Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory

Detta examensarbete behandlar hur ett beredningsarbete för anslutning av solcellspark utförs. Skara Energi AB ska utföra beredning för att ansluta en solcellspark till elnätet på uppdrag av en privat kund i Skara kommun. Enligt kundens önskemål ska två alternativ av solcellspark utredas: en mindre med 1,5 MW installerad effekt till mottagningsstationen södra (M2) och en större med 5 MW installerad effekt till mottagningsstationen norra (M1). Under examensarbetets gång har ett ental fältbesök utförts för att få en tydligare bild av förutsättningarna kring projektets område, samt för att kunna upptäcka problem och hinder som inte syns på kartorna. Med lämpliga val av väg för kabelförläggning kan hinder och problem undvikas i hög grad, dock kräver projektet styrd borrning på fyra platser där vägar korsas. Projektet omfattar 900 meter kabelförläggning vid den mindre solcellsparken och byggande av ett kopplingsskåp för att skarva kablarna. För den större solcellspark förläggs kablar på två platser, där den ena sträcker sig från M1 till en befintlig kopplingskiosk ca 2 km västerut. Den andra kabeln schaktas ca 1 km norrut från solcellsparken till en befintlig kabel. En preliminär P2-kalkyl har utförts som visar en kostnad för den mindre parken på cirka 2,95 miljoner kronor, och för den större parken på cirka 5,35 miljoner kronor, men priset kommer att ändras i framtiden på grund av inflationen. Kostnaden har beräknats med användning av EBR 2020. / This thesis deals with how preparation work for the connection of a solar park is carried out. Skara Energi AB is going to carry out preparations for connection of a solar park to the electrical grid on behalf of a private customer in Skara municipality. According to the customer's wishes, two options of solar parks should be investigated, a smaller one with 1.5 MW for the reception station south (M2) and a larger one with 5 MW for the receptionstation north (M1). During the course of the degree work, a number of field visits have been carried out to get a clearer picture of the conditions surrounding the project's area and to be able to discover problems and obstacles that cannot be seen on maps. By choosing a suitable route for cable laying, obstacles and problems can be avoided to a large extent. The project requires however controlled drilling at four locations where roads are crossed. The project includes 900 meters of cable laying for the smaller solar park and a junction box being built to splice the cables. For the larger solar park, the cable is laid at two locations, one stretches approximately 2 km from the M1 to an existing connection kiosk to the west. The second cable is laid from the solar park to an existing cable approximately 1 km to the north. A preliminary P2 calculation has been carried out which shows a cost for a smaller park of approximately 2.95 million SEK, and for a larger park of approximately 5.35 million SEK, but the cost will change in the future due to inflation. The cost was calculated by using EBR 2020.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av sömn i klientarbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer med arbetsterapeuter inom primärvården genomfördes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Klientgrupper och sömnstörning, Påverkan på dagliga aktiviteter och livskvalité, Från utredning till åtgärder och Teamsamverkan. Utifrån arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet visade det sig att majoriteten av klienterna med sömnproblematik är i arbetsför ålder och det är vanligare bland kvinnor. Resultatet visar på att sömnproblematik många gånger ses i samband med andra sjukdomar eller tillstånd, där stress många gånger är en bidragande orsak. Det framkommer även att det är viktigt i klientarbetet att ta hänsyn till sömnen då den kan ha en stor inverkan på livskvalitén. Vidare framkommer det att sömnen påverkar de dagliga aktiviteterna och där många klienter väljer att plocka bort aktiviteter som ger energi. Resultatet visar på hur arbetsterapeuterna arbetar kliniskt när det finns en sömnproblematik. Vid utredning är det många olika faktorer att ta hänsyn till och samtliga arbetsterapeuter använder sig av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer för att utreda klienten. Även Insomnia severity index, sömndagbok och ADL-taxonomin nämns vid utredning av sömnen. De mål som sätts kring sömnen är många gånger kopplat till vanor och rutiner kring sänggående, livsstilsförändring och dagliga aktiviteter. Vidare framkommer det i resultatet att vanliga åtgärder är sömnhygien, information och råd. Arbetsterapeuterna arbetar med vanor, rutiner och miljö för att främja klientens sömn. Andra åtgärder som nämns av arbetsterapeuterna är tyngdtäcke och sömnrestriktioner. Arbetet kring sömn kan var komplext och en teamsamverkan är viktigt för att främja klientens sömn. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter kan ha en viktig funktion i arbetet med klienter och deras sömn. Dagliga aktiviteter och sömn går hand i hand, med arbetsterapeutens helhetsperspektiv är det möjligt att identifiera och arbeta med det som främjar en god sömn. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till sömnen i klientarbetet då klientens livskvalité kan påverkas. / Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience with sleep in client care within primary healthcare. Method: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven interviews with occupational therapists in primary healthcare were conducted and the material was analysed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in four categories: Client groups and sleep disturbance, Impact on daily activities and quality of life, From evaluation to interventions and Team collaboration. Based on the occupational therapists' clinical experience, it turned out that the majority of clients with sleep problems are of working age and it is more common with women. The results show that sleep problems are often seen in correlation with other diseases or conditions, where stress is often a contributing factor. It also appears that it is important in client care to take sleep in consideration as it can have a major impact on the quality of life. Furthermore, it appears that sleep affects daily activities and where many choose to remove activities that provides energy. The results show how the occupational therapists work clinically when there is a sleep problem. During evaluation, there are many different factors to consider and all use semi-structured or unstructured interviews to evaluate the client. Insomnia severity index, sleep diary and the ADL taxonomy mentioned in the sleep evaluation. The objective goals regarding sleep are often linked to habits and routines around bedtime, lifestyle changes and daily activities. Furthermore, it appears in the results that common interventions are sleep hygiene, information and advice. They also work with habits, routines, and environment to promote the client's sleep. Other interventions brought up by the occupational therapists are weight blanket and sleep restrictions. The work around sleep can be complex and teamwork is important to promote the client's sleep. Conclusion: Occupational therapists can have an important function in working with clients and their sleep. Daily activities and sleep go hand in hand, with the occupational therapist's holistic perspective, it is possible to identify and work with what promotes good sleep. Furthermore, it is important to take sleep into consideration in client care as it can have an impact on the person's quality of life.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

