I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Abstrakt Denna studie undersöker våld i nära relationer och hur detta upplevs och bemöts av tjänstepersoner på olika myndigheter och ideella organisationer. Vidare berör studien hur våldsutsatta kvinnor upplever detta bemötande och hur detta påverkar deras tillit till tjänstepersonerna. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och innefattar genomförda semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har valts ut med hjälp av ett snöbollsurval och består av sex tjänstepersoner och två våldsutsatta kvinnor. Empirin som insamlats har visat att tjänstepersonerna har en stor förståelse för våldet som kvinnorna upplever, deras avsikter är goda och de vill erbjuda all hjälp och stöd som de kan erbjuda. Dock har analysen även visat att det finns en bristande känsla av tillit gentemot tjänstepersonerna från de våldsutsatta kvinnorna. Denna bristande tillit har framförallt berott på rädsla över att socialtjänsten skall omhänderta kvinnornas barn, vilket gör att kvinnorna kan känna sig begränsade i vad de vågar att berätta. Detta har senare visat sig överensstämma med den tidigare forskningen som presenterats. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys med utgångspunkt i Thomas J. Scheffs teori om sociala band, Paulina de Los Reyes och Diana Mulinaris teori om intersektionalitet och Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlade. Nyckelord: Våld i nära relationer, utsatthet, interaktion, rädsla, oro, tillit.

Social media's effect on the youth’s weekday increases; "Snap," "Tik Tok," "Facebook," Social media's influence in young people's everyday lives is growing, "Snap", "Tik Tok," Facebook "," Instagram "and many other applications / websites have a big role and impact on conflicts among children and young people. Young people's vulnerability on the internet has become the most common way to carry out threats, exclusion, sexual crimes, and so on. Some crimes have even become more normalized for young people according to many actors in Halmstad municipality. The Internet today is used and exploited in the wrong way that different actors then need to put resources on. School is one of them and the social service is also a great help as well as the police department which have a role in handling crime. Researchers today conclude that it has become increasingly unsettling for young people out on social media and with this, resources have been investigated regarding vulnerability among adolescents and how these conflicts are handled. Is there prevention against young people out on the net and what does the prevention work look like today? / Sociala mediers påverkan i ungas vardag blir allt mer större, ”Snap”, ”Tik Tok, ”Facebook”, ”Instagram’ samt flertal andra applikationer/hemsidor har en stor roll och inverkan till konflikter bland barn och unga. Unga människors utsatthet på internet har blivit det vanligaste sättet för att utföra hot, utstötning, sexuella brott, och så vidare. Vissa brott har även blivit mer normaliserade för unga människor enligt många aktörer i Halmstad kommun. Internet idag missbrukas och utnyttjas på fel sätt som sedan olika aktörer får lägga resurser på. Skolan är en av dem och socialtjänsten är även till stor hjälp samt polismyndigheten som har en roll vid hantering av brott. Forskare idag har kommit fram till att det har blivit allt mer oroligt bland unga ute på sociala medier, därmed har resurser undersökts beträffande sårbarheter och utsatthet av ungdomar samt hur dessa konflikter hanteras. Finns det förebyggande åtgärder mot ungdomar ute på nätet samt hur ser det förebyggande arbete ut idag?

Syftet med denna studie var att genom intervjuer med 6 personer, som levt på ekonomiskt bistånd i mer än 10 månader, skildra deras upplevelse av sin livssituation och möjligheter att påverka den. Genom semi-strukturerade intervjuer samlades material in, material som analyserades med utgångspunkt i en induktiv tematisk metod. I analysen träder fyra huvudteman fram som beskriver upplevelsen av att vara långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd: skam, förändring, bristande kontroll och låg framtidstro. Teman som i en sammantagen förståelse leder till kärnkategorin som är ett: förstärkt beroende - att hamna mellan stolarna. / The purpose of this study was to describe, through 6 interviews with people who have been living on social security service for more than 10 months, their experience of their lifesituation and opportunities to influence it. The material was collected through semi-structered interviews and anlayzed based on an inductive thematic method. The analysis revealed four main themes that describe the expeience of being long term dependent on social security service; shame, change, lack of control and low faith in future. These themes could be understood on the basis of the core category: reinforced dependency on social security – to end up between the chairs.

Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.

Att arbeta i kontaktyrken innebär en utsatthet för den yrkesverksamma. Socialsekreterare och skolkuratorer har en hög arbetsbörda vilket lämnar lite tid för återhämtning och att bearbeta påfrestande händelser. Hur kan den emotionella bördan från denna ofrånkomliga del av arbetet lindras? Den här studien undersöker socionomer yrkesverksamma som socialsekreterare och skolkuratorers upplevelser av kollegialt stöd för att hantera känslomässigt påfrestande situationer i arbetet. Skrivna korta narrativ från fyra socialsekreterare och två skolkuratorer bearbetades via grundad teori för att skapa en teoretisk modell. Fyra kategorier skapades från datamaterialet, Utsatthet, Förutsättningar, Stöd och Innebörd. Socionomernas berättelser innefattar händelser där de själva hamnar i en utsatt position eller påverkas av klientens utsatta position. För att få stöd behövde det finnas tillgång till tid, kunskap och en känslomässig öppenhet. I stödet erhöll socionomen perspektiv och bekräftande vilket möjliggjorde för dem att släppa händelsen och fortsätta framåt med arbetet. Utifrån dessa resultat skapades en teoretisk modell för processen. Den här studien lyfter vikten för kollegialt stöd på arbetsplatsen och att skapandet av rätt förutsättningar för ett gott stöd bör prioriteras.

No description available.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare inom bevakningsbranschen i en storstadsregion i Sverige definierade hot och våld i arbetslivet, hur utsattheten och omfattningen såg ut samt hur det yrkesrelaterade våldet förebyggs och hur det kan utvecklas. Semistrukturella intervjuer har använts som analyserades genom tematisering. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit hermeneutisk tillsammans med krav- och kontrollmodellen samt normaliseringsprocess. Resultatet visade att utsatthet för hot och våld var ett förekommande inslag i arbetet, där hot var mest frekvent. Orsaker till hot och våld som beskrevs hade både strukturell och situationell karaktär. Föreslagna åtgärder innefattar dels ökat stöd från ledning men även mer specifika åtgärder som OC-spray och utbildning. Sammanfattningsvis visade studien att anmälningsbenägenheten var låg då hoten och våldet normaliseras genom normaliseringsprocesser där de anställda tenderade att socialiseras i en kultur med förväntningar om att tåla förekomsten av hot och våld. / The purpose of this study was to investigate how workers in the security industry in a metropolitan region in Sweden defined workplace violence and threats, how the vulnerability and extent looked like, how workplace violence is prevented and how it can be developed. Semistructural interviews have been used which have been analyzed through thematization. The study's theoretical ground has been hermeneutic together with the demand and control model and the normalizationprocess. The results showed that exposure to threats and violence was a common feature of the work, where threats were most frequent. Causes of threats and violence were both structural and situational. Proposed preventions include increased support from management but also more specific measures such as OC-spray and education. In summary, the study showed that the propensity to report was low as threats and violence are normalized through normalizationprocesses and employees tended to be socialized in a culture with expectations of tolerating threats and violence.