Denna studie undersökte varför vissa ungdomar både rapporterar höganivåer av kriminalitet och självskadebeteende samt hur detta hängerihop med att utsätta andra för aggressiva handlingar och att själv bliutsatt för aggressivitet av andra. Som teoretisk utgångspunkt användescoercion-teorin som förklarar varför vissa barn och ungdomar både ärutsatta för andras aggressioner och utsätter andra för aggressionerutanför hemmet. Studien grundas på data som bestod av självrapporterfrån en longitudinell studie vid namn Sju skolor. Studien genomfördesi en mellanstor svensk stad. Totalt deltog 1482 ungdomar varav 52procent var män. Resultaten visade att det fanns en grupp ungdomarsom rapporterade höga nivåer av både kriminalitet ochsjälvskadebeteende. Utmärkande för denna grupp var att de bådeutsatte andra för aggressiva handlingar samtidigt som de själv blevutsatta för andras aggressivitet. Denna kunskap kan användas av olikamyndigheter vid förebyggande insatser för ungdomar som harproblem med kriminalitet och självskadebeteende. / This study examined the association between delinquent behaviorsand self-harm in adolescents, and how mutual hostility interactbetween exposing others and being exposed. Data was based on selfrapportsin a longitudinal study called Seven schools and wereperformed in a medium sized city in Sweden. The study including1482 participants, among them 52 percent were males. The resultshowed that those adolescents who reported high levels of delinquentbehavior and high levels of self-harm were both exposed and exposesothers to hostility. Coercion theory was used to explain the mutualhostility.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med specialpedagoger, rektorer och socionomer få fram ny kunskap om hur det praktiska arbetet och samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatta familjesituationer gestaltas.  Studiens empiriska material består av elva kvalitativa intervjuer med tolv informanter; specialpedagoger, rektorer och socionomer, som alla arbetar med samverkan kring barn i utsatta familjesituationer. Informanterna arbetar i två olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån två teoretiska begrepp; socialkonstruktivism och samverkan, samt utifrån tidigare forskning kring samverkan, orosanmälan och barn i utsatt familjesituation. Informanternas berättelser fokuserar på hur samverkan ser ut, vad som saknas i samverkan och hur den kan förbättras. I analysen gestaltas praktiskt arbete med att hjälpa barn i utsatt familjesituation, samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatt familjesituation samt utvecklingsarbete i samverkan med mål att hjälpa barn i utsatt familjesituation. I resultatdiskussionen diskuteras orosanmälan, förskolans anmälningsplikt samt återkoppling från socialtjänst, positiva och negativa aspekter kring samverkan och barnens bästa, med hjälp av litteratur i inledning och bakgrund. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som inriktar sig på hur specialpedagogen kan bidra till att vara en länk mellan förskola och socialtjänst för att få till en bra samverkan sinsemellan.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

Syftet med studien är att undersöka identitetsskapandet hos ungdomar som växer upp i ett så kallat ”särskilt utsatt område” samt att undersöka hur ungdomarna upplever att samhällets kollektiva representationer (kollektivt accepterade utsagor) av det område de växer upp i påverkar deras sociala identitet. Studien genomförs genom narrativa intervjuer med ungdomar som växer upp i stadsdelen Vivalla i Örebro. Ungdomarnas narrativ analyseras med två olika analysmetoder, dessa är tematisk analys och diskursanalys. Studien visar, i likhet med andra studier, att identiteten skapas i samspel med andra och i relation till platsen. Studien visar också att de kollektiva representationerna påverkar ungdomarna i hög grad då ungdomarna ständigt utkrävs moraliskt ansvar för händelserna i området. Det tillhör också vanligheterna att ungdomarna blir föremål för viss grad av symboliskt våld. Detta leder till att de relevantgör en motståndsidentitet för att förändra narrativen om förorten och ”invandrare”. Det symboliska våldet binder dem ännu starkare vid platsen och ökar känslan av samhörighet med andra inom ”orten” samtidigt som klyftorna mellan ”orten” och de andra förstärks. / The aim of this study is to investigate the identity formation of youths who grow up in a so called "socially disadvantaged area". The study also aims to investigate how collective representations (collectively accepted narratives) of the neighbourhood affects the youth’s social identity. This by examining narratives from young people who grow up in the district of Vivalla in Örebro, Sweden. The study shows, like previous studies, that the identity is formed in relation to the neighbourhood. The study also shows that the collective representations affects youths. Where they, from others, are demanded moral responsibility for the events in the area. Their identities also receive forms of symbolic violence when trying to fit in the society. Because of this, the youths tend to form a resistant identity to change the narratives of the suburb and the concept of "immigrants". The symbolic violence and the lack of association with the main city works as a subterfuge to avoid other neighbourhoods.

