Elever är experter över sin egen skolsituation (Skolverket, 2014) och har en lagstadgad rätt att uttrycka sina åsikter om sin egen skolgång (Unicef, 2018). Syftet med studien är att öka kunskapen om gymnasieelevers delaktighet i pedagogiska utredningar och upprättande av åtgärdsprogram genom att synliggöra elevens egna perspektiv. I denna kontext definieras delaktighet som en informell samspelsprocess där eleven upplever möjlighet att påverka sitt handlade och inflytande i aktiviteter och beslutsprocesser. Det empiriska materialet grundar sig på sju kvalitativa intervjuer som bearbetades utifrån ett fenomenologiskt och holistiskt perspektiv. Resultatet analyserades genom en tematisk analys och därefter genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Ur resultatet framträder en komplex sammanflätning av en rad olika förhållanden som på olika sätt påverkar elevens upplevda delaktighet. En slutsats är att elever påverkas av sin omgivning, både direkt av sin närmiljö och indirekt av de olika faktorer som påverkar elevens skolgång och livssituation. Ytterligare en slutsats är att eleverna upplever att delaktigheten i utredningar och processen runt de åtgärder som fattas gällande elevens skolgång är viktig och är direkt kopplad till relationen med lärare, specialpedagoger och kommunikation däremellan. Specialpedagogens roll framträder som särskilt viktig för elevens syn på delaktighet, vilket styrker studiens relevans inom det specialpedagogiska området. / Students are experts of understanding their own education (Skolverket, 2014) and are legally entitled to express their opinions concerning their own education (Unicef, 2018). The purpose of this study is to increase the knowledge about student participation for upper secondary school students in relation to pedagogical investigations and individual educational plans by making the students’ own perspective visible. In the context of this study, participation is defined as an informal process of interaction where the students experience opportunities to influence their education by taking part in decision making and participation in educational activities.  The empirical material is based on seven qualitative interviews that were processed using a phenomenological and holistic perspective. The results were initially analyzed through a thematic analysis and then through Bronfenbrenner’s ecological systems theory. The result shows a complex intertwining of a number of different factors that affected the students’ perceived participation in different ways. The conclusion shows that students are affected by their surroundings, both directly by their immediate environment and indirectly by various factors that affect the students’ education and environment. An additional conclusion is that the students experience participation as an important part of pedagogical investigations and the processes surrounding the measures taken regarding the students’ education. This is directly linked to their relationship to teachers, special educators and their shared communication. The role of the special educator appears to be particularly important for the students’ view of participation, which strengthens the relevance of this study in the field of special education.

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.

The overall aim of this thesis was to explore the role of different assessment tools and training regimens in assessment and remediation for children with special educational needs in school. A central purpose of assessment explored was that it should inform remediation, teaching and instruction. The concepts of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training for children with special educational needs were specifically explored in relation to this purpose of assessment. Complex executive function refers to planning and metacognitive ability, that many children with special educational needs struggle with, and which they are expected to handle in learning during school day. Of particular interest in the thesis was the contrast between working memory and complex executive function and how these concepts inform assessment and remediation practices. In this context, special attention was given to mathematical learning difficulties. The thesis was based on four studies (I‑IV). Study I explored the prevalence of different assessment tools, and dilemmas and challenges as perceived by assessment professionals, teachers and parents, in the work with children with special educational needs in Europe. In Study II, a metacognitive strategy training framework was developed as a training regimen, guided by research on complex executive function, and applied on working memory training. Effects of working memory training were compared between the two training regimens, with and without metacognitive strategy training, and also the overall effect of working memory training on cognitive functioning and the school related skills of reading, writing and arithmetic. In Study III, different types of measures of working memory and their predictive capacities in relation to mathematics achievement in national curriculum assessments were explored, as well as the effects of working memory training on mathematics achievement. In Study IV the role of working memory and complex executive function in identifying risk for mathematical learning difficulties in children with special educational needs was explored. The results from Study I suggested that assessment and remediation practices can contribute to a deficiency‑oriented outlook on children with special educational needs. In contrast parents and teachers in Sweden also reported that assessment could help them to better understand the needs of the child. Results from studies II-IV showed that only the use of a metacognitive strategy training regimen targeting complex executive function resulted in improvements following working memory training. The results also indicated that working memory training strongly predicted mathematical performance in national curriculum assessments of mathematics in school, and that a more complex change measure of working memory was a better predictor than simple working memory measures in this regard. Finally, the results also showed that complex executive function, defined as planning ability, was a better predictor than simple working memory in the assessment of risk for mathematical learning difficulties. The results from the studies were discussed in relation to the purpose of assessment to inform remediation, teaching and instruction for children with special educational needs. It was concluded that, in addition to working memory, as complex executive function – planning and metacognitive ability - seems to be an important cognitive function related to learning, this should be addressed both in the assessment of children with special educational needs as well as in the remediation when designing training regimens and interventions for children with special educational needs in general, and children at risk for mathematic learning difficulties in particular. It was also highlighted that in remediation, the role of the teacher as a mediator of metacognition and complex executive function seems vital. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som olika utredningsverktyg och begrepp spelar i utformandet av utrednings‑ och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan. Ett centralt syfte med utredningar som utforskades är att de ska bidra med kunskaper vid utformande av stödinsatser och undervisning. I relation till detta syfte utforskades specifikt begreppen arbetsminne, komplex exekutiv funktion och metakognitiv strategiträning för barn i behov av stöd. Komplex exekutiv funktion syftar till planerings- och metakognitiv förmåga, något som många barn i behov av stöd upplevs ha svårigheter med, och som de förväntas kunna hantera i lärandet i skolans vardag. Av särskilt intresse i avhandlingen var kontrasten mellan arbetsminne och komplex exekutiv funktion och hur dessa begrepp bidrar till en förståelse i utformandet av utrednings- och stödinsatser. I detta sammanhang uppmärksammades särskilt matematiksvårigheter hos barn i behov av stöd. Avhandlingen bygger på fyra studier (I-IV). I Studie I undersöktes förekomsten av olika utredningsverktyg, samt utredares, lärares och föräldrars uppfattningar av dilemman och utmaningar i arbetet kring barn i behov av stöd, i Europa. I Studie II utformades ett koncept för metakognitiv strategiträning med utgångspunkt från forskning kring komplex exekutiv funktion och tillämpades i arbetsminnesträning. Effekten av arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning jämfördes, liksom effekten av arbetsminnesträning på kognitiva funktioner och skolrelaterade färdigheter inom läsning, skrivning och aritmetik. I Studie III undersöktes olika mått på arbetsminne, och deras prediktiva kapacitet i relation till matematisk förmåga mätt genom nationella prov i matematik, samt effekten av arbetsminnesträning på matematisk förmåga. I Studie IV undersöktes vilken roll arbetsminne och komplex exekutiv funktion har i identifiering av barn i behov av stöd i riskzon för matematiksvårigheter. Resultaten från Studie I visade att utrednings- och stödinsatser kunde bidra till att förstärka ett brist-orienterat synsätt på barn i behov av stöd. I kontrast till detta, delgav lärare och föräldrar i Sverige att utredningar kunde hjälpa dem att förstå barnets behov på ett bättre sätt. Resultaten från studie II-IV visade att enbart den metakognitiva träningen, fokuserad på komplex exekutiv funktion, bidrog till förbättringar efter arbetsminnesträning. Resultatet indikerade också att arbetsminnesträning predicerar matematisk prestation i nationella prov i matematik, och att ett mer komplext arbetsminnesmått var en bättre prediktor än enklare arbetsminnesmått. Slutligen visade resultaten också att komplex exekutiv funktion i form av planeringsförmåga var en bättre prediktor än enkelt arbetsminnesmått vid utredning av risk för matematiksvårigheter. Resultaten från studierna diskuterades i relation till syftet med utredning: att bidra med kunskaper vid utformande av extra anpassningar, särskilt stöd och undervisning för barn i behov av stöd. Eftersom komplex exekutiv funktion –planerings- och metakognitiv förmåga - verkar vara en viktig kognitiv funktion i lärandet, bör man ta hänsyn till detta både i utrednings- och stödinsatser kring barn i behov av stöd generellt, och särskilt kring barn i riskzon för matematiksvårigheter. Det belystes också att i stödinsatser är lärarens roll som mediator av metakognition och komplex exekutiv funktion viktig. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 (inskickat), delarbete 4 (inskickat)</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 (submitted), paper 4 (submitted)</p>

<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>

Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment. / This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.

