Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem ser på anmäl­ningsplikten och hur de hanterar information när de misstänker att en elev är i en utsatta situation. Resultaten visar vad som lärarnas i fritidshem roller och ansvar är och vad som ligger till grund för att lärarna i fritidshem ska vidta åtgärder eller inte åtgärder enligt anmälningsplikten. Slutligen var stödet till lärare i fritidshemmet kommer ifrån då anmälan har genomförts. Forskningen bedrivs via Internet. Det finns ingen gräns för antal respondenterna, men respondenterna hade tre veckor på sig att svara på enkäter. Totalt kom cirka 100 svar på de två enkäterna. Resultaten visar att de flesta respondenterna är medvetna om anmälningsplikten och processen. Genom att lärarna tar ansvar agera de professionellt. Större delen respondenterna anmälde någon gång, men nästan hälften anmälde inte. Det finns många orsaker till att de inte anmäler. Det är på grund av okunskap, rädsla eller osäkerhet. Respondenterna hade olika eller liknande påverkningar under anmälan och efter anmälan, främst på grund av psykiska påfrestningar. Såsom oro, osäkerhet, rädsla och ångest är dessa de vanligaste känslorna som förekommer när anmälningar sker. Stödet kommer vanligtvis från rektorn, men också från olika källor, som till exempel arbetslag eller socialtjänst. Majoriteten skriver att de saknas utbildningskunskap om anmälan. KASAM-modellen används för att analysera resultaten. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in after-school centers view the duty to report and how they handle information when they suspect that a student is in a vulnerable situation. The results show what the teachers 'in leisure-time centers' roles and responsibilities are and what is the basis for the teachers in leisure-time centers to take measures or not measures in accordance with the duty to report. Finally, where did the support for teachers in the after-school center come from when the application has been completed. The research is conducted via the Internet. There is no limit to the number of respondents, but the respondents had three weeks to respond to surveys. In total, about 100 responses came to the two questionnaires. The results show that most respondents are aware of the notification obligation and the process. By the teachers taking responsibility, they act professionally. The majority of respondents reported at some point, but almost half did not report. There are many reasons why they do not report. It is due to ignorance, fear or insecurity. The respondents had different or similar influences during the notification and after the notification, mainly due to mental stress. Such as worry, insecurity, fear and anxiety, these are the most common emotions that occur when reports are made. The support usually comes from the principal, but also from various sources, such as work teams or social services. The majority write that they lack educational knowledge about registration. The KASAM model is used to analyze the results.

BRÅ:s rapport: Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden som publicerades under 2018 indikerar att det finns ett lågt förtroende för rättsväsendet i de särskilt utsatta områdena. Det låga förtroendet för rättsväsendet tycks även påverka förtroendet för socialarbetare negativt. Studier om hur förtroendet för det sociala arbetet i särskilt utsatta områden faktiskt ser ut är dock få, vilket ökar behovet och vår önskan att utforska detta vidare. Syftet med vår studie har varit att undersöka förtroendet för socialarbetare i det särskilt utsatta området Rosengård i Malmö. Vi har undersökt på vilket sätt förbipasserande i Rosengård ger uttryck för förtroende för socialarbetare samt hur socialarbetare i Rosengård resonerar om medborgarnas förtroende för det sociala arbetet. För att kunna besvara studiens frågeställningar har data samlats in genom två metoder. Insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare samt genom 25 Vox Pop-intervjuer med förbipasserande i Rosengård. Materialet som insamlats har sedan färgkodats och analyserats utifrån tidigare forskning och följande teorier: föreställda gemenskaper, social alienation och stigmatisering.Resultaten i studien visar på ett allmänt lågt förtroende gentemot det sociala arbetet och socialarbetare. Både socialarbetare och förbipasserande nämner bemötande, skam, ryktesspridning, utrymme för att mötas, tillgång till tolk och omsättningen av personal som faktorer som konkret påverkar klientens förtroende för det sociala arbetet i negativ riktning. Studiens slutsats är att ett nytt arbetssätt som utvecklats inom socialtjänsten i Rosengård ska bidra till att ge klienterna mer tid och deltagande i handläggningsprocessen, vilket flera av informanterna tror kommer öka förtroendet. / Swedish National Council for Crime Prevention report published 2018: Relation to the judiciary in particularly deprived areas. The rapport indicates that the people of the particularly deprived area of Rosengård has low trust in law and order. The low trust in the judiciary also reflects negative views on social workers. There are a few studies about the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård, which increases the necessity and our desire to examine this subject further. The purpose of our study has been to examine the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård in Malmö. We have examined how passing-by in Rosengård give expression of trust for social workers and how social workers in Rosengård reason about citizens trust for the social services.To answer the studies inquiry, data has been collected by two methods. Collection of data have been constructed with semi-structured interviews with eight social workers and 25 Vox Pop interviews with residents of Rosengård. The material that have been collected have then been color coded and analyzed by past science and the following theories: imagined communities, social alienation and stigmatization.In conclusion there are several factors that affect the trust in social services and social workers. Both social workers and bypassing residents mention treatment of shame, rumors, space to meet, access to interpreter and turnover of personnel are factors that affect clients trust for social services in negative direction. The conclusion of this study is through a new development of the working process in the social services in Rosengård shall the clients get more time and participation in the management process. The sources of this study believe those actions will increase the trust in social workers.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar gällande trygghet och elevers psykosociala välbefinnande i grundskolor belägna i utsatta områden runt om i Sverige. En kvalitativ induktiv metod användes baserad på fyra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Två kvinnor och två män – som var rektorer i grundskolor, deltog i denna studie. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten av studien identifierade fem huvudkategorier och tolv underkategorier: trygghet, med underkategorierna ; kränkning och diskriminering samt fysisk och psykisk trygghet. Trygghetsarbete med underkategorierna; rutiner med kränkningar, trygghetsenkäter/samtal, förebyggande språkbruk och raster, värdegrundsarbete. Huvudkategorin relationer med underkategorierna; relation mellan elever och skolpersonal, relation mellan eleverna. Struktur har underkategorierna; regler och tydlighet i skolan och adaptiv skola. För huvudkategorin välbefinnande identifierades underkategorierna; psykisk hälsa , självförtroende och självkänsla.  Slutsats: Studien tyder på att trygghet var en viktig indikator som kunde ha en inverkan på det psykosociala välbefinnandet i skolan. Utsatta områden har en lägre socioekonomisk status vilket gör att man bör arbeta för att främja tryggheten i dessa områden. Relationer och struktur i skolan spelade också en viktig roll för elevernas välmående. Trygghetsundersökningar är en utrustning som användes för att arbeta mot kränkning och diskriminering, vilket är två faktorer som kan påverka det psykosociala välbefinnandet. Det fanns också värdegrundsarbete som ingick i trygghetsarbetet. Värdegrundsarbete var också ett pågående arbete på några av skolorna, värdegrundsarbete kan ha en positiv effekt på välbefinnandet. Det visades också att hälsa och välbefinnande kunde påverkas beroende på den upplevda tryggheten.

