade mot symtomlindring och/eller ökad känsla av sammanhang. Detta talar för att tätare samarbete mellan utredande och behandlande enheter bör eftersträvas, och att man genom en medveten strävan skulle kunna öka behandlingseffekterna. / Assessment of adults with neuropsychiatric impairments have become more common in the beginning of the 21st century. Due to the extensive nature of the neuropsychiatric assessment procedure it is likely that the assessment will have an influence on the patients presenting problem. Despite this the authors have found only a few research studies on the subject. Some previous studies have shown other types assessments to pose an influence on symptoms. The main purpose of the present study is to investigate whether neuropsychiatric assessment poses an influence on symptoms and/or salutogenic factors. The present study uses a single case design with six patients from two separate neuropsychiatric units. The participants have been measured using the Hospital Anxiety and Depression scale and the Sense of Coherence Questionnaire. The results indicate that symptoms are alleviated and/or Sense of Coherence is promoted due to the assessment. The implications of these results suggest that closer co-operation between assessment and treatment centres is warranted and is likely to be beneficial to the patient in the sense of more useful assessments and more efficient treatments.