Det har i spåren efter svenska #metoo-rörelsen kunnat konstaterats att det råder en stor okunskap hos arbetsgivarna om de regler som gäller vid hanteringen av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. I ett försök att göra en förändring till det bättre har därmed Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling studerats. Studien syftar till att studera organisationens nuläge för hanteringen av kränkande särbehandling, för att därigenom föreslå en utvecklad hanteringsprocess. Studien bygger på två frågeställningar som avser att visa hur den nuvarande hanteringen fungerar, vilka är hur fungerar hanteringen av kränkande särbehandling i nuläget? och vilka brister finns i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling på arbetsplatsen? För att i sin tur kunna föreslå en utvecklad hanteringsprocess avser studien att besvara frågan hur kan processen för hanteringen av kränkande särbehandling utvecklas? Den teoretiska utgångspunkten för studien är processlära vilket har använts i syfte att förstå den nuvarande hanteringen. För identifiering av brister har AFS 2015:4 och AFS 2001:1 legat till grund. Därutöver har Mårtensson och Malms framtagna utredningsmetod för kränkande särbehandling på arbetsplatsen använts i syfte att kunna utveckla Region Gotlands hantering. Datamaterialet har insamlats genom kvalitativa metoder i form av en enkätundersökning, en intervju och tillhandhållandet av inter dokumentation. Resultatet visar att det råder många olika arbetssätt i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling. Det visar på att det råder en bristande samsyn över hur cheferna ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling. Utöver det har det kunnat konstaterats att cheferna har bristfällig kunskap om riktlinjen mot kränkande särbehandling och att de har bristande kunskap om hur de ska gå tillväga vid hanteringen. Vad gäller utvecklingen av Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling är slutsatsen att hanteringen kan utvecklas med hjälp av den jämförelse som har genomfört mellan Mårtensson och Malms utredningsmetod och Region Gotlands tänkta hantering av kränkande särbehandling. Hanteringen kan utvecklas genom tillägg och anpassning av steg i den tänkta hanteringen. / It has been found in the traces of the Swedish #metoo movement that there is a great ignorance among employers about the rules that apply when dealing with sexual harassment in the workplace. In an attempt to make a change for the better, Region Gotland’s management of abusive discrimination has been studied. The study aims to study the organizations current management of abusive discrimination, in order to propose a developed management process. The study is based on two issues that are intended to show how the current management works, which are; how the management of abusive discrimination currently works? and what deficiencies exist in the current management of abusive discrimination in the workplace? In order to be able to propose a developed management process, the study intends to answer the question; How can the process for dealing with abusive discrimination be developed? The theoretical starting point for the study is process theory which has been used to understand the current management. For the identification of deficiencies in the management of abusive discrimination, AFS 2015:4 and AFS 2001:1 have been the basis. In addition, Mårtensson and Malm’s investigation method for abusive discrimination in the workplace has been used in order to be able to develop Region Gotland's management. The data has been collected through qualitative methods in the form of a survey, an interview and the provided internal documentation. The result shows that there are many different procedures in the current management of abusive discrimination. This shows that there is a lack of consensus on how the managers should proceed when dealing with abusive discrimination. In addition, it has been found that the managers have insufficient knowledge of the guideline against abusive discrimination and how to proceed when dealing with abusive discrimination. With regard to the development of Region Gotland's management of abusive discrimination, it is concluded that the management can be developed using the comparison that has been made between Mårtensson and Malm’s investigation method and Region Gotland's intended management of abusive discrimination. The management can be developed through adding steps and adjusting current steps in the intended management process of abusive discrimination.

Behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården har ökat i takt med att antalet flerspråkiga individer ökar i dagens samhälle. Detta medför högre krav på sjukvården att upprätthålla kvalitén på god hälso- och sjukvård för alla. Logopeder kommer ofta i kontakt med flerspråkiga personer och är då i många av fallen i behov av tolkar vid utredningar eller behandlingar. I dagsläget finns det endast ett fåtal studier tillgängliga som beskriver de utmaningar i ett samarbete med logoped, som kan upplevas ur tolkens perspektiv. Syftet med studien är därmed att undersöka tolkars roll och få fram deras perspektiv av logopedisk utredning och behandling av flerspråkiga personer. Ökad kunskap om tolkens perspektiv skulle kunna tydliggöra de utmaningar och välfungerande arbetssätt som kan finnas och bidra till att förstärka samarbetet mellan tolk och logoped.Materialet för studien består av enkätsvar från 209 tolkar som arbetar i olika delar av Sverige. Information om tolkarna sammanställdes i tabeller för att kunna ge en överblick över bakgrundsinformation samt svar på ett antal fasta frågor om deras perspektiv och erfarenheter av tolkning inom logopediska aktiviteter. Många av de fasta frågorna hade också möjlighet till fritextsvar, vilket i hög grad utnyttjades av de tolkar som besvarade enkäten. Fritextsvarenanalyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många av tolkarna överlag upplevde samarbetet med logopederna som positivt, men att det finns förbättringsområden. Det främst förekommande området var att tolkarna upplevde att logopederna inte hade tillräcklig kunskap över hur tolkarna bör utföra sitt yrke (utifrån yrkesetiska principer). En förbättrad förståelse förvarandras professioner skulle kunna öka den ömsesidiga förståelsen i samarbetet mellan tolk och logoped. Att kunna få ta del av de material som ska användas innan ett besök hos logopeden för att kunna förbereda sig, är något som tolkarna angav skulle kunna förbättra deras egen prestation och på så sätt även bidra till ökad patientsäkerhet. / The need for interpreters in health care has increased as the number of multilingual individuals increases in today´s society. This entails greater demands on healthcare services to maintain a high quality of healthcare for all. Speech therapists often encounter multilingual people and are then in many cases in need of interpreters during assessments or interventions. Currently, there are only a few studies available that describe challenges that may occur in collaborationsbetween interpreters and speech and language therapist, viewed from the interpreters’perspective. The purpose of this study is thus to investigate the role of interpreters and emphasise their perspective on speech and language therapy activities (e.g. assessment and intervention) for multilingual people. Increased knowledge of the interpreters’ perspective may reveal challenges, as well as identify well-functioning working methods that exist. Results of the study may contribute to strengthening the collaboration between interpreters and speech and language therapists.The material for the study consists of questionnaire responses from 209 interpreters from different parts of Sweden. To provide a comprehensive overview of their answers,information about the interpreters was compiled in tables. Free text answers were an accompanying option to many of the fixed questions. The interpreters' free text answers were analysed using thematic analysis. Overall, the results showed that many of the interpreters perceived the collaboration with the speech therapists as positive, but that there are areas for improvement. The most commonly addressed area was that the interpreters felt that the speech therapists did not have sufficient knowledge of how interpreters are required to perform their profession (by oath of conduct). An improved understanding of each other's professions might increase the degree of satisfaction in the collaboration between interpreter and speech and language pathologist. Getting access to the materials that are to be used for assessment or intervention, before the appointment to be interpreted, would provide the interpreter with a fair chance to prepare appropriately. This is something that a majority of the interpreters in the present study pressed would improve their own performance and thus also increase patient safety.