Studiens syfte är att undersöka hur familjerättssekreterares tolkar och beaktar barnets bästa i vårdnadstvistutredningar. Studien baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien kommer att behandla barnets bästa, föräldraförmåga och risker för barnet. I resultatet framkommer att begreppet “barnets bästa” är svårt att definiera men att familjerättssekreterarna ser till barnets utsatta situation. Forskning och studiens resultat pekar på att barn i vårdnadstvistutredningar är i en utsatt situation och offer för föräldrars konflikt. Resultatet visar att familjerättssekreterare ser att föräldrar i en vårdnadstvist uppvisar bristande föräldraförmåga i jämförelse med föräldrar som inte är i vårdnadstvist och de kan därför inte tillgodose barnets behov av trygghet och stabilitet. I diskussionen kopplas studiens resultat samman med tidigare forskning samt systemteorin och handlingsteorin. Det visar sig att systemteorin kan ses som en utgångspunkt i familjerättssekreterares arbete även om det inte uttrycks som så. Det framkommer att familjerättssekreterare känner en frihet i sitt handlingsutrymme och att de utför målinriktade handlingar. / The study aims to investigate how family secretaries interpret and consider the child's best interests in custody investigations. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews. The study will address the child's best interests, parental ability and risks for the child. The result shows that the term "best interests of the child" is difficult to define, but that the family secretaries look to the child's vulnerable situation. Research and study results indicate that children in child custody disputes are in a vulnerable situation and victims of parental conflict. The result shows that family secretaries see that parents in a custody dispute show a lack of parental ability compared to parents who are not in custody disputes and therefore cannot meet the child's need for security and stability. In the discussion, the results of the study are linked to previous research as well as system theory and action theory. It turns out that the system theory can be seen as a starting point in the work of family secretaries, even if it is not expressed as such. It shows that family secretaries feel freedom in their room for maneuver and that they carry out targeted actions.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Det blir allt vanligare med barnpsykologiska utredningar, och en viktig del av utredningsprocessen är återgivningen. Vid återgivningen delges vårdnadshavare resultatet av utredningen. Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares upplevelse av återgivningen av deras barns NPF-diagnos. De två frågeställningarna använts för uppsatsen är; Vilka utvecklingsmöjligheter av återgivningar finns det för psykologerna på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? och Vilka är styrkorna och svagheterna med återgivningen på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? Uppsatsen har en kvantitativ ansats som utgått ifrån enkätundersökning med 31 stycken respondenter. Studien har en teoretisk utgångspunkt ifrån alliansteori, kommunikationsteori och kristeori, dessa teorier har även funnits som grund för analysen och diskussionen. Studiens resultat visar på att vårdnadshavare i stort är tillfreds med återgivningen på BUP Stockholm. Trots det finns det delar av resultatet som visar på utvecklingsmöjligheter. Bland annat att vårdnadshavare får tillgång till det skrivna materialet ifrån diagnosutredningen, även att det skulle kunna vara en fördel att arbeta fram en återgivnings-mall som skulle kunna vara ett hjälpmedel för nya psykologer på BUP. Även att efter- eller i kombination med återgivningen kunna vägleda vårdnadshavare med råd om vart de ska vända sig för att erhålla rätt stöd för deras barn, där lyfts socionomens roll som en tänkbar profession att kunna bidra med rätt kunskap.

<p>Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. </p><p>De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. </p><p>Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.</p>

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.

This study is based on a proposition about the legislation regarding sexual offences prepared by a commission initiated by the Swedish government in 1972 which was presented in 1976. The purpose of this study has been to ascertain the commissions views on rape based on their representation of the problem, their presuppositions and assumptions regarding it and future consequences in behavior for victims and offenders of the crime. The key results of this study is that the commission regarded the “problem” of the then current legislation to be non-consistently with the time being. In their opinion the legislation needed to be loosened from its moral strings and be adjusted to the “new” sexually liberal era. The study has furthermore shown that the commission had a clear picture of rape as consistent of different victims and different perpetrators regarding the prevailing situation. Depending on factors such as gender, social class and generation the commission pointed out certain women likely be sexually assaulted and certain men likely to be rapists. Consequences of this being that certain women were regarded as jointly responsible in case of being subject to rape. These women were led to the perception that they, in the future, had to avoid a certain behavior if they did not want to risk being raped. Rather than the victims of rape perpetrators benefited by the suggested new legislation since their crimes were looked upon more mildly than before and they were not themselves fully responsible for the offence.