<p>Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial. Vi har intervjuat tre rektorer och tre skyddsombud. Det visar sig att en av anledningarna till att lärare väljer att inte kontakta arbetsgivare eller anmäla vid utsatthet är rädsla för att upplevas som misslyckad. Vad som även kom fram är att vid intervjutillfällen så fanns det inga handlingsplaner på skolorna som var kända för de anställda eller skyddsombuden. Rektorer hänvisade till likabehandlingsplanen, som egentligen är till för elever och inte lärare eller andra anställda på skolan. Skolan som organisation måste förbättra sin planering och sitt preventiva arbete mot hot och våld riktat mot lärare, och börja följa de fastställda stadgar och lagar som finns som riktlinjer för hur man ska hantera just hot och våld i skolan.</p>

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial. Vi har intervjuat tre rektorer och tre skyddsombud. Det visar sig att en av anledningarna till att lärare väljer att inte kontakta arbetsgivare eller anmäla vid utsatthet är rädsla för att upplevas som misslyckad. Vad som även kom fram är att vid intervjutillfällen så fanns det inga handlingsplaner på skolorna som var kända för de anställda eller skyddsombuden. Rektorer hänvisade till likabehandlingsplanen, som egentligen är till för elever och inte lärare eller andra anställda på skolan. Skolan som organisation måste förbättra sin planering och sitt preventiva arbete mot hot och våld riktat mot lärare, och börja följa de fastställda stadgar och lagar som finns som riktlinjer för hur man ska hantera just hot och våld i skolan.

Syfte och frågeställningar Det är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen. Höistad menar att i omklädningsrummen kan det hända mycket som läraren ofta inte har en aning om (Höistad, 2001). Syftet med denna studie är att analysera hur elever i de lägre åldrarna upplever miljön i omklädningsrummen. Hur ser omklädningssituationen ut? Utifrån syftet formulerades två frågeställningar; Hur upplever elever i de lägre åldrarna miljön i omklädningsrummet? och Känner eleverna sig utsatta i omklädningsrummet i skolan, och i så fall på vilket sätt yttrar sig detta? Metod I studien används en kvalitativ metod, i form av intervjuer. För att få en djupare förståelse av resultatet användes Piagets kognitiva teori om olika utvecklingsstadier. Elevernas uppförande mot varandra kopplas med Piagets teori. Studien genomfördes på en skola i Stockholmsregionen, där 10 elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummen, de skojar och upplever att de har väldigt kul med varandra. Enligt Piaget så är eleverna i stadiet där de uppför sig moget, de intar ett vuxen tänk (Piaget 1978). Elevernas största problem är de ofräscha lokalerna såsom duschen och omklädningsrummen. Slutsatserna visar att utifrån elevernas berättelser upplever de omklädningssituationen positivt. Det förekommer sällan negativa handlingar. De uppgav också att de visste vilka de skulle vända sig till om de upplevde att det kände sig utsatta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

No description available.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion. I denna kom vi fram till att elever, när de blir tillfrågade, gärna förklarar mobbning utifrån individuella termer och att skola och samhälle därför måste arbeta för att elever ska växa upp och lära i en tolerant social miljö.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan. Förskollärarna benämnde begreppet mobbning mer som utanförskap och att det handlar mer om medvetna handlingar bland äldre barn. När det gäller det förebyggande arbetet framkom det fyra centrala delar att arbeta efter som material, likabehandlingsplan, arbetslaget och att vara närvarande bland barnen. I resultatdiskussionen framkommer det att mobbning är ett laddat begrepp och det är vanligt att mobbningstendenser inom barnens sociala samspel upplevs mer som vardagsföreteelser.

Idag utsätts cirka tio procent av alla barn för sexuella övergrepp. Integritet i förskolan anses vara viktig för att uppmärksamma de barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Undersökningen bygger på sju intervjuer med sju olika förskolechefer. Tillsammans ansvarar förskolecheferna för 37 procent av alla inskrivna förskolebarn i en region. Studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar och intentioner om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Genom intervjuerna framkommer det att förskolecheferna är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots detta har förskolecheferna sammantaget gjort få orosanmälningar. Förskolecheferna lyfter fram att de arbetar för att stärka barns integritet i förskolan. Integritetsarbetet anses påverka individens självkänsla. För att alla barn ska ha rätt till sin egen kropp är det viktigt att pedagoger är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vill förändra genom att arbeta med integritet i förskolan.

Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa. Pedagogerna behöver stöd från varandra och sin rektor för att bearbeta sina upplevelseroch tankar. En viktig punkt som pedagoger i undersökningen poängterar är att våga se och höra när ett barn far illa och göra vad man kan för att förbättra situationen för barnet. Dels för att det är pedagogernas skyldighet, samtidigt som pedagogerna skall skapa en trygg och lugn plats för barnet att vistas i.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag.