Sweden suffer from housing shortage. This is due to the long process from the initiation of a project to a finished building. Detailed planning is a long process because of all the questions that need answers and investigations that are needed for a detailed plan to be realized. In this work, I have studied 12 different plan description from four different municipalities. Plan Description is used for the reader to gain a greater insight into what needs to be done for a detailed plan to be enforced. I have studied the "external" and "internal" investigations made. Internal investigations are usually simpler questions that the municipalities themselves can resolve. External investigations are when municipalities need help from a consultants. These investigations are often more complex. With the help of this study, I have observed the questions that need answers varies. Some are recurring and some are specific. Investigations that need to be done depends on the site conditions, type of settlement etc. How often municipalities need to take the help of consultants has varied. Most external investigations, that I encountered in projects is nine and three external investigations when it was at its lowest. / Sverige lider bostadsbrist. Detta beror bland annat på den långa processen ifrån initiering av projekt till färdig byggnad. Detaljplaneläggning är en lång process på grund av alla frågor som behöver besvaras och utredningar som behöver göras för att detaljplan ska realiseras. I detta arbete har jag studerat 12 olika planbeskrivning ifrån fyra olika kommuner. Planbeskrivning används för att läsaren ska få en större inblick i vad som behöver göras för att en detaljplan ska vinna laga kraft. I dessa har jag studerat de ”externa” och ”interna” utredningarna som gjorts. Interna utredningar är oftast enklare frågeställningar som kommunerna själva kan lösa. Externa utredningar är när kommuner behöver ta hjälp av konsulter. Dessa utredningar är ofta mer komplicerade. Med hjälp av studien har jag sett att frågeställningar som behöver besvaras varierar. Vissa är återkommande och vissa är specifika. Vilka utredningar som behöver göras beror på platsens förutsättningar, typ av bebyggelse mm. Hur ofta kommunerna behöver ta hjälp av konsulter har också varierat. Flest externa utredningar som jag stött på i projekt är nio stycken och tre externa utredningar när det skedde som minst.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om innehållet i de pedagogiska utredningar som skrivs inför mottagande av en elev i grundsärskolan. Studien syftar också till att bidra med kunskap om hur vi kan utveckla de dokument som ligger till grund för ett mottagande i särskolan för att göra processen mer rättssäker. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys med inspiration av diskursanalysen valts. Fokus är på detaljerade beskrivningar och ordval på grund av att de tillsammans anses skapa den kontext som studeras. Studien har en konstruktivistisk utgångspunkt där verkligheten ses som en konstruktion och som ett resultat av människors tolkningar. Materialet utgörs av 35 pedagogiska utredningar från tre olika kommuner i Sverige. Dokumenten analyserades utifrån fyra kategorier som valdes med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar samt i Skolverkets allmänna råd för mottagande av elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Resultatet visar att dokumenten fokuserar på eleven och dennes svårigheter och behov av stöd. Elevens förutsättningar att nå kunskapskraven beskrivs mycket sparsamt på grupp- och organisationsnivå. De anpassningar och det särskilda stöd som beskrivs är främst riktade till eleven och resultatet av anpassningarna beskrivs sällan. Det är en stor variation i rubrikerna i dokumenten och rubrikerna fokuserar på eleven.  Med teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om maktrelationer i samhället dras de fyra slutsatserna att; 1) eleverna (undersåtarna) och deras brister och behov står i fokus. 2) Pedagogerna (makten) och den lärmiljö samt organisation eleverna befinner sig i sällan problematiseras. 3) De pedagogiska utredningarna fungerar som examinering och syftar till att övertyga läsaren om att eleven bör identifieras som en särskoleelev så att eleven kan flyttas från en skolform till en annan. 4) Den stora variationen i rubriksättningen försvårar granskningen av pedagogerna (makten).

The aim of this study is that from a gender perspective, highlighting how investigating social workers assess and justify the decisions concerning youth with socially destructive behavior. The focus is on the similarities and differences constructed. In order to respond to our study, we interviewed six social workers in six municipalities who work with youth investigations. The interviews took place in the southern and central Sweden. Parallell to the interviews, we used a vignette that we designed and constructed ourselves. It contains a fictitious case of a youth with socially destructive behavior. Half of the interviewees had to answer the case where the youth had a girl's name and the other half in which the adolescent had a boy's name. Selected theories that have been used to create an understanding of our research problem is the gender system and professional ethics. The results of our empirical data gave us several conclusions. The outcomes of this study shows that social workers holds a gender awareness when working with investigations of teenaged boys and girls. However the results also show the complexity that exists in regard to possess a conscious approach to the gender impact of youth investigations among social workers. It appears that the social workers seem to react and act slightly different depending on whether the youth is a boy or a girl. Furthermore, the results indicate that the heavy workload affect the social workers investigative work and in turn the young people. Interesting findings were also the social workers descriptions of the importance of school's role in getting the girls and boys gone wrong to return to a healthy path in life.

No description available.

<p>Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.</p>

<p>Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.</p>

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet inte bara var en individ med nedsatt intellektuell funktion utan också var i allmänt sämre kroppslig kvalitet, svårhanterligt och med stor potential för att i framtiden hängiva sig till kriminella aktiviteter och osedligt leverne.

Svensk politik påstås ha haft en utgångspunkt i vetenskap. Kunskapen om en politisk fråga ska i enlighet med påståendet ha lagt grunden för påföljande utförd politik. Det finns en oenighet till denna förutsättning hos uppfattningar om att svensk narkotikapolitik istället har förts på ideologiska grunder. Med exempel ur utredningsväsendet, en del av Sveriges politiska system, görs en analys av statliga policydokument som berör narkotikapolitik med avsikten att observera hur dessa två motsättande ställningar kommer fram i texterna. För att möjliggöra analysen utformas två idealtyper som studieobjekten observeras utifrån. Dessa bygger på hur vetenskap och ideologi ska förstås som koncept. Resultatet visar att resonemang från båda fälten förekommer i varierande grad bland dokumenten, där diskussionen som förs om narkotikan styrs av vilken idealtyp som blir mest framträdande. Dokumenten är inte heller alltid entydiga i vilken idealtyp de kan sägas tillhöra, vilket avspeglas främst i utredningen från 2008.