L-trä har på kort tid blivit en vanligare byggmetod. Detta har medfört att det underlag som finns för projektering inom området inte är lika väl utvecklade som andra stomsystem. De lösningar som finns inom KL-trä, är idag ofta projektbaserade och är inte är helt genomtänkta ur alla aspekter. Från hur en prefabricerad betongstomme projekteras fram kan vissa principer tillämpas till KL-trä, men då detta är en annan typ av stomme blir vissa lösningar mer specifika mot KL-trä.  Syftet med vår studie är att ta fram en balkonglösning som är fuktsäker och utveckla en standardiserad lösning som går att tillämpa praktiskt. Den ska även uppfylla de krav som regelverken ställer för en balkong. I rapporten används kvalitativa metoder som metodik. Litteraturstudier har använts för att ge en analys av det arbete som finns inom området idag. Datainsamling utfördes med Tom Noremo, som ligger till grund för intervjuer. Intervjuer utfördes med 11 sakkunniga med olika erfarenheter inom byggbranschen. Studien avgränsas till utanpåliggande balkonger infästa med dragstag. Även fasadsystemen avgränsas till Rockwools REDair alternativt PAROC:s ZERO. Den detalj som tas fram är enbart för bostadshus och ska klara av de tillgänglighetskrav som en balkong ska uppfylla. Inga beräkningar för bärförmåga har utförts och redovisad lösning utgår ifrån en befintlig lösning.  Från litteraturstudierna och intervjuerna har en detalj för en balkong i KL-trä projekterats fram. Lösningen har liknande infästning som den detalj rapporten utgår ifrån. Resultatet blev att stålramen med UPE-profil som ligger runt om KL-skivan ska bytas ut mot en L-profil och infästning av dragstag ska sitta i sidorna. Balkonger i KL-trä ska ha hålkäl likt de som en prefabricerad betongbalkong har och ska dras hela vägen till framkant. Balkongerna ska utföras med en tralluppbyggnad som gör det enkelt att klara av tillgänglighetskraven och ger en mer fuktsäker konstruktion. Det tätskikt som monteras måste klara av den mekaniska åverkan som kommer från trallen, närmast dörrtröskel ska brädor bytas ut mot gallerdurk. För de balkonger som är extra utsatta för nederbörd kan en sockeluppbyggnad utföras. Slutsatsen blev att det krävs omfattande åtgärder för att en balkong i KL-trä ska bli lika hållbar som en betongbalkong. Materialval och arbetsutförande har en stor inverkan på slutresultatet. Studien har resulterat i ett gediget projekteringsunderlag för utformning av balkonger. / CLT is becoming a more popular building method. Therefore, the design documentation for CLT is not as developed as other frame systems. The solutions that exist today are only project-based and not always as well thought out as compared to how prefabricated concrete systems is designed. Some principles can be applied to CLT but since this is a different type of material the solutions need to become more specific to CLT.  The purpose with our study is to develop a standardized balcony detail in CLT which is moisture-proof and can be applied in practice. It must also meet the requirements and regulations for a balcony set by the authorities.  The report uses qualitative methods as a methodology to analyse the work that exist today for a balcony in CLT. We used literature studies and conducted 11 interviews with experts obtained from Kåver &amp; Mellin. The study is limited to wall-mounted balconies attached with tension rods. The facade systems are limited to Rockwool´s RED air or PAROC zero. The detail in the report is only for apartment buildings and will meet the requirements set for a balcony. No calculations for load bearing capacity have been conducted where the solution is based on an existing solution.  As a result, from the literature studies and interviews, a balcony detail in CLT has been projected. The detail uses similar attachments as the detail the report is based on. The result from the methodology was that the steel frame that is applied around the CLT-panel must be replaced with a L shaped steel frame. The attachments for the tension rods must be placed on the sides of the balcony. Balconies in CLT must have the same triangle formed element as prefabricated concrete balconies has and be drawn all the way to the front edge of the CLT-panel. The balconies need to be made with duckboard which makes it easier to meet the requirements of accessibility and provides a more moisture-proof construction. The waterproof layer needs to be able to withstand the load bearing coming from duckboard. The boards closest to the threshold can be replaced with a floor grate. The balconies that is extra exposed to bad weather can have an extra outer wall construction. The conclusion is that a balcony in CLT need extensive measures for it to become as durable as concrete balconies. Material selection and the work performance have the biggest impact on the result. The study has resulted in a solid design documentation for a balcony in CLT and an alternative solution has been produced which is moisture-proof and can be applied in practice.