År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

When new buildings are constructed, the municipality create a zoning plan that regulate the land and water use. While creating the zoning plan, the municipality also needs to complete different investigations so that the land can be built on. The effectivity of the municipal planning process is often criticized and some of the criticism is pointed towards the investigations. Investigations take long time and is often contributing to high costs. The aim of this study is therefore to examine what type of investigations that are made before and during the planning process. The result shows that the investigations occurs during three different periods of the planning process; before the process, during the process and after the consultation of the plan. Many of the investigations are common through every plan, however some of them differs depending on the conditions of the building area. / Vid ny bebyggelse upprättar kommunen en detaljplan som reglerar mark- och vattenanvändningen. Vid framtagandet av en detaljplan krävs även att olika utredningar görs för att marken ska kunna bebyggas. Effektiviteten av den kommunala planeringsprocessen kritiseras och en del av kritiken är riktad mot utredningar. Utredningarna drar ut på tiden och bidrar ofta med höga kostnader vid upprättande av detaljplaner. I denna studie undersöks därför vilka utredningar som görs, både före och under detaljplaneprocessen. Undersökningen är en fallstudie som behandlar sex detaljplaner i tre olika kommuner. De utvalda detaljplanerna är bostadsområden som har vunnit laga kraft och är upprättade enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Resultatet visade att utredningar sker vid tre olika skeden i planprocessen; innan planbesked, under planarbetet och kompletterande utredningar efter samrådet. Många utredningar var liknande i samtliga detaljplaner, men en del skiljde sig beroende på förutsättningarna av planområdet.

Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.

För att elektrifiera Sveriges landsbygd under 1920-talet tillsattes Elektrifieringskommittén, vars arbete med att utforma en standard för landsbygdselektrifieringen resulterade i statliga offentliga utredningar. Dessa har utgjort källmaterialet för undersökningen. Genom att studera Elektrifieringskommitténs arbete utifrån ett SCOT-perspektiv är det möjligt att se hur elnätet vuxit fram genom relevanta sociala gruppers påverkan på den tekniska utvecklingen. Under sitt arbete uppfattade Elektrifieringskommittén risker med bland annat importberoende, driftsäkerhet och höga elpriser vilket kom att spela stor roll för utvecklingen av tekniken och systemets organisation. Det visar sig dock att organisationen i minst lika stor utsträckning påverkades av Elektrifieringskommitténs uppfattningar om de sociala grupperna och försöken att forma dessa för att passa in i ett redan standardiserat system. Undersökningen belyser hur motivet bakom satsningar på infrastruktursystem tillsammans med systembyggares uppfattningar påverkar vilka som involveras och får aktiva roller i systemens utveckling. Drivkraften att stärka jordbruket genom elektrifiering och synen på var sakkunnighet fanns innebar att jordbrukarnas insyn i systemet minskade medan de stora statliga och privata kraftbolagen kom att få ansvaret för utveckling, underhåll och utbildning. Landsbygdselektrifieringen visar hur olika syner på teknikens funktion påverkat det som lade grunden till det svenska elnätet.

En viktig del i diskussioner av kärnkraft är frågan om det avfall som skapas i driften av kärnreaktorer. Undersökningen har identifierat en förändring i uppfattningen av avfall under perioden mellan 1956, då kärnkraften var i sitt tidiga stadium, och 1980 då densamma har implementerats kommersiellt i Sverige. Uppsatsens syfte är att närmare förstå vilken roll diskussioner om kärnenergins restprodukter hade under denna förändring. Detta görs genom att använda sig av statens offentliga utredningar som material och användning av Sheila Jassanoff och Sang-Hyun Kims teoretiska ramverk sociotechnical imaginaries. Dessa används båda för att belysa utvecklingen av synen av avfallet som skapas av kärnenergin. Materialet visar hur avfallsfrågan diskuterades av experter och hur problematik eller icke-problematik togs upp till regeringen som hade beställt utredningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur socialsekreterare förhåller sig till barns möjligheter att komma till tals i sociala utredningar. Vi valde att utgå från frågeställningarna: Hur definierar socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vilken betydelse tillskriver socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vad anser socialsekreterare påverkar barns möjligheter att komma till tals? Vilka arbetssätt, modeller eller verktyg använder sig socialsekreterare av för att möjliggöra att barn kommer till tals? För att besvara syftet har vi genomfört sex individuella intervjuer samt en fokusgruppsintervju med socialsekreterare som arbetar med sociala utredningar som rör barn. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats utifrån en kunskapsöversikt bestående av tidigare forskning och annan relevant litteratur samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att det är viktigt att barn ges möjlighet att komma till tals samt att det finns en rad olika faktorer som påverkar barns möjligheter att komma till tals. En framstående faktor kan kopplas till föräldrars attityder och inställningar till socialtjänsten. Även barnets förutsättningar har betydelse i form av exempelvis inställning, ålder och förmåga att uttrycka sig. Socialtjänsten kan också påverka genom vilka riktlinjer och rutiner en arbetsplats har och vilket tidsutrymme som finns för barnsamtal. Vidare visar resultatet att socialsekreterare har ett flertal praktiska hjälpmedel att tillgå för att underlätta barnsamtal. De viktigaste slutsatserna avser att barns möjlighet att komma till tals är något som bör främjas i sociala utredningar, att det är viktigt för socialsekreterare att ha ett flexibelt arbetssätt samt att barns möjligheter att komma till tals förändras i takt med stigande ålder och ökad mognadsnivå.

The aim of this dissertation is to review the molding process of the politics that preceeded the work for gender equality which inSwedengathered speed in the early 1970s. Particular focus has been put to how society through legislation, economic and social privileges during the years 1921-1971 affected Swedish women’s possibilities to make a living and to achieve economic independence. In the dissertation three commissions initiated by the government have been analysed, all of which have been considered paramount for Swedish women’s economic emancipation. The stance that has been applied presumes that the way in which a “problem” has been formulated and framed is of importance for which measures will obtain interpretative preference, thus having an influence on both legislation and the politics pursued, and which measures were considered inconceivable. The dissertation demonstrates that different interpretations of the problems, based on disparate values and indisputable suppositions of how women as regards economic issues should be, choose and act, to varying degree and effect converged in the reports presented by the commissions. In the politics applied women were then manouvered into another economic practice than men, but also into different activities for different groups of women.   One of the main arguments in this dissertation is that in spite of the fact that parts of the women’s liberation movement were active in this molding process during the years 1921-1971, it was not the result of liberal and women-friendly politics. Change over time was pushed by governmentality. By, in the commissions analysed, problematising how certain women’s behaviour contributed to major social problems, such as a dropping marriage frequency, decreasing nativity and preventing economy from expanding, the rights and other social benefits would steer them into serving what was regarded as the public good. Thus, during the time period reviwed, Swedish women´s extended rights and other social benefits were not implemented to create possibilities for women to achieve economic independence, but as a means to resolve other superior social problems.