This study is based on data from eight interviews with principals who lead schools in particularly vulnerable areas, where gang crime, exclusion, overcrowding and poverty are commonplace. The research questions are about their own view of their work in relation to the context. The purpose of the study is to deepen the knowledge of principals' work in urban schools. The study has a narrative approach and is examined from a hermeneutic perspective. These stories are analyzed partly individually but also together to examine if patterns or categories appear in the stories. The context emerges and is filtered in this way through the patterns formed by the principals' stories. The context studied is the societal and socio-cultural context. In order to be able to put the principals' stories in a common context, sociological thinking is used. The interview material in the study is analyzed as narrative, i.e. coherent stories. The analysis is done in two stages. The first step to create a narrative from the interview material. These created coherent stories are then analyzed as the second step. That analysis is made in two parts where each part is aimed at answering one of the research questions. The results show that four areas appear in the principals' stories. The first is the clear orientation for increased student outcomes described in the stories. Here, a clear shift from a care focus towards a knowledge focus is described. The second category deals with communication patterns and relationship building, which is described as particularly important based on the context the principals find themselves in and which reappears as a cornerstone in all work. The third category appearing is how organization and governance are used to have an effect on student learning. Here school development efforts and changes in roles within the operation are described, for example expansion of two- and three-teacher systems, team leader organization, cooperation with and between first teachers and development of recess activities. The final category is about the social responsibility that the principals describe and trust in education and in students. Within this category, high expectations of and trust in the students recur in stories. / Den här studien är baserad på data från åtta intervjuer med rektorer som leder skolor i särskilt utsatta områden, där gängkriminalitet, utanförskap, trångboddhet och fattigdom är vardag. Detta med frågeställningar om deras egen bild av sitt arbete i relation till kontexten. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om rektorers arbete i särskilt utsatta områden. Detta görs genom att undersöka rektorers berättelser om sitt arbete i denna specifika kontext. Studien har en narrativ ansats och undersöks ur ett hermeneutiskt perspektiv. Dessa berättelser analyseras dels enskilt men även tillsammans för att se om mönster eller kategorier framträder i berättelserna. Kontexten framträder och filtreras på så sätt genom de mönster som bildas av rektorernas berättelser. Den kontext som studeras är den samhällsgemensamma och den sociokulturella kontexten. För att kunna sätta rektorernas berättelser i ett gemensamt sammanhang används ett sociologiskt tänkande. Intervjumaterialet i studien analyseras som narrativ, dvs sammanhängande berättelser. Analysarbetet är gjort i två steg. Det första steget är att skapa narrativ av intervjumaterialet. Därefter analyseras dessa skapade sammanhängande berättelser. Den analysen är gjord i två delar där varje del riktas mot att besvara en av studiens frågeställningar. Resultatet visar att fyra områden framträder i rektorernas berättelser. Den första är den tydliga orientering för höjda kunskapsresultat som beskrivs i berättelserna. Här beskrivs en tydlig förskjutning från ett omsorgsfokus mot ett kunskapsfokus. Den andra kategorin handlar om kommunikationsmönster och relationsbyggande som beskrivs som särskilt viktigt utifrån den kontext rektorerna befinner sig i och återkommer som grundbult i allt arbete. Den tredje kategorien som blir tydlig är hur organisation och styrning används för att ge effekt på elevers lärande. Här finns skolutvecklingsinsatser och förändringar av roller inom verksamheten t ex utbyggnad av två- och trelärarsystem, arbetslagsledarorganisation, samarbetet med och mellan förstelärare samt utveckling av rastverksamhet. Den avslutande kategorin handlar om det samhällsansvar som rektorerna beskriver och tilltro till utbildning och till elever. Inom denna kategori återkommer höga förväntningar på och tilltro till eleverna i berättelser.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

No description available.