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och analysera vilka faktorer socialsekreterare på mottagningsenheten för barn och unga beaktar vid bedömandet av inledande av utredning efter anmälan avseende ungdomsbrottslighet. Studien bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på mottagning för barn och unga i socialtjänsten. Vidare analyserades samtliga intervjuer utifrån tematisk analys. Genom en tematisk analys visar det övergripande resultatet att brottets karaktär, föräldraförmåga, ungdomens beteende, tidigare kännedom och polisens beskrivning av ungdomen påverkar socialsekreterarnas bedömning gällande att inleda utredning på unga som begår brott eller är misstänka för brott. Socialsekreterarna i vår studie klargjorde att brottets karaktär var av betydelse vid bedömning om att inleda utredning, sett till brottets allvarlighet. Föräldraförmåga belystes som en faktor som antingen skapade oro hos socialsekreterarna eller minskade deras oro då föräldrarna uppvisade god föräldraförmåga. De beskrev även ungdomens beteende som en faktor som togs i beaktning vid socialsekreterarnas bedömning, men ungdomens beteende var av störst vikt vid mindre allvarliga brott. Tidigare kännedom om en ungdom resulterade i att socialsekreterarna många gånger bedömda att inleda utredning. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att socialsekreterarnas bedömning inte endast påverkas av själva brottet, utan en helhetsbedömning av faktorer runt ungdomen tas främst i beaktning. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze which factors social workers, at the reception unit for children and young people, take into account when assessing the initiation of an investigation after a report regarding juvenile delinquency. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers who work at reception for children and young people in social services. Furthermore, all interviews were analyzed based on thematic analysis which as an overall, results in showing that the nature of the crime, parenting skills, the youth's behavior, previous knowledge, and the police's description of the youth influence the social workers' assessment of whether to initiate an investigation into young people who commit crimes or are suspected of crimes. Moreover, the social workers in our study clarified that the nature of the crime was important when deciding whether to initiate an investigation, given the seriousness of the crime. Parental ability was highlighted as a factor that either created concern for the social workers or reduced their concern when the parents demonstrated good parenting ability. Similarly, they also described the youth's behavior as a factor, considering the social workers' assessment, but the youth's behavior was of greatest importance for less serious offences. Previous knowledge of a young person resulted in the social workers many times deciding to initiate an investigation. In short and based on the results, we could conclude that the social workers' assessment is not only influenced by the crime itself, but an overall assessment of factors surrounding the young person is mainly taken into account.

I vår studie intar vi en hermeneutisk ansats och genomför en textanalys. I vår studie tolkar, analyserar och kategoriserar vi innehållet i åtgärdsprogrammets behov och åtgärd. Utifrån diskurser konstruerar vi en ram som hjälper oss att tolka formuleringar i åtgärdsprogram. Syftet med denna studie är att undersöka hur identitet, makt och matematiska begrepp synliggörs i åtgärdsprogram. I studien undersöker vi i vilken omfattning begreppen ovan förekommer i behov och åtgärder för årskurs 6 och 7. Vi utgår från ett diskursivt perspektiv mot makt och identitet. Vår studie visar att koppling mellan behov och åtgärd saknas i vissa åtgärdsprogram. Tillskriva identitet har den största andelen för åtgärder. Matematiska begrepp har störst andel för upptagna behov. Makt (makt genom kunskap och titel) har lägst förekomst i upprättade åtgärder. Det är varje skolas diskurs och dess skolpersonal som avgör på vilket sätt och i vilket forum som arbetet kring elevens behov fungerar. På samma sätt är den skillnad som existerar mellan olika upprättade åtgärdsprogram ett uttryck för den kultur eller diskurs som råder just nu, lokalt på skolan. Detta är avgörande om åtgärdsprogrammet används som ett fungerande verktyg. / In our study we take a hermeneutical approach and interpret text. In our study we interpret, analyse, and categorize the content of the IEP´s needs and arrangements. Based on discourses we construct a framework that helps us interpret phrasings in IEPs. The purpose of this study is to investigate how identity, power and mathematical concepts are made visible in the text of IEPs. In this study, we investigate to what extent the concepts above occur in the needs and arrangements for grades 6 and 7. We start from a discursive perspective on power and identity. Our study shows that the connection between needs and arrangements is missing in some IEPs. Attributing identity has the largest share of arrangements. Mathematical concepts have the greatest proportion of occupied needs. Power (power through knowledge and title) has the lowest occurrence of written arrangements. It is the discourse of every school and its school personal that decides in what direction and in what context the work toward the needs of the student. In the same way is the difference that exist between different IEPs an expressian in the culture that is dominant at schools. This is crusial if the IEPs is working as a functioning tool.