Socialstyrelsen lyfter förskolan och dess pedagoger som en skyddande faktor och en viktig arena i att upptäcka barn i utsatt hemmiljö. Forskning inom området tenderar att fokusera på anmälningsplikten och förskolepedagogernas upplevelse gentemot deras arbete med utsatta barn ter sig relativt outforskat. Syftet med uppsatsstudien är att ge en inblick i vilken roll förskolepedagoger upplever sig kunna ha i ett utsatt barns liv för att minska risken för framtida social utsatthet. Studien ämnar utifrån detta besvara frågeställningarna ”vilka faktorer upplever förskolepedagoger är av vikt för att kunna stötta barn som lever i en utsatt hemmiljö” samt ”hur upplever förskolepedagoger att deras arbete gentemot barn i utsatt hemmiljö kan göra skillnad i barnets livssituation”. Uppsatsstudien är en kvalitativ intervjustudie som undersökt det studerade fenomenet via semistrukturerade djupintervjuer med 7 förskolepedagoger, samtliga med tidigare erfarenhet av arbete i förskola med barn som lever i utsatt hemmiljö. Studien har tagit avstamp i anknytningsteorin för att skapa en förståelse för anknytningens verkan i förskolepedagogers arbete. De primära resultaten visar att förskolepedagoger upplever sig ha goda möjligheter att göra skillnad för barn i utsatt hemmiljö och att viktiga faktorer i arbetet är att ge barnen en trygg tillvaro, goda relationer, möjlighet att bli sedda och lyssnade på samt sunda grundvärderingar om sig själva och andra. Resultaten visar att förskolepedagogernas arbete påverkas av deras kunskap och erfarenhet samt att de vid situationer bortom de egna möjligheterna att bidra till förbättring ser en möjlighet för barnet i att anmäla sin oro för barn i utsatthet till socialtjänsten

Juvenile delinquency is a currently existing problem in particularly vulnerableareas in Malmo, Sweden. By applying social fieldwork to delinquent geographicareas, a preventive purpose is also achieved. Thus, the purpose of this study is toexamine fieldworkers' working methods towards youths in those required areas.The following domains are Rosengard, Sofielund and Nydala / Hermodsdal /Lindangen in Malmo City. Furthermore, the purpose is to investigate thefieldworkers' perceived effect of their methods. To fulfill the purpose of the study,a qualitative approach has been applied with theoretical foundations. Thesetheories are the social bond theory and differential association theory. Four field workers from three different field operations in Malmo, have participated in semi-structured interviews. To further analyze the collected information, a thematic analysis has been implemented. Results obtained in the analysis show that thefields' tasks are mostly based on three central methods. These methods conclude:mapping out which areas to visit, communing with the youth to strengthenrelationships and increase their motivation and lastly referring them to furtheractors for extended support, if necessary. The field workers experience that theirimplementations encourage the adolescents to develop in a favourable direction.This is due to the methods being based on voluntary participation and tostrengthen relationships and social ties during the social interactions. / Ungdomsbrottslighet är idag ett aktuellt problem i Malmö, Sverige i de områdensom vi benämner som särskilt utsatta områden. Genom att tillämpa socialtfältarbete på utsatta geografiska områden uppnås ett förebyggandeförhållningssätt. Syftet med denna studie är således att undersöka fältarbetaresarbetsmetoder gentemot ungdomar inom Malmös särskilt utsatta områden.Följande områden är Rosengård, Sofielund och Nydala / Hermodsdal / Lindängeni Malmö stad. Vidare är syftet att undersöka fältarbetarnas upplevda effekt av sinametoder. För att uppfylla studiens syfte, har ett kvalitativt tillvägagångssätttillämpats med teoretiska grunder. Dessa teorier är kontrollteorin och teorin omdifferentiella associationer. Fyra fältarbetare från tre olika fältverksamheter iMalmö har deltagit i semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare analysera detinsamlade materialet har en tematisk analys genomförts. Resultat från analysenvisar att fältarbetares arbetsuppgifter mestadels består av tre centrala metoder.Dessa metoder är att kartlägga vilka områden som ska besökas, kommunicera medungdomar för att stärka relationer och öka deras motivation och slutligen,vidarebefordra dem till ytterligare aktörer för utökat stöd, om det behövs.Fältarbetarna upplever att deras implementeringar uppmuntrar ungdomarna attutvecklas i en positiv riktning. Detta beror på att deras metoder bygger på frivilligtdeltagande och för att stärka relationer samt sociala band under de socialainteraktionerna.

Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.

Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka effekter av undervisning i morfologi i förhållande till avkodning, grammatisk kunskap, läsförståelse samt hörförståelse hos andraspråkselever i årskurs 1 i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Studien syftade också till att studera sambanden mellan dessa förmågor. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell interventionsstudie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga elever hade annat modersmål än svenska och följde kursplanen i svenska som andraspråk. Interventionen om morfologisk medvetenhet pågick i 20 lektioner under fem veckors tid. Resultatet visade att interventionsgruppen som fått undervisning i morfologi presterade statistiskt signifikant bättre på morfemtestet än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna avseende avkodning, grammatisk kunskap, hörförståelse eller läsförståelse. Resultaten på morfemtestet korrelerade signifikant positivt endast med resultaten på grammatiktestet. Avkodning korrelerade negativt med samtliga övriga variabler, dock utan statistisk signifikans. Läsförståelse, hörförståelse och grammatik korrelerade signifikant positivt med varandra. Slutsatsen är att morfologisk medvetenhet kan utvecklas snabbt hos tvåspråkiga elever i åk 1 från ett område med socioekonomisk utsatthet om de får explicit undervisning i morfologi.