Studiens syfte var att ta reda på hur chefer uppfattar begreppet ”chefspotential”, hur medarbetare med denna potential identifieras och sedermera utvärderas i verksamheten. Detta ska ses i ljuset av att allt färre vill bli chefer idag och att chefen spelar en avgörande roll för medarbetarens fortsatta karriärsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån begrepp så som ”potential”, ”identifiering” och ”utvärdering”. Studien visar att chefernas egen preferens vad gäller vem som uppfattas ha ”chefspotential” väger tungt i bedömningen av vem som blir identifierad som chefspotential. Samtidigt visar studien att antalet strategier för att utveckla dessa medarbetare är begränsade och riskerar att få motsatt effekt hos de identifierade medarbetarna som förväntar sig feedback och relevanta utmaningar på väg till sin första chefsroll.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter. Metod: Den empiriska studien är utförd utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, användes. Resultat: Analysen resulterade i sju huvudkategorier; 1) Bedöma 2) Lindra 3) Utvärdera 4) Information 5) Riktlinjer 6) Samarbete 7) Smärta. Resultatet visar att VAS-skalan är det redskap som används mest vid sjuksköterskans smärtbedömning och att gränsen för vad som anses vara acceptabel smärta skiljer sig mellan avdelningarna. Vid lindring av postoperativ smärta dominerar de farmakologiska metoderna. De icke farmakologiska metoderna betonades dock som viktiga, däribland sjuksköterskans förmedling av lugn och trygghet. Utvärdering av vald smärtlindringsmetod sker kontinuerligt och går hand-i-hand med bedömning. / Background: Postoperative pain is a subjective and unique experience. Factors such as worry and anxiety can contribute to reinforced pain perception. In the care of postoperative patients, the nurse plays a central role. From a holistic perspective she is, with her clinical gaze and scientifically proven experience, assessing pain, identifying the patient's need of relief and evaluating the effect. Aim: The study aims to highlight the routines and strategies that nurses use to assess, relieve and evaluate postoperative pain in patients that recently had gone through surgery. Method: The empirical study was conducted using qualitative semi-structured interviews with seven registered nurses at a hospital in southern Sweden. A selected analysis with an inductive approach was used. Result: The analyses resulted in seven main categories: 1) Assess 2) Relieve 3) Evaluate 4) Information 5) Guidelines 6) Cooperation 7) Pain. The result shows that the VAS scale is the most often used tool in nurses' pain assessment and the limit of what is considered acceptable pain differs between departments. For the relief of postoperative pain the pharmacological methods dominates. The non-pharmacological methods were however underlined as essential, including the nurse's mediation of peace and comfort. Evaluation of the chosen method of pain relief is continuous and goes hand-in-hand with the assessment.

No description available.

Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen i dagens samhälle. Några av anledningarna till detta är att den har lång livslängd, är naturligt material som är 100 % återvinningsbart samt ej lättantändligt material. Även om betong har många fördelar så är den inte helt idealisk eftersom den har en låg draghållfasthet. En betongkonstruktion kan spricka på grund av förhindrade rörelser som skapar dragspänningar. Förhindrade rörelser kallas för tvång och kan beskrivas i form av en tvångsfaktor. I detta examensarbete definieras tvångsfaktor som en spänningskvot mellan påtvingade spänningar och påtvingade spänningar vid fullständigt tvång. Fastlåsningsgrad, rörelsemöjlighet och styvhetsrelation mellan det nygjutna elementet och motgjutningen är avgörande parametrar vid beräkning av tvång och ett typiskt fall kan exempelvis vara en vägg gjuten mot grund. En helt förhindrad konstruktion kan ha en tvångsfaktor som är lika med 1 medan en konstruktion som kan röra sig fritt kan ha en tvångsfaktor som är lika med 0. En relativ lägre tvångsfaktor fås däremot om krypningseffekten beaktas eftersom den har gynnsam inverkan på tvånget. Betongen kan spricka på grund av tvånget och om sprickan inte är förväntad eller är större än den förväntade för den dimensionerade lasten då betraktas den som skada. Att förhindra vattengenomträngning eller läckage innebär dessutom att genomgående sprickor i vattentäta betongkonstruktioner bör undvikas. Det är således viktigt att beakta tvånget vid sprickriskanalyser av vattentäta betongkonstruktioner. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka tvånget utifrån flera aspekter vilket gjorde att arbetet uppdelades i 3 analyser. Analys 1 syftade på att bekräfta de typiska fallen som anges i eurokoden SS-EN 1992–3 samt att utvärdera angivna tvångsfaktorer vid beräkning av tvångsdeformationer. Följaktligen användes finita elementprogram för modellering av de fallen från eurokoden och samtidigt gjordes handberäkningar för att komplettera analysen. I analys 2 studerades hur tvånget påverkas mellan konstruktionsdelar med ändring av bärverksdimensioner. Bärverket som studerades var vägg gjuten mot bottenplatta. Föränderliga parametrar var plattans bredd och tjocklek samt väggens höjd och tjocklek. Samtidigt togs ändring av konstruktionens längd som en påverkande faktor. Slutligen gjordes sprickviddsberäkningar avseende böjande moment och krympning i analys 3 för att få fram armeringsmängderna som skulle klara sprickviddskravet för vattentäta betongkonstruktioner. Detta åstadkoms enligt två olika beräkningsmetoder: Eurokodens och Engströms (2014). Dessa beräkningar visade även en jämförelse i armeringsmängd vid användning av tvångsfaktorer hämtad från eurokoden och tvångsfaktorer framräknad enligt FE-analyserna. Resultaten från analys 1 visade att variationen av beräknade tvångsfaktorer inte motsvarade helt den variationen som anges i SS-EN 1992–3 men avvek inte alldeles för mycket. Det fanns dock några enstaka fall där avvikelser var märkbara och därmed erfordras en noggrannare undersökning. Analys 2 visade att ökning av väggens volym minskar tvånget mot plattan men att en motsatt effekt fås för ökning av plattans volym. Det visade sig dessutom att en längre konstruktion orsakar större tvång mellan själva konstruktionsdelar. Slutsatsen från analys 3 var att skillnaden i genererad armeringsmängd var nästan proportionell i procentsats mot skillnaden i tvångsfaktor. Olika beräkningsmetoder resulterade dock i armeringsmängder som inte var jämförbara. Jämförelsen mellan de två beräkningsmetoderna var inte heller syftet med detta examensarbete utan endast ett försök att få en insyn i hur de olika metoderna är uppbyggda. / Concrete is one of the most widely used building materials in society today. Some of the reasons for this are that it has a long life, is a natural material that is 100% recyclable and non-flammable material. It has many advantages, but it is not entirely ideal due to its low tensile strength. A concrete structure may crack due to restrained movements which creates tensile stresses. Restrained movements are called restraint which can be described in the form of restraint factor. In this thesis, restraint factor is defined as a ratio between the actual imposed stress and the imposed stress at full restraint. The degree of fixity, movement possibility and stiffness relation between the newly casted element and the adjacent old structure are crucial parameters in the calculation of restraint and a typical case is, for example, a wall-on-slab cast. A completely restrained construction has a restraint factor equal to 1, while a structure that can move freely has a restraint factor equal to 0. However, a relative lower restraint factor is obtained if the creep effect is considered, since it has a positive influence on the restraint. The concrete may crack due to the restraint and if the crack is not expected or is larger than the expected for the dimensioned load then it is considered as damage. Preventing water penetration or leakage also means that through cracks in waterproof concrete structures should be avoided. Therefore, it is important to consider the restraint on fracture risk analyzes of waterproof concrete structures. The purpose of this thesis was to investigate the restraint based on several aspects, which meant that the work was divided into 3 analyses. Analysis 1 had as purpose to confirm typical cases specified in Eurocode SS-EN 1992–3 and to evaluate the stated restraint factors that the Eurocode proposes should be used in calculations of restraint deformations. For that matter, finite element program was used for modeling the cases from the Eurocode and at the same time hand calculations were made to supplement the analysis. Analysis 2 consisted of examining how the restraint between structural parts is affected by changing dimensions of the structure. The construction being studied was wall-on-slab cast. Variable parameters were the width and thickness of the slab, as well as the height and thickness of the wall. At the same time, changing the length of the construction was taken as an affecting factor. Lastly, crack width calculations for bending moments and shrinkage were made in analysis 3 to obtain the amount of reinforcement that meet the crack width requirement for waterproof concrete structures. This was done according to two different calculation methods: Eurocodes and Engström’s (2014). These calculations also showed a comparison in the amount of reinforcement when using restraint factors derived from Eurocode and restraint factors calculated according to the FE analyses. The results from analysis 1 showed that the variation of restraint factors calculated did not completely correspond to the variation stated in SS-EN 1992–3 but did not deviate too much. However, there were a few cases where deviations were noticeable and therefore a more detailed examination is required. Analysis 2 showed that increasing the volume of the wall reduces the restraint against the slab, but an opposite effect was obtained by increasing the volume of the slab. At the same time, it was found that a longer construction causes greater restraint between the actual components. The conclusion from analysis 3 was that the difference in generated amount of reinforcement was almost proportional in percentage to the difference in restraint factor. However, using different calculation methods resulted in amounts of reinforcement that were not comparable. Comparison between the two calculation methods was not the purpose of this thesis, but merely an attempt to gain an insight into how the different methods are structured.

Todays youth faces difficulties when navigating on the World Wide Web where they constantly face an infinite amount of information. Therefore it has never been as important to equip the adults of tomorrow with the information literacy skills they need to be able to navigate and successfully evaluate the information.This study makes the attempt to chart the evaluation strategies amongst upper secondary highschool students by sending out a web-based survey consisting of 21 questions regarding their tendencies of searching and evaluating relevance and credibility of information. The result indicates that students efficiently find the information they are looking for on the Internet, but that the methods of evaluation needs further development. Additionally, the students use the qualities of presented information as the caret of the relevance of information, and the majority evaluate the relevance prior to the credibility of the information they face.The majority of the students only aspect of evaluating the credibility is to confirm it with a second source, without taking into account any underlaying purposes if the information or whether there is any bias between the two sources. This concludes that students needs to work more consciously with evaluation strategies to raise their awareness of how they evaluate information. This can be made by, in school context, make them account for how they do so, to make the analytical method of evaluating credibility a part of their metacognitive information literacy skill.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.